Veckans Anders

Anders Haglund

Coachbrev från Anders Haglund

  1. Apr 23

    #939 – Du är mer än AI kan simulera

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsare Så börjar våren övergå i sommar och tiden flyger förbi med vindens fart. Kanske inte i samma takt som den teknologin utvecklas. Det som tidigare var Moores lag om att man får plats med dubbelt så många transistorer på samma yta vartannat år, är nu att AI ökar sin kapacitet mer än så på ett kvartal. Leder till en hel del oro för vart det ska ta vägen så klart, men jag vill fortfarande påstå att det finns något mänskligt som inte kan ersättas. Om det är nog för att sansa oss och hitta en väg framåt som gagnar alla har jag ingen aning om. Det jag vill göra i det här brevet är att se om vi kan hitta ett nytt sätt att se på våra unika styrkor. Något som ger hopp och hjälper oss att se ljust på framtiden och göra det bästa vi kan idag… Vill du ta på något som kan hjälpa dig locka fram det bästa ur dig själv och dina medarbetare så ta gärna en titt på min nya webbkurs ”Burning Bright without Burning Out” (for leaders who are tired of paying for success with stress). Jag har också spelat in en gratis video som ger en bra känsla för det här. Du hittar den HÄR. Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1")); Veckans citat ”Om du gräver ett hål och det är på fel ställe, så hjälper det inte att gräva det djupare.”- Seymour Chwast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2")); Du är mer än AI kan simulera UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3")); Det har blivit ett nödvändigt verktyg inom nästan allt. Skriva ett mail, ta fram en affärsplan eller offert, skapa Excel, forskning på proteiner … Kanske då inte så konstigt att det inte ens går att få en investerare intresserad i ditt företag utan att du någonstans nämner hur man implementerat AI som en USP (Unique Selling Point). Allt och alla ska effektiviseras genom att ersättas av AI. Hade själv en klient som efter vårt år tillsammans sa att han inte längre behövde mig eftersom han stoppat in alla våra konversationer, mail, videos och annan kommunikation i AI och byggt en ”Anders agent”.  Förstår ju att den förutsäger de ”bästa” orden och även koppla det till all möjlig information på nätet, för att sedan lista ut vad som är det bästa svaret på det mesta. Men det är något mellan raderna som AI ändå inte kan få till enligt mig. Något fundamentalt som jag märker när jag själv använder den. Detta då den saknar några detaljer eftersom den gissar/halucinerar på vad som är det mest sannolika nästa ordet, utan att någon som helst förståelse för hur de orden egentligen genererats. För den vet inte att jag har begravt båda mina föräldrar. Den var inte med när jag höll min pappa i handen när han lämnade. Inte heller var den med när jag klippte navelsträngen på mina tre barn efter att jag hållit min älskade fru i handen när hon tog sig igenom födslovärkarna. Den kände inte hur nervositeten brusade genom kroppen så att det var svårt att få händerna stabila när jag slår i den avgörande putten för att bli Sveriges första europamästare i golf. Eller hur det är att sitta i en djup coaching konversation där någon fått ett cancerbesked och skiftet till klienten efter som är i sitt livs höjdpunkt. Inte heller flög den till de 48 olika länder jag har besökt. Satt inte med på svenska ambassaden i Nigeria när det var ”oroligheter” utanför som gjorde att vi fick ha poliseskort till banan dagen efter. Gick inte på kurser i prestationspsykologi, vandrade på glödande kol i natten på Hawaii, fick inte sin första kyss på skoldansen, satt inte uppe sent och pluggade för att klara ett prov eller blev överkörd av en buss och undrade om den skulle kunna gå igen… Vad jag försöker säga att det finns något unikt mänskligt med att känna kärlek för någon, vara rädd för döden eller att känna smärta, sorg och lidande. Att kunna se att det finns något annat som vi intuitivt kan fånga upp i känslan bakom de där orden. Att kombinera ihop allt det där formlösa till en unik skärningspunkt, som ger så mycket mer än de olika delarna. För min del elitidrottaren, ingenjören och transformativa coachen. Men också alla delarna ovan och mer därtill. Vilka är det för dig? För jag lovar dig att i din personliga skärningspunkt av erfarenheter, tankar och upplevelser så är du så mycket mer än du kanske insett. Något som AI varken kan matcha eller ens genuint simulera. Som du tar med dig in i varje möte, idé och insikt. Det är i varje fall min förhoppning; att du ser något nytt som skapar hopp. Och som jag ofta säger: Finns det hopp om framtiden så finns det kraft i nuet…  UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp Boken Lose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6")); Lyssna på Coachbrevet Spotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

    6 min
  2. Apr 3

    #937 – Användbara fantasier

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-10")); Hej kära läsare Då var det dags att dela med mig av lite tankar igen. I mitt fall så hoppas jag ju att du ser något verkligt nytt som trillar ner bakom intellektet och gör skillnad på riktigt. För det är vad jag ser oavsett om det är när jag coachar en chef på globalt företag eller om det är med en idrottsman på världsnivå som Viktor Gyökeres. Det är när men ser något nytt som man inte riktigt sett förut som det blir äkta impact. Skulle du vara intresserad av det på en djupare nivå kan du ta en titt på en gratis video som jag har spelat in. Hoppas att den kan ge något för dig direkt. Du hittar den HÄR. Den här veckan tar jag annars en titt på ett oskyldigt missförstånd. Nämligen hur vi definierar fantasier och vilken skillnad det för oss om vi upptäcker ett oskyldigt missförstånd i vår förståelse. Vågar utlova att det är värt några minuter av din tid att läsa, reflektera och vara nyfiken på att se något du kanske inte sett förut… Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-11")); Veckans citat ”Orsaken till de största problemen i världen kommer från skillnaden mellan hur världen faktiskt fungerar och hur människor tänker att den fungerar.”- Gregory Bateson UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-12")); Användbara fantasier? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-13")); Har provat att ta ChatGPT till hjälp för att skriva coachbrev. Hur jag än försöker så blir det aldrig riktigt bra. Det är korta, staplade meningar som levererar men ändå känns själlöst. Dessutom hallucinerar den fakta, siffror och statistik som inte stämmer. Till slut sitter jag då här och skriver själv. Det är väl också på något vis som det ska vara. När AI väl är så bra att den helt ersätter även känslan bakom, så har vi förmodligen större utmaningar att hantera. Men just det här med hallucinationer, som det kallas när AI självsäkert hittar på, är det ju svårt att klandra den för. Vi är ju minst sagt själva benägna att göra det samma. Med lika goda intentioner. Eller hur? Om vi inte sitter på någon form av anstalt så kallar vi det ju inte hallucinationer. Vi fantiserar, överdriver och underdriver (förmodligen inte ett ord ur svenska akademins ordlista, men du vet vad jag menar) Kanske bedömer vi att andra ljuger, medan vi själva råkade använda lite mer oskyldiga ”vita lögner”. Oavsett, så har vi alla upptäckt hur vi, efter att upprördheten ebbat ut och vi lugnat ner oss, hur vi plötsligt inte kan förstå hur vi gjorde så stor sak av ”det där lilla”. Som barn kanske vi skrämde upp oss själva med tankar om mörker, hemska clowner, mördare … Till slut fick minsta ljud oss att hoppa till av rädsla. Kanske ler du lite åt ett barns naivitet här, men det är ju inte som att man inte som vuxen gör samma sak. Det ser lite tomt ut på kontot, räkningarna hopar sig och plötsligt så har man fantiserat ihop hur barnen vare sig kommer få julklappar eller födelsedagspresenter. Lite vuxen variant av mörkräddhet senare, så är man en hemsk känsla som får en framtid av bli avskedad, utkastad på gatan och lämna hus och hem att se väldigt verklig ut. Paniken över ”bara tanken på det” får det att knyta sig i magen ytterligare … Problemet med att fantasin tar över på det där sättet är att våra sinnen är direktkopplade till våra tankar. Det innebär att vi upplever det vi tänker som om det verkligen hände. Ganska trevligt när man tänker på någon man är kär i eller när man ser sig själv gå vinnande ur något, men tämligen horribelt när vi funderar på hur det skulle vara att leva på gatan. För vi kommer må på insidan som vi tänker i ögonblicket. När vi lär oss känna igen känslan av att vi använder vår fantasi på ett mindre användbart sätt, så kan vi klippa av tankekedjan i starten. Det räcker att vi ser att våra osäkra tankar alltför lätt slår sig ihop med vår kreativa fantasi, så behöver vi inte längre ledas runt i ett känslomässigt koppel av den. En insikt om att vi inte behöver respektera våra tankar bara för att just vi har tänkt dem. Speciellt då när känslan är låg. För när vi använder vår underbara fantasi för sig självt då är den som Einstein en gång sa det viktigaste vi har. För kan man tänka sig rädd, osäker och stressad – ja, då kan man ju även tänka sig lugn, harmonisk och mentalt klar. Men om det nu är så lätt, varför faller så många ändå för sina osäkra fantasier? Enligt mig handlar det om hur de flesta definierar fantasi. För de ser fantasi som något orealistiskt man tänker som inte kan eller kommer att hända. Så om jag föreställer mig att min bil kan flyga ut i rymden och parkera på månen, då är det rena fantasier. Små, osynliga gröna troll som tog fälleben och gjorde så att jag ramlade. Fantasier. Men med den definitionen så har få problem med sina fantasier, för de vet att de hittar på och det skyddar dem från att ställa sig bakom sitt ”tänk”, ta det på seriöst allvar och bli skrämda av det. Problemet som jag vill ta upp här, är att med den definitionen så är allt som jag själv bedömer som mer realistiskt – inte fantasier. Vilket öppnar dörren för en massa otrevliga upplevelser som oro, ångest och stress. Ser du det? För om jag sitter och funderar på om min bil ska starta när jag ska till flygplatsen, funderar på vad jag gör om den inte startar och taxin inte hinner komma i tid, hur 300 personer sitter och väntar i en konferensanläggning och min faktura för föreläsningen får återbetalas, hur ingen annan vill boka mig …. Då är det ju det inte fantasi enligt definitionen. För det skulle ju kunna hända. Jag oroar mig inte, jag stressar inte upp mig i onödan. Jag är bara realistisk. Vilket gör att oro, press och stress blir en funktion av hur bra jag kan subjektivt rättfärdiga det jag tänker i stunden. Så din definition av fantasi avgör hur mycket rädsla och oro du går omkring med i vardagen. Är du med? Bra, för den definition jag istället vill föreslå här är att allt tänkande som är utanför nuet är fantasi. Så om jag sitter och funderar på om bilen ska starta, så fantiserar jag. Inte för att det är orimligt. Utan för att det inte händer just nu. Därmed kan jag ta det på mindre allvar. Självklart är det bra att planera, förbereda sig och lära av det som hänt. Men det är skillnad när du ser att det är vad gör när du tänker utanför nuet. Och är mitt tänkande utanför nuet så är det fantasier. Måhända användbara fantasier, men fortfarande fantasier. Den insikten gör dig mindre rädd för dina egna tankar. Det blir då mer som vad Einstein kallade ”tankeexperiment”, vilket är användbart på många sätt. Men, du vet nu att det du tänker utanför nuet är fantasier. Och i det ligger något ganska stillsamt. Att allt som inte händer i det här ögonblicket… inte heller är på riktigt just nu. Och att det enda stället livet faktiskt pågår… är här … i detta ögonblick. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-14")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-15")); Köp Boken Lose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-16")); Lyssna på Coachbrevet Spotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-17")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-18")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-19"));

    9 min
  3. Jan 27

    #936 – Den bästa platsen i världen

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-20")); Hej kära läsare Det har än en gång gått lite längre tid än vanligt sedan förra coachbrevet. Så blir det ibland när livet är fullt av familj, business, möten och människor som vill framåt. Men nu kände jag direkt att det var dags att sätta mig ner igen. För något håller på att ta form. Under en längre tid har jag samlat, funderat på och förtydligat det jag arbetat med i nästan 30 år. Insikter som landat bakom intellektet. Förståelse som gjort att människor kunnat prestera på hög nivå – utan att betala priset i form av ständig inre anspänning. Nu börjar det bli redo att delas i ett nytt format. En webkurs på engelska med namnet Burning Bright Without Burning Out. Mer om den framöver. Är det något för dig så håll utkik på LinkedIn, Instagram och FaceBook där jag kommer att lansera inom de närmsta veckorna. Nu till vad det mesta i livet egentligen handlar om: Att kunna må bättre i vardagen, oberoende av omständigheterna. För i sanningens namn så vill vi ju leva livet med allt det innebär. Att bidra med värde och göra skillnad med det jobb vi gör. Ta hand om och försörja våra familjer. Hinna med att utforska världen. Att ens titta i riktning mot att det går att få till allt det där samtidigt som vi mår bra även om vi misslyckas gör något för oss. Så läs eller lyssna i 6-7 minuter och se vad det inspirerar för insikter för dig … Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-21")); Veckans citat ”Den största komplimang jag någonsin fått var när någon frågade vad jag tyckte – och faktiskt lyssnade på svaret.”- Henry David Thoreau UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-22")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-23")); Den bästa platsen i världen UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-24")); Om du läser det här så är du förmodligen intresserad av förändring. Eller det är väl snarare förbättring vi är ute efter, eftersom förändring händer oavsett vi får till något eller ej. Djupare än så vill du nog att något snarare ska vara annorlunda. På riktigt. För vad är det för mening med att träna sig till en superkropp, skapa ekonomisk frihet och träffa en underbar person att leva med och ändå känna sig känslomässigt avskuren från livet man lever? Är du som de flesta så kanske det inte låter som ett särskilt realistiskt scenario. Jag menar, vi har ju alla blivit uppfostrade med idén att om vi bara skaffar oss tillräckligt bra omständigheter så kommer vi äntligen att kunna vandra rakt in i den utlovade ”Disney solnedgången” och vara lyckliga för alltid. Att om vi bara tickar av mållistan och får allt man drömt om, så är man väl allt annat än avskuren från livet. Det är ju just när man fått sin önskelista som man äntligen gillar sig själv och livet, eller? Nja, problemet är att efter att ha coachat en och annan miljardär samt ett antal människor som tränat så mycket att de tagit guldmedalj i sin sport, så märker man snabbt att framstegen inte automatiskt kommer med förväntat välmående i släptåg. Förvånat upptäcker en del att framgången istället kan vara ett extra ok att bära. För om man inte känner sig glad och tacksam med något som alla ”vet” ska ge lycka, så drabbas man av logiken att det måste vara något allvarligt fel på mig. Alla andra som hade ”allt” skulle ju vara supernöjda, så därför måste det vara jag som på något dolt sätt är känslomässigt trasig. Har tydligen inte ens förmåga att njuta av något som jag är säker på ”alla andra” skulle hoppa jämfota av glädje över. Så hur inspirerande de där citaten på internet än låter så är det faktiskt inte så mycket bättre att gråta i baksätet på en Bentley än i en rostig folka. Deppen känns ju då bara än mer oberättigad och visar hur konstig man är. Så vad är då hemlisen som vi missar? Nja, den är inte så hemlig, men den är gömd bakom ett oskyldigt missförstånd. Nämligen den att den bästa platsen i världen inte är en plats – det är ett sinnestillstånd. Den är därmed alltså inte resultatet av ett välfyllt bankkonto, magrutor, havsutsikt eller något annat på utsidan som de flesta suktar efter. Det innebär inte att du behöver sluta vilja ha dessa grejor. Det är så klart mer än ok att sträva, bidra med värde, tjäna pengar och göra skillnad i världen. Bara du förstår att det inte är kopplat till ditt inre känsloliv och därmed inte kan ge dig den känsla du förmodligen hoppades på. Så vad ska vi då ta oss till om vi vill leva i en skönare känsla på daglig basis? Det handlar enligt mig om att höja din förståelse. Att inse var din känslor de facto kommer från. Då behövs det inga storslagna åtgärder, utan allt börjar med en groende nyfikenhet och en vilja att se det som redan finns framför oss, men som vi inte har upptäckt ännu. Tänk till exempel på hur din egen stad kan framstå i ett nytt ljus när du visar upp den för någon ”utomsocknes” – en vän eller någon du är nykär i. Trottoarerna, byggnaderna, parkerna – allt kan plötsligt framstå i en helt ny dager och skönhet som du inte märkt förut. Eller skillnaden på att prata om och argumentera för ditt land när du är utomlands. Det är denna princip av nyupptäckt och återupptäckt som är kärnan i vad jag vill dela med dig. För från den ödmjuka känslan kan du se möjligheter även i dina svårigheter. Det skiftet kan varken jag eller någon annan kan ge till dig. Det är något som börjar inifrån dig – något som redan finns där men som du kanske inte har sett klart förut. Ett skifte i sinnet där du ser dina egna osäkra, bedömande och hetsiga tankar för vad de är. Att de är dina tankar och ingen annans. Att hur allvarligt du tar dem är det enda som står mellan dig och ditt eget välmående just nu. Därefter förlorar de sin förmåga att avskära dig från det sinnestillstånd som är din bästa plats. Plötsligt framträder det bekanta i en ny dager, misslyckanden transformeras till lärdomar och trappsteg till framtida framgångar. Det glas som du alldeles nyss bedömde som halvtomt är inte heller halvfullt. Med ny förståelse verkar det nästan lite fånigt att kämpa med att bedöma samma mängd vätska som ”bättre” eller ”sämre”, för det bleknar i förhållande till att se hur vackert glaset är … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-25")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-26")); Köp Boken Lose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-27")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-28")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-29")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-30")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-31"));

    8 min
  4. Jan 19

    #934 – Lyckans Molekyler

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-32")); Hej kära läsare Då var det äntligen dags för årets första coachbrev. Hur känner du som läsare inför att Veckans Anders har blivit mer ett månadsbrev, och att LifeTalk Podden kommer varannan vecka? Är det lagom eller tyckte du att det var bättre när brevet kom varje vecka? Hör gärna av dig med feedback … Nu är det förresten inte ens en vecka kvar till vår kursdag hemma hos oss nu på lördag den 24 jan. För dig som i sista stund skulle vilja göra denna lördag till något speciellt som hjälper dig både för året och livet, så har vi ett par platser kvar. Är det för dig så anmäler du dig genom att skicka ett mail till karin@lifevision.se. Mer information hittar du HÄR! Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-33")); Veckans citat ”Om du släpper ditt ego – dina tankar om hur viktig du är – och helt enkelt är du, bara du, vem du än är, då kommer du att hitta nyckeln till ditt himmelrike här på jorden. För du kommer att inse att du inte är den du trodde att du var. Du är något större. Något bättre. Något väldigt fint.”- Sydney Banks UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-34")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-35")); Lyckans Molekyler UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-36")); Det är fascinerande hur många skickliga, intelligenta och drivna människor som tror att de måste få ordning på sitt liv innan de får tillåtelse att må bra. De vill vara lyckliga, men ofta säger de det utan att riktigt ha stannat upp och tittat på vad de egentligen menar med det. För mig är det tydligt att mycket av det vi gör i våra liv – våra val, vår stress, vår otålighet, vår längtan efter nästa ”kick” – på något sätt bottnar i föreställningen om att det finns ett tillstånd där framme där det äntligen ska kännas bra på riktigt. Bara jag blir lite friare. Lite tryggare. Lite mer färdig. Sen … För en dag ska jag äntligen få till mina omständigheter så bra att jag har tillåtelse att också må bra. Dessutom lever vi i ett samhälle där vi har blivit väldigt skickliga på att skapa kortsiktig njutning, men betydligt sämre på att förstå långsiktigt välmående. För om man tittar på hur vi människor faktiskt fungerar, rent biologiskt och vetenskapligt, blir skillnaden ganska tydlig. För där är dopamin är vad som ger oss den där härliga känslan av kicken. För det är ett signalsystem som aktiveras när något verkar lovande, när det finns en möjlighet, när nästa steg kanske leder till något bättre. Evolutionärt sett är det briljant. Utan dopamin hade vi inte rest oss från lägerelden, inte letat efter mat eller sökt en partner. Inte tagit några av de risker som i längden gör livet rikare. Men dopamin är inte ett system för tillfredsställelse. Det är ett system för sökande. Det triggas mer av förväntan än av uppfyllelse, mer av löftet om något än av känslan av att vara framme. I dag kan vi ”hacka” det där evolutionära system genom att helt enkelt ta upp telefonen. En ny notis. Något oväntat. En ny bild, ett nytt klipp, en ny tanke. Det kräver inget mod, inget engagemang, ingen faktisk rörelse i rätt riktning, men hjärnan får ändå signalen att något viktigt kanske är på väg att hända. Och det är just därför det är så otroligt lätt att fastna i. Så vi fortsätter sökandet. Inte nödvändigtvis för att det känns bra, utan för att det känns som att det snart kommer något bättre. En liten oskyldig scroll neråt är ju allt som står mellan oss och dopamin påslaget som vi tror är lyckan. Det här är inte ett tecken på svag karaktär eller bristande disciplin. Det är ett nervsystem som gör exakt det det är designat för, hopplöst föråldrat och på efterkälken i en nutida miljö där stimulin aldrig verkar ta slut. Välmående, eller det många egentligen menar när de säger lycka, har en helt annan kvalitet. Det är inte kickbaserat utan liknar mer en stabil grund än en framjagad topp. Neurokemiskt finns här andra system i spel, bland annat serotonin, som är kopplat till känslan av tillfredsställelse, trygghet och social förankring. Den där känslan som jag brukar beskriva som ”det blir inte bättre, det blir bara annorlunda”. Det bästa av allt är att man inte blir beroende av välmående på samma sätt som man kan bli beroende av kickar. Det är sällan någon vaknar på morgonen och desperat jagar ett jämnt välmående och ett grundläggande lugn. Men när ett system som är tänkt att endast vara tillfälligt aktiverat – nämligen dopaminsystemet – och det hålls igång stora delar av dagen, då blir det svårare att uppleva just den där lugnare bakgrunden. Inte för att den försvinner, utan för att den överskuggas ditt intellektuella ”tänk”. Lite som ljuv flöjtmusik som finns där i bakgrunden men som överröstas av storbandets bombastiska kakafoni. När vi via våra tankar tolkar världen som ständigt pågående, oavslutad, potentiellt krävande, ja då hålls dessutom kortisolnivåerna uppe. Problemet är nu att kortisol dämpar både serotonin och dopamin. Så efter doomscrollandet så känner vi oss alltmer tröga, svårstartade och håglösa. Trots minimalt med aktivitet har vi ändå svårt att komma till ro eller somna sedan. De flesta känner igen den här skillnaden intuitivt. För en dag fylld av fysisk aktivitet, dagsljus, riktiga samtal och ett naturligt tempo, då är det som att kroppen somnar av sig själv. En kväll fylld av skärmar, intryck, mejl och ständiga små beslut, och hjärnan fortsätter arbeta långt efter att man lagt sig. Inte för att man tänker fel, utan för att hela systemet fortfarande är i sök- och beredskapsläge. Det intressanta här är inte att det här inte är ett argument för att göra mer rätt eller skärpa sig. Det är snarare en inbjudan jag vill ge dig att se något som ofta är dolt. Många människor tror att de saknar motivation, disciplin eller mening, när det de egentligen upplever är ett nervsystem som aldrig riktigt får landa. Men i samma ögonblick som man förstår skillnaden mellan det som är till för att driva oss framåt och det som är till för att bära oss över tid, då förändras relationen till båda. Dopamin får bli det det är tänkt att vara: tändvätska, inte grundvärme. Stress blir ett tillfälligt verktyg när vi behöver en boost, inte ett permanent jobb. När vi väl ser det blir det som att komma hem. Vår inre bartender gör mer av serotonin som ger ett grundat välmående. Använder bara dopamin som en belöning för väl utfört arbete snarare än för att man ostrukturerat har distraherat sig. Och kanske är det just där, när vi slutar använda system som är gjorda för korta toppar som om de vore till för vardagslivet, som något i oss naturligt faller på plats. Inte för att vi har gjort allting rätt, utan för att vi har sett något sant om vår sanna natur där i tystnaden bakom vår alldeles egna tankebluff. Kanske tittar du då upp från skärmen som du läser det här på. Tar en titt inåt istället för utåt, och går och gör något du tycker vore vettigt för just dig … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-37")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-38")); Köp Boken Lose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-39")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-40")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-41")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-42")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-43"));

    9 min
  5. 12/10/2025

    #931 – Ohälsosamt normalt

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-56")); Hej kära läsare Så sitter jag då och skriver här igen. Med tanke på frekvensen av månadsbrev snarare än veckobrev som det blivit 2025, så är nog det här det sista brevet för året innan mellandagarnas klassiska målsättningsbrev. Så här på Nobeldagen vill jag tänka till lite extra på vad som skulle vara värdefullt för dig som läsare att få med dig på de här 5-6 minuternas läsande. Det är ju inte mycket utrymme men det är ändå min intention att du får med dig något som gör verklig skillnad. Vill du å andra sidan ha möjlighet att gå än mer på djupet, och kanske funderar du på vad som faktiskt är den bästa julklappen i år? Självklart är jag då lite jävig, men få saker slår vår VIP dag den 24 januari. Personlig utveckling som sätter du tonen för hela 2026 och ger dig lyftet som gör allt annat du vill få till lättare. Känns det rätt att vara med en liten grupp likasinnade och starta året med klarhet och ny energi, så anmäl dig – eller någon mer du vill ge något värdefull som verkligen håller. Mitt löfte är att det blir en dag du kommer vara riktigt glad att du bokade in. Frågor/anmälan:  karin@lifevision.se. Mer information hittar du HÄR!   Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-57")); Veckans citat ”Den som inte är nöjd vad de har kommer heller inte att bli nöjd med vad de skulle vilja ha.”- Albert Einstein UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-58")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-59")); Ohälsosamt normalt UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-60")); Tänk om obekväma känslor som rädsla, stress, ångest och uttråkning inte vore något som måste bort så fort de dyker upp? Tänk om de istället var en signal om att din psykologiska funktion inte är på den nivå där den brukar vara? Efter snart 30 år som coach och föreläsare kan jag säga att det här oskyldiga missförståndet ligger bakom i stort sett alla problem människor försöker lösa. Det kan låta som att jag generaliserar här, men jag ser hur många som kämpar med känslor som är i vägen för dem att få till det de vill. Känslor som suger glädjen ur vardagen, och som har blivit så normala att vi knappt märker dem – ungefär som för en fisk som inte märker vattnet den simmar i. Ta stress. I dag är det så vanligt att vi sällan ifrågasätter det. Går du till en terapeut eller läkare och berättar att du är stressad, tittar de oftast på dina omständigheter i första hand. Är det ”lite mycket” så får man hantera sin planering och sitt tidsschema. Titta över sina vanor och stå upp för sig själv och sina behov. Inget fel på det. Det man sällan gör är att ta en djupare titt och utmana själva idén om att stresskänslan verkligen kommer från omständigheterna. Det är dolt för de flesta att det vi känner egentligen är en signal om kvaliteten på vår psykologiska funktion. Att den helt enkelt inte just nu är i det läge där vi kan ta oss an livet med energi och tillförsikt. Det kan vara tillfälligt eller mer utdraget – men mekanismen är densamma. Samma sak gäller uttråkning. Nästan alla undviker den. Det blir tyst i två sekunder vid middagen och mobilen åker upp som på autopilot. Ett stopp i kön i trafiken eller på ICA och det är dags att kolla vad Trump sa för dumheter senast. Den här kändisen har skiljt sig! Kolla videon när Mister Beast skänker bort sportbilar. Vad som helst för att slippa den där känslan av uttråkning som ingen längre verkar ha ens minimal tolerans för. Men enligt min erfarenhet är det här ett kostsamt misstag. För om du låter dig vara uttråkad, eller vågar sitta kvar i ett oroligt sinne utan att försöka fixa det, händer något märkligt: tankeverksamheten saktar ner. Ett lugn fyller utrymmet. Plötsligt känns det som att du kommer hem i kroppen igen. Det som först kändes som en brist visar sig vara en dörr – som öppnar upp till nya, fräscha möjligheter. Framför allt så kommer då hoppfullheten tillbaka när du inser att den du är när du är lugn, i balans och mentalt klar är den du är innerst inne. Att det är dit du återkommer så snart du stannar upp och bara hänger med dig själv lite. Det kan räcka med en god natts sömn, en promenad eller en stund i tystnad. För det är vår ”default”, lite som att när en dator startas om och återgår till grundinställningarna. Min förhoppning är att något rör på sig i ditt inre när du läser det här. Att du får syn på det ohälsosamt normala i att reflexmässigt reagera på känslan med att distrahera sig, och det friskt naturliga i att släppa den och se vad du faktiskt på ett djupare plan tycker vore vettigt att göra. Och om det stämmer, då kanske inspirationen redan nu pirrar till och ger dig lust att göra något riktigt bra och vettigt med din dag. Vad dyker upp för dig? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-61")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-62")); Köp Boken Lose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-63")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-64")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-65")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-66")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-67"));

    7 min
  6. 11/04/2025

    #930 – Dags för en tankestädning?

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-68")); Hej kära läsare Just idag som jag skickar ut det här coachbrevet är det min födelsedag (se en video om det HÄR) och nu är det inte mer än knappt ett par månader kvar av året. Har det blivit som du tänkt dig? Bättre? Sämre? Nog vore det härligt om du kunde göra det till ett av dina bästa avslut än så länge? Hoppas ju att det här kan bli ett startskott för det. Att du får någon insikt av fem minuters läsande som gör skillnad på riktigt. För magin ligger ju inte i vad jag skriver, utan i vad du kan se som är nytt och fräscht för just dig. Ingen annan är en bättre expert på dig än du själv. Allt som behövs är lite högre förståelse och att sätta igång och ta första steget. För när du ändrar dig så ändrar sig allt för dig… Något som jag även hoppas att för dig som läsare vårt nylanserade event kan vara. Den 24 januari bjuder vi inte till ett VIP heldagsevent i vårt eget hem. Det blir det allra senaste som jag har kommit på för att hjälpa dig att både komma på och skapa det du vill samt vara mer i ditt välmående under tiden. Är det intressant så skicka ett mail till karin@lifevision.se. Mer information hittar du HÄR! Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-69")); Veckans citat ”Människor som är galna nog att tro att de kan ändra på framtiden är de som gör det.”- Steve Jobs UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-70")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-71")); Dags för en tankestädning? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-72")); Just nu håller vi på att renovera både huset och våra företagsytor. Det känns otroligt skönt att samtidigt ta tag i allt gammalt som bara blivit liggande. Kanske känner du igen känslan. Du vet, när man äntligen börjar rensa och inser hur mycket saker som bara stått där och tagit plats. För det ligger där och rör till det i bakgrunden och stör. Min fru är briljant på det. Alltså inte att störa i bakgrunden, utan att rensa. Effektivt utan att lägga onödiga tankar på det. Så fort hon ser något som inte längre fyller en funktion eller inte använts på länge – bort med det. Jag däremot kan sträva emot lite där. För “den där kan ju vara bra att ha någon gång”, ”den hade jag till det där minnet så den har ju lite affektionsvärde ändå” Men innerst inne vet jag att det oftast är ursäkter för att behålla saker som det är. Känns tryggt när det är samma. Konstigt med tanke på att jag annars gillar det nya, det senaste och att hjälpa människor med förändring och förbättring på djupet. Så medan jag nu gick och rensade så slog det mig. Att det är exakt likadant i tanken. Vi går omkring med mentala hyllor fyllda av gamla “tanke-virus” vi blev smittade av för länge sen. Som blivit liggande. Som tar plats och som stör. Alltifrån små idéer och slutsatser vi drog som barn eller felbedömningar i något pressat ögonblick – som blivit kvar och skvalpar i bakgrunden. De får oss att tro att det inte är någon idé att försöka. Som övertygar oss om att vi inte har det som krävs. Att vi måste vänta på rätta tillfället av motivation, inspiration eller ”känslan” innan vi kan ge järnet. Men livet väntar inte. Det bara rullar på och det levs just nu. I den här stunden. Och i den här. Och den här. Allt snabbare för den här dagen när du läser det här är den långsammaste du någonsin kommer att uppleva igen. OM …. vi inte ser hur farten på utsidan inte är den vi upplever. För upplevelsen kommer från tanken, vilket gör att när det är lugnt i sinnet så känns det som att vi har all tid i världen. När det å andra sidan är hektiskt mellan öronen så flyger världen utanför förbi i rasande fart. Någon sa en gång att det enda riktigt nobla är att vara överlägsen sitt eget förflutna. Jag vet inte om ordet överlägsen riktigt fångar känslan för mig, men idén bakom gör det. Att inte låta gårdagens tänkande definiera dagens möjligheter. Att bara mäta i förhållande till sig själv. Med det i åtanke kanske det är dags för en mental inventering av vad som ligger och skvalpar i onödan för just dig? Följt av lite tankestädning. Går inte att ta bort tankar, men vi kan sluta stå bakom dem med samma allvar. Som genom att helt enkelt ta en stund och lägga märke till de tankar som lagt sig som en våt filt över den livskraft som flödar genom dig. Du vet, de där som inte verkar som tankar utan bara är din bedömning av verkligheten. Som viskar att du är trött, stressad, inte orkar mer och att du sitter fast. Som skapar en trovärdig illusion av du inte har obegränsad potential. Att du först måste hitta din ”tappade sug”, jobba med din motivation, viljestryrka och karaktär. I samma stund som du ser igenom de tankarna lyfter din våta tankefilt och du upptäcker att du inte behöver hitta dig själv. Du är här. Du behöver inte skapa välmående – du sitter mitt i det. Allt du söker är bakom de tankar som varit i vägen för att de sett så viktiga ut. Så allt som behövs är att rensa lite. Inte i förrådet. Inte i mejlboxen. Utan i tanken. Är ”ganska” övertygad om det kommer göra större skillnad för dig än att renovera huset eller något annat på utsidan … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-73")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-74")); Köp Boken The Toolsav Phil Stutz & Barry Michels Trots titeln som antyder alla verktyg som kommer att ges i den här boken, var det inte det värdefullaste för mig i boken. Den handlade istället om alla klienthistorier och frustrationen över att ständigt vänta på att någon form av förändring skulle ske. Något som fick författarna att vara frustrerade över sin oförmåga att snabbt lindra sina patienters problem. Det de fann har gjort Stutz och Michels till vad som beskrivits av New York Times som en ”öppen hemlighet” i Hollywood som behandlar högpresterande och kreativt klientel. Något som enligt mig gör bokens berättelser extra intressanta på grund av författarnas trovärdighet i sitt budskap. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-75")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-76")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-77")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-78")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-79"));

    7 min
  7. 10/21/2025

    #929 – Är du en hjälte eller ett offer?

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-80")); Hej kära läsare Så har inspirationen att skriva ännu en gång dykt upp. En härlig känsla, men med tanke på hur sällan det blivit under det här året kanske det är dags att anamma William Faulkners strategi. För när han fick frågan om han skrev från inspiration eller disciplin svarade han: Jag skriver bara när inspirationen slår till. Lyckligtvis så slår den till kl. 09.00 varje morgon när jag sätter mig vid skrivmaskinen. Lite kul citat, men det ligger en hel de sanning i det. För det är ju först när vi bestämmer oss för att få till något som något händer. Eller som jag uttryckt det på några föreläsningar: Ingenting händer om inte du händer. Något som jag nu hoppas att fem minuters läsning av coachbrevet kan hjälpa dig med… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-81")); Veckans citat ”Framgång är att vara exalterad över att gå till jobbet och lika exalterad över att komma hem.”- Will Rogers UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-82")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-83")); Är du en hjälte eller ett offer? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-84")); Vet inte om du har funderat på det här, men vi lever alla i en film. Inte den på bioduken eller skärmen, utan den som ständigt spelas upp mellan våra öron. Gjord av våra tankar spelas den upp på en annorlunda skärm – den som är gjord av vårt eget medvetande. Där är vi alltid huvudpersonen. En självklar mittpunkt i vårt personliga universum. Frågan är bara — spelar du hjälte eller offer i din egen film? För ingen vill ju ta på sig att vara skurken. Om vi trots allt blir framställda som om vi vore på fel sida försöker vi snabbt skriva om manuset: – Antingen som hjälten som ”hade goda skäl”, ”gjorde vårt bästa” eller ”hade goda intentioner”. – Eller som offret där vi säger: ”Det var inte mitt fel. Jag kunde inte hjälpa det. Det berodde på omständigheterna, de andra, min chef, mina gener…” Det mänskliga psyket verkar ha en märklig inbyggd mekanism som gör att när hjälterollen inte längre känns möjlig tar vi istället snabbt på oss offerrollen. Ganska logiskt när vi inser att det skyddar oss från att behöva möta tanken på oss själva som skurkar eller mindre bra personer. När jag var uppe och föreläste i Stockholm hörde jag på radion ett annorlunda exempel på det här. Programmet handlade om ett gäng som specialiserat sig på att ”skaffa fram” mobiltelefoner på beställning. När någon ville ha en iPhone Pro eller en Samsung Galaxy och när de såg någon på stan med just den modellen de behövde gick de helt enkelt fram och sa: ”Kan jag få låna din telefon?” Om personen förstod situationen och sa: ”Visst” och lämnade ifrån sig mobilen, ja då gick det oftast lugnt till. Om de inte förstod situationen och sa nej, eskalerade det blixtsnabbt till ett hårt slag i ansiktet och misshandel. Resultatet var oavsett detsamma: telefonen försvann. Skillnaden var bara om du skulle åka på stryk eller inte. En ung kvinna som råkat ut för detta vågade efteråt inte lämna sin lägenhet. Hennes känsla av trygghet var förstörd och hon fick panikångest bara av tanken på att gå utanför dörren. När man konfronterade gängledaren med detta faktum svarade han: ”Vadå? Hon får ju bara en ny telefon på försäkringen. Den som beställt får en mobil de annars inte hade haft råd med. Och jag får betalt. Alla vinner.” Ser du vad som händer? Han placerar sig själv i hjälterollen. Om han hade blivit pressad mer och han inte längre kunde se sig som en riktig hjälte är det inte svårt att gissa nästa steg: ”Jag kan inte hjälpa det. Jag växte upp utan chanser. Samhället gav mig inget jobb. Jag är ett offer.” Hjälte eller offer. Aldrig skurk. Det här blir för mig extra tydligt när man ser en actionfilm. För där gäller alltid vissa regler: – Alla som står på hjältens sida och blir skjutna? De är oskyldiga offer. – Alla som är på motståndarsidan? Det spelar ingen roll hur många som ramlar ihop och dör – det är bara skurkar som “får vad de förtjänar”. Och intressant nog – samma logik gäller i verkligheten. Den ena sidans terrorist är den andra sidans frihetskämpe. Och vice versa. Hjälte eller skurk, offer eller förtjänat straff – det beror på vilken film man tittar på. Frågan jag vill ställa nu i det här coachbrevet är: vilken roll spelar du i din film idag? Och ännu viktigare: om du verkligen skulle ta på dig att vara hjälten i din egen berättelse, på riktigt, här och nu — 👉 Hur skulle du bete dig? 👉 Vad skulle du bidra med? 👉 Hur skulle andra märka av din hjälteroll? Det kan vara en enkel men kraftfull fråga att ta med in i duschen varje morgon: ”Om jag väljer att vara hjälten idag – hur märks det och hur ser det ut i praktiken?” Det svaret kan sätta riktningen för hela din dag. Inte som en ”teknik” att följa, utan som en påminnelse om att det alltid är möjligt att kliva in i din idé om en  hjälteroll som låter dig växa, bidra med värde och bete dig som du innerst inne vill. För i slutändan: livet blir större, rikare och mer levande när du faktiskt är en äkta hjälte i din egen film. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-85")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-86")); Köp Boken The Toolsav Phil Stutz & Barry Michels Trots titeln som antyder alla verktyg som kommer att ges i den här boken, var det inte det värdefullaste för mig i boken. Den handlade istället om alla klienthistorier och frustrationen över att ständigt vänta på att någon form av förändring skulle ske. Något som fick författarna att vara frustrerade över sin oförmåga att snabbt lindra sina patienters problem. Det de fann har gjort Stutz och Michels till vad som beskrivits av New York Times som en ”öppen hemlighet” i Hollywood som behandlar högpresterande och kreativt klientel. Något som enligt mig gör bokens berättelser extra intressanta på grund av författarnas trovärdighet i sitt budskap. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-87")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-88")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-89")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-90")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-91"));

    7 min
  8. 08/19/2025

    #928 – Är du lättriggad?

    UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-92")); Hej kära läsare Vaknade upp tidigt och kände inspiration för att skriva igen. Så härligt och det är skälet till att du läser det här. Det som fick det att pirra till i maggropen var en krokig rygg, en frysbox och några hallon. Små vardagsögonblick – men de fick mig att upptäcka något viktigt om hur lätttriggade vi är. För samma trigger kan dra dig neråt eller lyfta dig uppåt och häromdagen fick jag uppleva båda – inom loppet av några minuter. Får för mig att det kan ge också dig något på djupet så scrolla ner, läs och fundera – och få något mångfalt värt några minuters läsning. Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-93")); Veckans citat ”Även om du är på helt rätt spår, så blir du överkörd om du bara sitter där.”- Will Rogers UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-94")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-95")); Är du lättriggad? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-96")); En tanke som gjorde skillnad på riktigt slog mig häromdagen. Hamnade bakom en äldre dam med krokig rygg på väg in att hämta en varukorg på ICA. Hennes fart var ju inte den högsta och jag fick liksom fastna i steget för att inte gå in i henne. Lätt att bli lite irriterad. Eller få en känsla av obehag inför åldrandet när tankar som ”det är verkligen inte roligt att bli gammal” eller ”vilken skröplig kärring” ofrivilligt poppar upp i huvudet. Men skälet att jag tar upp det här är att nu hände något annat. Jag kände hur jag sträckte på ryggen, drog tillbaka axlarna och höll huvudet lite högre. Tog ett lite extra djupt, skönt andetag och tackade henne tyst för påminnelsen. Medvetenheten och känslan av tacksamhet höll i sig i flera minuter efteråt. Tills jag skulle öppna en frysbox för att hämta upp några paket hallon. Det smärtar till i min skadade handled och jag påminns om jag inte ens kunnat hålla i en golfklubba på ett par veckor. Humöret dyker neråt mot samma temperatur som det är i frysen när tankar på att man kanske aldrig kommer att kunna spela igen isar till i sinnet. Innan hallonen landar i korgen inser jag att jag om tjugo år förmodligen skulle ge vad som helst för att må som jag gör just nu. Tacksamhetskänslan tillbaka och var kvar genom kassan. På vägen ut med en halvtung kasse i vardera handen ser jag den gamla damen igen. Hon står krökt i självscanningen. Jag rätar på ryggen, och drar bak axlarna och ler lite medan jag bär kassarna till bilen. Varför berättar jag nu den här vardagsupplevelsen här för dig? Jo, för det fick mig att tänka på hur lättriggade vi är men att det inte är satt i sten i vilken tankeriktning triggningen leder oss. Att det finns ett ovärderligt utrymme för att med lite högre förståelse för vad känslan egentligen säger gå i en bättre, mer användbar riktning. En lätt känsla av obehag och telefonen lockar till lite scrollande i sociala medier. Plötsligt är en timme borta. Varför inte låta det trigga mig till att istället resa mig, röra på kroppen och göra något som ger energi? Lite hopp på stället, några armhävningar och det känns snabbt inte alls lika nuget att leta i spellistor och algoritmförslag efter ”nåt”. Kanske kan till och med barnens skrikande eller tjat istället för att trigga irritation bli en signal om att plocka fram lite extra kärlek, humor och värme. Vore ju dessutom fantastiskt om när ens partner är låg och ”jobbig” om det kunde trigga till att medkännande lyssna djupare istället för att dra sig undan och sätta upp en mental skyddsbarriär. Inte vet jag, men det är ändå något fascinerande med att samma trigger kan ge så helt olika utfall. Kanske kan det här coachbrevet även vara en påminnelse om att det inte är den stora världen utanför som avgör, utan att det är den mycket större inre världen av TANKE som har VETO för oss. För det är ju det som är det fina: Vi är aldrig fast i den gamla reaktionen. Det finns alltid en potential i kraften bakom livet och därmed nya, fräscha möjligheter tillgängliga i samma ögonblick. Så nästa gång du blir triggad – stanna upp ett ögonblick. Kanske finns där en dold påminnelse som du inte sett förut … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-97")); Veckans Boktips UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-98")); Köp Boken The Toolsav Phil Stutz & Barry Michels Trots titeln som antyder alla verktyg som kommer att ges i den här boken, var det inte det värdefullaste för mig i boken. Den handlade istället om alla klienthistorier och frustrationen över att ständigt vänta på att någon form av förändring skulle ske. Något som fick författarna att vara frustrerade över sin oförmåga att snabbt lindra sina patienters problem. Det de fann har gjort Stutz och Michels till vad som beskrivits av New York Times som en ”öppen hemlighet” i Hollywood som behandlar högpresterande och kreativt klientel. Något som enligt mig gör bokens berättelser extra intressanta på grund av författarnas trovärdighet i sitt budskap. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-99")); Lyssna på Coachbrevet UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-100")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-101")); Dela Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna. Copyright© Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-102")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-103"));

    5 min

About

Coachbrev från Anders Haglund

You Might Also Like