Klimatekot

Elin Leyonberg

Klimatekot är din guide till en grönare framtid. Lyssna på spännande diskussioner med ledande experter, forskare och hållbarhetsprofiler. Vi pratar om allt från solceller och elbilar till klimatpsykologi, klädkonsumtion och inspirerande hållbara projekt. Klimatekot görs i samarbete med energi- och klimatrådgivningen vid Umeå kommun.

  1. Nov 12

    Vem lyssnar på Klimatpolitiska rådet?

    Vad händer när forskningens slutsatser möter politiskt motstånd? Vi gästas av Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Vi pratar om glappet mellan klimatmål och politiska beslut, varför omställningen behöver långsiktiga spelregler och skillnaden mellan att ifrågasätta forskning och att avfärda obekväma resultat. Och hur för vi ett demokratiskt samtal om vi inte är överens om verkligheten? keywords Klimatpolitiska rådet, Camilla Sandström, klimatpolitik, klimatmål, vetenskap och politik, klimatforskning, grön omställning, demokrati, elektrifiering, klimatpolitiskt ramverk key topics Camilla Sandström beskriver Klimatpolitiska rådets uppdrag: oberoende granska om regeringens politik följer riksdagens klimatmål och internationella åtaganden. Rådets rapport bedömer att politiken inte räcker; Sverige behöver agera nu, skapa långsiktiga spelregler och låta klimatpolitiken genomsyra hela samhället. Transport, industri, energi, jordbruk och skogsbruk hänger ihop i omställningen. Förslag finns redan, men många har inte genomförts. Kritik mot rådets metod och underlag är legitim; att avfärda en analys enbart för att slutsatsen är obekväm är något annat. Politik utgår både från kunskap och värderingar. Oenighet om styrmedel behöver inte betyda oenighet om klimatmålen. Omställningen kräver ett större systemperspektiv, fungerande infrastruktur och stabila villkor för investeringar, inte bara ansvar på individnivå. Ett demokratiskt samtal behöver en gemensam, väl belagd bild av verkligheten, samtidigt som forskningen är öppen med osäkerheter. Nästa rapport ska bland annat behandla skogen och bygga vidare på kunskap och samtal med berörda intressenter.

  2. Sep 24

    När beredskap börjar hos grannen

    När en by samlar in 50 miljoner kronor, bygger ett allaktivitetshus och använder det som motor för klimatanpassning händer något större än bara en lokal satsning. I Stöcke utanför Umeå visar Maria Bergsten hur gemenskap, mat, vatten och smart vardagsberedskap kan bli grunden för ett mer resilient lokalsamhälle. Mötesplats Stöcke är inte bara ett hus med restaurang, matbutik, gym, idrottshall och coworking. Det är en levande plats där aktiviteter, tillit och samarbete stärker byns beredskap – långt innan en kris uppstår. I avsnittet berättar Maria om pilotprojektet som kopplar ihop klimatanpassning med lokalekonomisk analys. Tillsammans kartlägger man resurser inom bland annat energi, mat, vatten, kommunikation, trygghet och organisering. Vi får också följa Stöckes praktiska tester: tillsammansodling, spannmålsodling, fröer, kvarnar, en kommande bagarstuga, förädling av mat, växthus och system för att ta hand om regnvatten. Men den kanske viktigaste resursen är människorna själva. Maria berättar varför återkommande aktiviteter som midsommarfirande, lucia och majbrasor kan spela en avgörande roll för trygghet och beredskap. Vi pratar också om lärdomarna från en studieresa till Finland, om balansen mellan ideellt engagemang och kommunens ansvar – och om varför man inte behöver ha allt perfekt för att komma igång. Ett inspirerande avsnitt för dig som vill förstå hur lokalsamhällen kan bli mer robusta, självständiga och bättre rustade för framtidens klimatförändringar och kriser. Medverkande: Maria Bergsten, verksamhetschef på Mötesplats Stöcke.

About

Klimatekot är din guide till en grönare framtid. Lyssna på spännande diskussioner med ledande experter, forskare och hållbarhetsprofiler. Vi pratar om allt från solceller och elbilar till klimatpsykologi, klädkonsumtion och inspirerande hållbara projekt. Klimatekot görs i samarbete med energi- och klimatrådgivningen vid Umeå kommun.

You Might Also Like