#LÄTTRÖRLIGT - En podd om agila metoder, förändringsledning och ledarskap.

#LÄTTRÖRLIGT

Här pratar vi om sådant vi tror oss veta samt undersöker det vi inte vet när det kommer till agila metoder, förändringsledning och ledarskap. D.v.s. allt som vi tycker är intressant när det kommer till vårt arbetsliv. Jag heter Alex och vid min sida har jag Jesper. Hoppas ni hakar på!

  1. Oct 28

    #076 - Vi bråkar inte alls

    Varför kommer invändningarna i korridoren efter mötet, närnästan alla arbetsplatser säger att det är "högt i tak"? I del två av vår trilogi om konflikter går vi till botten med varför uppmaningar om mod slår fel, vad antropologiska studier i Kalahariöknen kan lära oss om kritik, och hur man faktiskt bygger ett fungerande rum för oenighet. Vi pratar om: Konstgjord harmoni och dess pris: Patrick Lencionis modell visar varför rädsla för friktion skapar tysta möten och beslut som ingen egentligen står bakom. Konfliktundvikande är inte ett artighetsproblem, det ärett informationsproblem.Den svenska självbilden: Med utgångspunkt i Erin Meyers forskning synar vi myten om svensk rakhet. Vi är raka och direkta med fakta, men extremt indirekta med negativ feedback, vilket ofta leder till förödande empati.Kalkylen bakom tystnaden: Med hjälp av Albert Hirschmans EVLN-modell visar vi att tystnad sällan är feghet. Har man investerat mycket (bolån, relationer, specialistroll) och inte tror att det lönar sig att protestera, blir tystnad och neglect den mest rationella responsen.Paradoxen med psykologisk trygghet: Färsk forskning visar att trygghet fungerar som en hygienfaktor: den tar bort rädslan men räcker inte för att folk ska säga ifrån. Trygghet utan reell möjlighet att påverka skaparinte röst, utan tystnad.Lägret och elden: Vad antropologen Polly Wiessners studier av Ju/'hoansi lär oss om människans natur. Varför kritik fungerar bäst när den är öppen och bärs av gruppen under dagen, och varför relationer måste repareras vid "elden" på kvällen.Fyra försök till system för kritik: Hur företag som Intel,Amazon, Pixar och Bridgewater försökt strukturera kritik och varför öppen kritik utan något som avslutar den inte är transparens, utan en rättegång som aldrig tar slut.Konkreta strukturer: Praktiska verktyg som tyst skrivande, invändningsrundor, pre-mortem och chefen talar sist – strukturer som gör oenighet till en gemensam uppgift i stället för en enskild modig handling. Huvudbudskapet blir att högt i tak inte är en uppmaning,utan en lokal. Man kan inte be medarbetare att ta svåra samtal i ett tomt rum utan skyddsräcken. Det krävs två rum: ett där kritik är legitim och inbyggd i processen, och ett där man lägger ner kraven och reparerar tilliten efteråt. Källor: Polly Wiessner (2005), "Norm enforcement among the Ju/'hoansi Bushmen", Human Nature. Polly Wiessner (2014), "Embers of society: Firelight talk among the Ju/'hoansi Bushmen", PNAS. Albert Hirschman (1970), Exit, Voice, and Loyalty. Rusbult, Farrell, Rogers & Mainous (1988), Academy of Management Journal. EVLN-modellen på arbetsplatsen. Patrick Lencioni, The Five Dysfunctions of a Team (2002). Patterson m.fl., Crucial Conversations (2002, 3:e uppl. 2022). Erin Meyer, The Culture Map (2014). Kim Scott, Radical Candor (2017). CIPD (2024), evidensgenomgång om psykologisk trygghet. Bradley m.fl. (2012), Journal of Applied Psychology. Redler m.fl. (2026), Small Group Research. Ed Catmull, Creativity, Inc. (2014). Pixars Braintrust. Rob Copeland, The Fund (2023). Om Bridgewater. Tessler m.fl. (2024), Science. Habermas-maskinen. Våra egna avsnitt: 4 (psykologisk säkerhet), 18 (Feed Forward), 36 (Tillit), 45 (Funktionell dumhet), 46 (The Ideal Teamplayer), 63 (Culture Map), 71 (Bläckfisksorganisationen), 74 (Myten om kaffeautomatsprat), 75 (Vi bråkar om fel saker). 00:00:00 Intro 00:00:39 Uppsnack 00:15:00 Spår A, Del 1: Konstgjord harmoni 00:24:26 Spår B, del 1: Antropologen i lägret 00:28:48 Spår A, del 2: Vi tror vi är raka 00:38:45 Spår B, del 2: Koalitionerna 00:43:17 Spår A, del 3: Den tysta 3:e vägen 01:01:14 Spår B, del 3: Elden 01:04:56 Spår A, del 4: Trygghet räcker inte 01:10:02 Spår B, del 4: Vad elden gjorde 01:13:02 Spår A, del 5: Fyra försök att bygga rummet 01:19:33 Spår A, del 6: Bygg lokalen 01:28:25 Konvergensen 01:33:55 Avslut

  2. Oct 14

    #075 - Vi bråkar om fel saker

    Varför leder försök till konflikthantering på jobbet så ofta till att det bara blir värre? Vi utforskar konflikter och konflikthantering och i denna första del går vi till botten med varför traditionella insatser slår fel och vad forskningen egentligen säger om friktion på arbetsplatsen. Vi pratar om: De tre konflikttyperna: Arbetsplatskonflikter delas in i sakkonflikt (vad som ska göras), relationskonflikt (personkemi och friktion) och processkonflikt (vem som gör vad och bestämmer). Processen sliter hårdast: Det som bryter ner team mest är inte att folk ogillar varandra, utan oklara mandat och gränsdragningar. Får processkonflikter ligga kvar förvandlas de förr eller senare till personliga relationstvister. Konfliktasymmetri: Att medlemmar upplever friktionsnivån olika sänker prestation och trivsel oavsett konfliktens faktiska storlek. Första steget är därför att komma överens om huruvida ett problem ens existerar. Myten om ”hälsosam konflikt”: Idén om att konflikt alltid leder till bättre resultat stämmer inte. Sakkonflikter höjer bara prestationen under specifika villkor: i komplexa uppgifter, där sak och person hålls isär, eller i ledningsgrupper där beslut aktivt ska prövas. Hur vi uttrycker oenighet: Sättet vi framför kritik på påverkar tilliten mer än själva sakfrågan. I Sverige tenderar vi att förklä invändningar till trevande frågor, vilket ofta fördröjer och fördyrar hanteringen. Glasls trappa och fel dosering: Konflikthantering havererar oftast av fel diagnos. Underdosering (ett fikasamtal när parterna redan byggt fiendebilder) bagatelliserar läget. Överdosering (att blanda in HR i vardaglig irritation) eskalerar och formaliserar konflikten i onödan. Huvudbudskapet blir att man har sällan ett kulturproblem eller dålig personkemi. Oftast handlar det mer om en ofärdig organisatorisk ritning som ingen ritade klart. Och behandlar man ett strukturellt problem som en personfråga skapar man den personkonflikt man försöker undvika. Källor: Karen Jehn (1995), Administrative Science Quarterly. Grundstudien om konflikttyper. De Dreu & Weingart (2003), Journal of Applied Psychology. Metaanalysen. De Wit, Greer & Jehn (2012), Journal of Applied Psychology. Den stora metaanalysen. Jehn, Rispens & Thatcher (2010), Academy of Management Journal. Konfliktasymmetri. Weingart, Behfar, Bendersky, Todorova & Jehn (2015), Academy of Management Review. Conflict expression. Friedrich Glasl, Konfliktmanagement (1980). Eskalationstrappan. Mary Parker Follett, Dynamic Administration (postumt 1941). Thomas Jordan, Konflikthantering i arbetslivet (Gleerups). Och chatbotar.thomasjordan.se. Våra egna avsnitt: 23 till 26 (personlighet), 42 (Cynefin), 51 (Think Again), 55 (Project to Product), 61 (Elicitering), 62 (Org Topologies), 63 (Culture Map). 00:00:00 Intro 00:00:25 Uppsnack 00:11:56 Spår A: Del 1 - De tre konflikterna 00:28:03 Spår B: Del 1 - Kvinnan som hade svaret 1925 00:33:21 Spår A: Del 2 - Ni är inte överens om att ni har en konflikt 00:39:04 Spår B: Del 2 - Studien som gav oss healthy conflict 00:44:38 Spår A: Del 3 - Hur ni bråkar, inte vad ni bråkar om 00:52:25 Spår B: Del 3 - Metaanalysen som rev sanningen 00:57:25 Spår A: Del 4 - Var i trappan står ni? 01:19:17 Spår B: Del 4 - Omprövningen 01:23:05 Konvergensen 01:26:05 Avslutning

  3. Sep 30

    #074 - Kaffeautomaten är en dålig samarbets- och innovationsstrategi!

    Företagsledningar älskar att prata om kaffeautomaten och de slumpmässiga mötena som motorn för samarbete och innovation. Men är slumpmässigt småprat verkligen en bra strategi? I det här avsnittet pratar vi om: Varför fysisk närhet och slump är lata ursäkter för att slippa göra riktig organisationsdesign.Vad Allen-kurvan och homofili egentligen lär oss om varför silor överlever kaffemaskinen.Skillnaden mellan ytlig trivsel och äkta task cohesion.Varför professionellt samarbete bygger på struktur, tydliga roller och gemensamma mål. Inte på att folk krockar i korridoren. Källor: Harvard Business Review - Workspaces That Move PeopleSteve Jobs Designing Pixar Office - Business Insider  Think Carefully About Where You Put the Office Bathroom McPherson, M., Smith-Lovin, L., & Cook, J. M. (2001). "Birds of a Feather: Homophily in Social Networks". Annual Review of Sociology.Allen, T. J. (1977). "Managing the Flow of Technology" (Känd för "The Allen Curve").Carlile, P. R. (2002). "A Pragmatic View of Knowledge and Boundaries: Boundary Objects in New Product Development". Organization Science.Mark, G., Gudith, D., & Kloeigne, U. (2008). "The cost of interrupted work: more speed and stress". CHI Conference.Duhigg, C. (2016). "What Google Learned From Its Quest to Build the Perfect Team". The New York Times Magazine (samt Googles egna re:Work-rapporter).Fleming, P. (2005). "Workers' Playtime? Boundaries and Cynicism in a 'Culture of Fun' Program"Beal, D. J., Cohen, R. R., Burke, M. J., & McLendon, C. L. (2003).Colquitt, J. A., et al. (2001). "Justice at the millennium: a meta-analytic review of 25 years of organizational justice research". Journal of Applied Psychology.Proximity Decay - John M Hove00:00:00 Uppsnack00:13:17 Pixars atrium 00:14:55 Kaffeautomaten som symbol för samarbets- och innovationsstrategi 00:21:56 Uppgiftssammanhållning, homofili och gränsobjekt 00:32:31 Undantagen? 00:45:05 Varför HR och ledningen älskar kaffeautomaten? 00:50:32 Vad kan företag göra annorlunda? 01:04:40 Hur var det egentligen med Pixars nya kontor? 01:10:43 Avslutning

  4. Sep 16

    #073 - Världens mest kända programmerare la ner sitt hantverk på nio månader

    Varför märks ingenting i resultaten trots att företag efter företag har köpt AI-licenser och fyllt organisationen med nya verktyg? I det här avsnittet väver vi ihop två berättelser. Dels en skarp utredning om vart AI-effekten egentligen tar vägen när mellanleden äter upp accelerationen och vi begränsas av beslut snarare än händer. Och dels en personlig resa om David Heinemeier Hansson, en av världens mest hyllade programmerare, som på nio månader gick från uttalad skeptiker till att lägga ner hantverk han ägnat tjugofem år åt. Det här avsnittet handlar om varför flaskhalsen aldrig har suttit i koden, utan i vilka vi tror att vi är på jobbet. Källor: Lex Fridman Podcast: David Heinemeier Hansson (DHH), augusti 2026#Lättrörligt avsnitt 051 - Think Again#Lättrörligt avsnitt 060 - Agilt är dött. Länge leve agilt.#Lättrörligt avsnitt 19 och 20 - Intent-based LeadershipDORA State of DevOps Report 2024 00:00:00 Intro 00:01:07 Uppsnack 00:09:43 Spår A: Del 1 - Vad hände i november? 00:18:45 Spår B: Del 1 - Hantverkaren 00:22:31 Spår A: Del 2 - Om byggandet är gratis, var sitter flaskhalsen? 00:32:59 Spår B: Del 2 - Skeptikern och vännen 00:40:30 Spår A: Del 3 - Varför dör 10x i mellanleden? 00:49:37 Spår B: Del 3 - Sorgen 00:55:17 Spår A: Del 4 - Ska vi sluta detaljstyra, även maskinerna? 01:03:16 Spår A: Del 5 - Vem litar vi på när maskinerna granskar bättre än vi? 01:09:10 Spår B: Del 4 - Friden 01:12:14 Där spåren möts 01:20:19 Avslutning

  5. Jun 9

    #072 - AI och mjukvaruutveckling

    Hur förändrar AI mjukvaruutveckling ? I det här avsnittet borrar vi ner oss i vad som händer med team, organisationer och arbetssätt när koden inte längre är flaskhalsen. Det visar sig att mjukvarubranschen just nu fungerar som en förvarning för alla kunskapsintensiva yrken. Vi benämner AI-transformationen som en resa i tre vågor: från den identitetsbaserade förnekelsen, genom det oundvikliga kaoset med "verifieringsskatter" och produktivitetsdippar, till en mognad där AI blir en del av den fasta infrastrukturen. Genom att titta på den färska DORA-rapporten från 2026 undersöker vi varför AI fungerar som en förstärkare – antingen av dina styrkor eller av dina befintliga organisatoriska brister. Vi lyfter även konkreta exempel från Henrik Knibergs agentekosystem på Abundly och fallstudier från Anthropic, där vi ser hur gränsen mellan att behöva mjukvara och att bygga den helt håller på att suddas ut. AI ersätter inte ditt omdöme – det skalar det. Men det kräver att du kodifierar din tysta kunskap och bygger en stabil grund först. Källor: DORA, The ROI of AI-assisted Software Development (2026)Axel Molist, Where the work actually went (YouTube)Axel Molist, Hand coders vs AI native software engineers (YouTube)Henrik Kniberg, How AI changed the way we build products at Abundly (YouTube)Austin Marchese, How Anthropic engineers prompt Claude Code (YouTube)Austin Marchese, How Anthropic employees use Claude internally (YouTube)00:00:00 Uppsnack00:19:50 Intro00:28:03 Våg 1 - Förnekelsen00:38:15 Våg 2 - Kaoset00:57:25 Våg 3 - Mognaden01:32:06 Avslutning

  6. May 27

    #071 - Bläckfisksorganisationer

    Varför blir smarta människor ofta så handlingsförlamade när de tvingas samarbeta i stora organisationer? Varför fastnar digitala transformationer i oändliga synkmöten, beslutsparalys och cementerade silos? I veckans avsnitt tar vi oss an boken: The Octopus Organization: A Guide to Thriving in a World of Continuous Transformation av Phil Le-Brun och Jana Werner Författarna menar att dagens arbetsliv lider av systemfel eftersom vi fortfarande styr företag utifrån en föråldrad, industriell fabrikslogik. Vi pratar om författarnas klockrena liknelse: Plåtmannen vs. Bläckfisken. Den stela Plåtmannen representerar den traditionella, toppstyrda hierarkin som rostar så fort marknaden skakar. Bläckfisken däremot, symboliserar den levande organismen med distribuerad intelligens, där 60–70 % av processorkraften sitter ute i tentaklerna (teamen) snarare än i huvudet (ledningen). The Virtuous Cycle: Den positiva spiralen som bygger på att skapa tydlighet, öka ägandeskap och väcka nyfikenhet. 3 utvalda antimönster (av bokens 36) som vi dissekerar: Entrenching Silos (Cementerade silos) – Varför lokal optimering dödar flödeseffektiviteten och hur vi ställer om till värdeströmmar. Operating on a Culture of Fear (Rädslokultur) – Varför psykologisk trygghet är en stenhård prestationsstrategi och inte "fluff". Evading Failure (Att fly från misslyckanden) – Glappet där 91 % av C-level chefer tror att de uppmuntrar experiment, men bara 35 % på golvet håller med. Hur vänder vi misslyckanden till ren data? Ledarrollen & Vägen framåt: Varför ledningen måste styra genom yttre begränsningar istället för instruktioner, och varför Time-to-Decision är det ultimata mätetalet. Tiotusenkronorsfrågan: Varför rensas agila strukturer ut just nu och varför misstar ledningsgrupper "kontroll" för "trygghet" i ekonomiskt osäkra tider? Detta avsnitt är en praktisk buffé och ett "sense-making"-verktyg för dig som vill diagnosticera din egen organisation. Det blir en röd tråd som knyter ihop allt från Systems Thinking och agila principer till psykologisk trygghet och Westrums generativa kultur. Kort sagt: En varm rekommendation för din läslista! Källor: The Octopus Organization: A Guide to Thriving in a World of Continuous Transformation : Werner, Jana, Le-Brun, Phil: Amazon.se: Böcker 00:00:00 Uppsnack 00:15:29 Intro 00:18:02 Inledning 00:29:39 Plåtmannen och bläckfisken 00:40:54 Anti-patterns 01:19:04 Ledarrollen och vägen framåt 01:21:18 Summering och reflektion

About

Här pratar vi om sådant vi tror oss veta samt undersöker det vi inte vet när det kommer till agila metoder, förändringsledning och ledarskap. D.v.s. allt som vi tycker är intressant när det kommer till vårt arbetsliv. Jag heter Alex och vid min sida har jag Jesper. Hoppas ni hakar på!

You Might Also Like