Lärare & Forskning

Lärarstiftelsen

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

  1. May 15

    39. Hur visar elever sitt kunnande i teater?

    När en elev ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna. Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet. I en studie undersökte hon hur gymnasieelevers kunnande i att samspela gick att se och sätta ord på. Pernilla studerade en grundläggande övning i gestaltning som kallas spegelövning där två personer ska följa varandras rörelser: spegla den andre personens rörelser med kroppen. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Pernilla Ahlstrand vad det innebär att kunna samspela och hur lärare kan se och bedöma det kunnandet. Pernilla, som genomförde studien tillsammans med ett lärarlag i dans- och teater, diskuterar också svårigheten att överföra kunnande från klassrummet till scenen och hur den överföringen kan hanteras i undervisningen. Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 1, 2021, i artikeln Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    22 min

  2. Apr 15

    38. Så kan lärare engagera elever att utforska geometri

    Kan lärare med vissa handlingar få elever i årskurs 2 att ta initiativet och leda utforskandet i matematikundervisningen? Det tog forskare och lärare tillsammans reda på i en studie om undervisning om cirkeln. Exempelvis visade det sig att när läraren medvetet riktade uppmärksamheten mot de geometriska begrepp som var i fokus genom att iscensätta utmaningar för eleverna så ökade elevernas engagemang och de tog initiativ till att utforska cirkeln och de geometriska begrepp som behövs för att beskriva och resonera om den. Det här avsnittets gäster är den tidigare läraren och specialpedagogen Helena Eriksson, som är lektor och forskare vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, och Gunilla Pettersson Berggren som är lågstadielärare och förstelärare med ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete på Sjöstadsskolan i Stockholm. Gunilla har även en master i didaktik. Helena och Gunilla berättar om vilka lärarhandlingar som ledde till att eleverna blev mer aktivt deltagande i resonemangen och kunde utveckla en förståelse om cirkeln och de geometriska begrepp som beskriver den. Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 3, 2024, i artikeln Lärares möjligheter att främja elevers teoretiska arbete med geometriska begrepp – lärandeverksamhet om cirkel Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    31 min

  3. Mar 16

    37. Matematik utan siffror: att förstå likhetstecknet i årskurs 1

    Hur kan man utveckla yngre elevers algebraiska tänkande: att se mönster, samband och förstå regler i matematik? En grupp forskare utformade, tillsammans med lärare på en skola, undervisning för årskurs 1 med syftet att utveckla förståelse för matematik utan att använda siffror. Bland annat användes teorierna bakom så kallad lärandeverksamhet vilket bygger på aktiviteter där eleverna kan utveckla ett behov för att lära.  Ett exempel är kunskap om likhet och likhetstecknet. Studier visar att många yngre, och även äldre elever på skolor i Sverige, uppfattar likhetstecknet som del av en process. I klassrummet med undervisning utan siffror lyckades lärarna skapa en situation där eleverna efterfrågade ett sätt att uttrycka likhet och forskarnas slutsats är att eleverna fick en djupare förståelse av matematik. "Om man jobbar med siffrorna först och inte förstår själva konceptet så finns det en risk att man får en begränsad förståelse av likhetstecknet", säger Inger Eriksson som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och en av gästerna i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Marianne Adolfsson Boman var en av lärarna på skolan och gästar också det här avsnittet. Resultatet av studien tyder på att eleverna utvecklade en djupare förståelse tack vare undervisningen med utforskande uppgifter i matematik utan siffror. Studien presenteras också i artikeln Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 10, 2013. Medförfattare är också Anders Jansson, Mona Hverven och Torbjörn Tambour vid Stockholms universitet. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    30 min

  4. Feb 16

    36. Undervisning om källanvändning och referenshantering

    Att redovisa, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras. Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga. Studien beskrivs också i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    28 min

  5. Feb 3

    LIVE: Lärare och undervisningsutveckling: hur, för vem, och med vilka mål?

    Vad är undervisningsutveckling och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning? Ulrika Bergmark och Ola Uhrqvist år båda tidigare gymnasielärare, men har nu lång erfarenhet av forskning och arbetar nära lärare och klassrum. I det här avsnittet delar de med sig av inspiration, kunskap och erfarenheter som kan hjälpa lärare att ta del av forskningsresultat och kanske själva ta ett första steg mot att delta i forskning. Ulrika Bergmark är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Hon är tidigare gymnasielärare i svenska och religion. Ola Uhrqvist är är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi och arbetar i dag med undervisning och kursutveckling på Linköpings universitet där han har lärande för hållbar utveckling i fokus för sin forskning. Ulrika och Ola är det här avsnittets gäster och samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent – STEM, vid Linköpings universitet i Norrköping den 4:e februari 2026.

    45 min

  6. Jan 15

    35. Känslor som verktyg i NO-undervisning

    Hur kan känslor användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där elever i årskurs 7 i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan plocka upp så många föremål som möjligt på en viss tid. Frustration, förundran och stolthet var några av känslorna som eleverna uttryckte. Bodil Sundberg, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson, lektor i Örebro kommun och tidigare forskare vid Örebro universitet är det här avsnittets gäster. De berättar om studien och resonerar bland annat om hur lärare kan planera för att känslor ska få plats i undervisningen och hur de kan användas av lärare. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Att skapa en känsla för evolution – högstadieelevers epistemiska känslor och meningsskapande om naturligt urval och publicerades i Forskul, volym 13, nr 2, 2025. Även Christina Ottander, professor i naturvetenskapens didaktik vid Umeå universitet är medförfattare till artikeln.  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    29 min

  7. 12/15/2025

    34. Berättelseskrivande: sex viktiga aspekter i undervisningen

    Berättelseskrivande är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på och genomförde tillsammans med en grupp lärare en undervisningsutvecklande studie med över 50 elever i årskurserna 3 och 4. Eleverna fick dels skriva fritt utifrån tre inspirationsbilder (en lång hängbro, ett spökslott och luftballonger i luften), dels till temat "Min nya granne". Anja Thorsten är docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och gäst i det här avsnittet av Lärare & Forsknings podd. Hon berättar bland annat om sex kritiska aspekter: det som elever behöver kunna för att göra mer utvecklade beskrivningar i berättelser.  Artikeln heter "Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan" – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    32 min

  8. 11/17/2025

    33. Undervisning i fritidshem: balansera mål och elevers intressen

    I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till? Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings universitet, har särskilt undersökt utmaningarna med ämnesrelaterad undervisning i fritidshem. Hon berättar bland annat om hur lärare och annan personal i högre grad än i skolan måste anpassa undervisningen till situationer, samtidigt som de undervisar mot vissa mål: "Fritidshem är en frivillig verksamhet till skillnad från skolan och det finns inga uppnåendemål. Samtidigt finns det en läroplan som säger att man ska göra det här och det här. Det skapar en obalans mellan skola och fritidshem. Fritidshem förväntas många gånger ställa upp för skolan, lämna sin undervisning för att stötta skolan på olika sätt, vilket gör det svårare för fritidslärare att leva upp till sitt uppdrag", säger Alma Memišević i det här avsnittet. Alma berättar om spänningsfältet mellan situations- och målstyrd undervisning på två fritidshem där hon i en studie har observerat och analyserat  50 timmars verksamhet under ett och ett halvt år. Alma Memišević, tidigare lärare och i dag universitetslektor vid Linköpings universitet är det här avsnittets gäst. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    27 min
See All (40)

About

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

Information

  • Creator
    Lärarstiftelsen
  • Years Active
    2023 - 2026
  • Episodes
    40
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © 2023
  • Show Website
    Lärare & Forskning

You Might Also Like