Obruten mark – samtal om social innovation

Mötesplats Social Innovation
  • 0.0 (0)
  • SOCIAL SCIENCES
  • UPDATED SEMIWEEKLY

I podcasten Obruten mark – samtal om social innovation, kommer vi varannan vecka vända och vrida på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Vi vill fokusera på och lyfta fram nya och etablerade lösningar på olika problem men också tänkbara vägar framåt. Olika personer, aktörer, frågor och perspektiv får utrymme under våra samtal, på såväl gräsrots- som systemnivå.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  1. Så designar vi vårt samhälle

    10/30/2025

    Så designar vi vårt samhälle

    I det här avsnittet träffar du Matilda Legeby från non-profit bolaget Samhällsnytta AB, som ägs av Karlstads universitet. Deras uppdrag är att få fler av oss medborgare, patienter och brukare att bli medskapare i uppbyggnaden av vårt samhälle, i våra demokratiska institutioner, i våra egna liv. Deras uppdrag rör ofta stora system. Det kan handla om allt från att minska regelbördan för lantbrukare, utveckling av nära vård eller så som du hör i det här samtalet –  hur vi kan skapa främjande system för barn och ungas hälsa. Du får höra ett samtal om hur vi kan påverka på olika nivåer, från det lokala till det regionala till det nationella, och inte minst hur vi skapar kopplingar mellan dessa. Hur ser en infrastruktur för dialog och medskapande ut som (i det här fallet) tar till vara på barn och ungas erfarenheter, kunskap, drömmar och viljor? Vad gör man då? Hur gör man? Samhällsnytta AB har sin grund i tjänsteforskning och design. Och när det gäller designlogik så kan det användas till så mycket mer än bara utveckling av nya produkter – själva logiken ger oss ett verktyg som alltid utgår från behovsägarens perspektiv. När målgrupperna får vara med och förstå sina egna problem, när de får bidra till lösningarna så ökar vi inte bara relevansen av insatser utan också känslan av inflytande och rådighet i ens egen livssituation – något som i sig kan vara hälsofrämjande.  Du hittar mer om Samhällsnytta AB här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    38 min
  2. Samhällsentreprenörer som förnyar Sverige

    10/16/2025

    Samhällsentreprenörer som förnyar Sverige

    Idag studsar vi tillbaka till en återkommande fråga i den här podden - hur kan vårt välfärdssystem och vår demokrati uppdateras, med nya lösningar, nya samarbeten, nya former av finansiering? Dagens gäst, Tove Nordström Pontén, kommer från organisationen SE-Forum, och de har under de senaste tjugo åren arbetat för att förbättra förutsättningarna för så kallade samhällsentreprenörer att kunna verka i Sverige. Och vad är nu en samhällsentreprenör då kanske du undrar? Ja, det är, som Tove beskriver det, en entreprenör som utgår från samhällsproblem, där de vill skapa ett värde som är socialt eller ekologiskt, där foksuset inte bara är det ekonomiska. Det här personer, och organisationer, som t ex har nytänkande lösningar på sådant som exempelvis ofrivillig ensamhet, återbruk, livsmedelsförsörjning eller jämställdhetsfrågor. Vi fördjupar oss i hur samhällsentreprenörer kan vara ett kompelement till det offentliga, hur deras arbete behöver finansieras, hur projekt kan vara både en möjlighet och hinder, hur vi bygger allianser mellan sektorer, påverkar politik och mycket mer. Du hittar mer om SE-Forum här. Vill du läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    55 min
  3. Aktiv fritid till alla!

    10/02/2025

    Aktiv fritid till alla!

    Har du de senaste åren behövt låna ett par skridskor, skidor, badmintonrack eller tält och sovsäck? Kanske har du hittat fram till Fritidsbanken, denna guldgruva av resurser för den som vill leva ett aktivt liv, men som av olika anledningar, inte har ett eget lager av fritidsmateriel hemma (vilket inte många har). Fritidsbanken grundades i värmländska Deje, på initiativ av diakonen Carina Haak, och i samarbete med Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet ”Ett öppnare värmland”. Sedan dess har fritidsbanken växt nästan explosionsartat och finns nu i hela 122 kommuner i Sverige. Fritidsbankens koncept är enkelt – de grundar sig på tre principer: Alla får låna Allt är gratis Återanvänd utrustning Själva logiken känner du igen från hur biblioteken funkar, eller hur? En rolig detalj i sammanhanget, som inte så många känner till, är att kyrkans folk även var avgörande för folkbibliotekens utveckling från i mitten av 1800-talet och framåt. Så, vad är det med präster och diakoner i Värmland egentligen, kan man ju undra? I samtal med Henric Byström, kommunikationschef för Fritidsbanken, försöker jag förstå mer Om vad Fritidsbanken är, vad de gör och vad som gjort deras tillväxt möjlig. Vad är framgångsfaktorerna? Varför har de valt att samarbeta med kommuner? Men jag undrar också vilka utmaningar som kommer med att växa så är snabbt. Hur lyckas man hålla de grundläggande värderingarna vid liv över tid? Mer om Fritidsbanken här. Vill du kunna läsa avsnittet, så gör du det här.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    1h 4m
  4. Så sänker vi trösklarna för engagemang

    09/18/2025

    Så sänker vi trösklarna för engagemang

    Jonas Boutani-Werner är en av grundarna av föreningen Massvis som, lite enkelt förklarat, tillhandahåller en plattform för att kanalisera och samla engagemang och kapital. Massvis ger dels en teknisk lösning för crowdfunding, dels – och kanske viktigare- möjlighet för alla med samhällsnyttiga idéer att realisera dessa, utan att alltid behöva starta en förening. Sagt med andra ord så vill Jonas, och Massvis, sänka trösklarna för att du och jag ska kunna engagera oss i våra lokalsamhällen. Jonas säger att allt började när han hade ett uppdrag hos SKR och det ställdes en fråga om hur vi skulle kunna engagera civilsamhället i problemlösningen för att främja psykisk hälsa? Med den utgångspunkten tolkade Jonas civilsamhället i en ganska bred bemärkelse, inte bara dem som driver en förening, utan snarare hur man kunde öka förutsättningarna för invånare att vara en del i de utmaningar som finns kring psykisk ohälsa.   Resultatet materialiserades så småningom genom föreningen Massvis och ett mycket spännande pilotptojekt under benämningen ”Umeå tillsammans”. I Umeå fanns det ett påbörjat arbete kring crowdfunding och här krokade Massvis på ett naturligt sätt arm med kommunen och Coompanion i Västerbotten.  Så, hur har det gått då? Vilka möjligheter och hinder har mött? Varför är det här viktigt och vad vill de åsatdkomma? Ja, det är några av frågorna du får höra oss resonera kring i det här avsnittet.  Mer om Massvis här. Vill du kunna läsa avsnittet så gär du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    46 min
  5. Mer musik till förskolan!

    09/04/2025

    Mer musik till förskolan!

    Hur använder vi sång och musik med våra minsta, d v s i förskolan? Rustas de blivande förskollärarna för att kunna musicera tillsammans med barnen? Ja, det verkar vara lite si och så med det. I utgångspunkten innehåller deras utbildning endast 9 timmar av undervisning i musik. Frågan är då om vi kan förvänta oss att musik och sång blir en naturlig del i förskolorna? Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, båda verksamma vid Malmö universitet, vill förändra detta. Genom att utveckla musiktjänsten Sjung vill de göra det enklare för förskolepersonal – och i förlängningen alla vuxna i barns närhet – att sjunga och musicera tillsammans med barn. Sjung ska fungera som en digital musiktjänst och sångbok, fylld med ett rikt musikbibliotek och pedagogiska verktyg. Den här idén tog de med sig in i Malmö universitets ”Societal impact lab”, för att under ett års tid utveckla en produkt, och en plan för hur den ska kunna komma ut på marknaden och så småningom göra skillnad i vardagen på våra förskolor i Sverige. Drömmen är att förskolan på sikt ska genomsyras av musiken, att musiken blir ett bärande moment inom utbildningen och i praktiken. Mer om "Sjung" här. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    41 min
  6. Talanger, inte problem

    08/21/2025

    Talanger, inte problem

    En röd tråd i de samtal du hör här är bland annat hur man vänder på perspektiv. I stället för att se människors brister och begränsningar så väljer de sociala innovatörerna att ställa frågan om vad deras målgrupper har för styrkor, och fokuserar på hur de kan bygga vidare på det. Glaset är så att säga alltid halvfullt, inte halvtomt. Det gäller även dagens gäst, Najat Abbas, generalsekreterare för föreningen ”The good talents”. Samtalet med Najat handlar i stora drag om orsaker till utanförskap. Hur det går att hitta förklaringar i allt från diskriminering, brist på förebilder, kontaktnät och ekonomi. Det är ett typiskt sammansatt och komplext problem. Framför allt pratar vi om egenmakt, och hur The good talents i sina olika program och aktiviteter kontinuerligt jobbar på att stärka de ungas känsla av att ha kontroll över sitt eget liv. Samtidigt konstaterar Najat att vi behöver jobba i båda ändar – d v s med ungdomarna själva OCH med arbetsgivare. På så vis stärker de kapaciteten i systemet som helhet. För om vi ska få en mer inkluderande arbetsmarknad så är det minst lika viktigt att arbetsgivare förstår hur de kan skapa tillåtande miljöer, öppna för olikheter. De flesta de jobbar med verkar också inse att det här viktigt av olika anledningar – inte minst för att vara attraktiva arbetsplatser för kommande talanger.  Mycket spännande att lyssna på idag med andra ord! Mer om The Good Talents här. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    44 min
  7. Ett slag för den sociala finansmarknaden

    06/26/2025

    Ett slag för den sociala finansmarknaden

    Sociala innovationer bryter som regel alltid ny mark. Så när det gäller nytänkande lösningar är det inte alltid självklart hur man ska lyckas finansiera dessa. Kanske är det här extra svårt för civilsamhällets organisationer? Vi vet att civilsamhället bidrar med enorma samhällsvärden – oavsett om det sker genom en bygdegård, fotbollslag eller den lokala kulturföreningen. Ibland så kan det dock tyckas tröstlöst att finansiera sin verksamhet – kanske inte minst i uppstartskedet eller när man behöver göra en större investering. Så vad gör man? I många av de vanliga storbankerna passar inte civilsamhället in. Ibland på grund av att lånen är för små, ibland för att det är krångligare att granska en förening i jämförelse med ett AB, och andra gånger för att det finns högt ställda krav på banker att motverka penningtvätt. Sammantaget blir det alltså svårt för t ex en bygdegård som behöver 200 000kr för att finansiera inköp av solceller eller ombyggnad av ett kök eller vad det kan vara. Här kommer Mikrofonden in och skapar finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars hade hamnat utanför finansmarknaden. I det här avsnittet får du höra ett samtal med Ylva Lundkvist-Fridh, VD Mikrofonden Sverige. Vi pratar om varför Mikrofonden behövs (kanske mer nu än någonsin), hur den svenska sociala finansmarknaden skulle kunna utvecklas, vad vi kan lära från andra europeiska länder – som t ex Portugal och vad det egentligen betyder att vara ”bankmässig”.  Här får du veta mer om Mikrofonden. Vill du läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    48 min
  8. Datacenter, spillvärme och socialt företagande

    05/28/2025

    Datacenter, spillvärme och socialt företagande

    I det här avsnittet fördjupar vi oss i en sociala innovation från Norrbotten. DC Farming är ett europeiskt social fondsprojekt som drivs av Sunderby folkhögskola där de på ett praktiskt sätt lyckas kombinera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Du har säkert hört talas om alla datacenter som etablerat sig i Västerbotten och Norrbotten, förmodligen mest känt genom Facebook. Men här finns även andra datacenter. Allt från gigantiska lokaler ner till så litet som en container. Visste du också att de här centren genererar massor av energi i form av värme? Och vad händer med den? Ja, det mesta går rakt ut. Till spillo, med andra ord. Finns det möjligtvis ett annat sätt? Något annat vi kan använda värmen till? Ja, det var jag pratade med Catharina Ljungkranz om, projektledare i DC Farming. Och de utvecklar ett koncept där de använder spillvärme från datacenter till att värma upp växthus. Så ställer de frågan om hur och av vem sådana växthus skulle kunna drivas? Skulle det här kunna ge arbetstillfällen för dem långt från arbetsmarknaden till de som alltid kommer längst bak i jobbkön oavsett hur hög tillväxt det finns i en region? Kan man göra det genom ett arbetsintegrerande socialt företag möjligtvis? Och går det samtidigt att hitta nya sätt att bidra till den lokala livsmedelsförsörjningen? Det här låter väl som något du vill veta mer om va? Ja, men då tycker jag att du ska stanna kvar här. Då kör vi! Håll tillgodo och hoppas att du ska gilla det! Mer att läsa om DC Farming hittar du här. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    46 min
See All (40)

About

I podcasten Obruten mark – samtal om social innovation, kommer vi varannan vecka vända och vrida på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Vi vill fokusera på och lyfta fram nya och etablerade lösningar på olika problem men också tänkbara vägar framåt. Olika personer, aktörer, frågor och perspektiv får utrymme under våra samtal, på såväl gräsrots- som systemnivå.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Information