Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier
  • 0.0 (0)
  • Social Sciences
  • Updated Biweekly

Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

  1. May 25

    Attityder till migration och migranter i Sverige 2012–2025: Polarisering och nyanser, med Göran Holmqvist

    Svenskarnas attityder till migration har förändrats tydligt sedan 2010-talets mitt – men bilden är mer nyanserad än den politiska retoriken ofta ger intryck av. Det var en av huvudpoängerna när Göran Holmqvist presenterade sin rapport om migrationsopinionen. Rapporten beskriver hur svenskarnas attityder till migration har utvecklats sedan ungefär 2012, med särskilt fokus på två möjliga påverkansfaktorer: migrationsvågorna och den gängrelaterade brottsligheten. Det empiriska underlaget hämtas från fyra etablerade undersökningar: Gallup World Poll, SOM-institutets årliga undersökningar, European Social Survey och Eurobarometern. En central slutsats är att åren 2015–2016 framstår som en tydlig vattendelare. Då ökade andelen som såg migration som ett betydande samhällsproblem, och opinionen blev mer skeptisk till ett stort flyktingmottagande. Det skedde ungefär samtidigt som en omläggning av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning och data ger inte något entydigt svar på vad som orsakade vad. Samtidigt visar Holmqvists genomgång att attityderna inte kan beskrivas som entydigt migrationsfientliga. – Det stämmer att opinionen vändes mot ett alltför stort flyktingmottagande. Men det är inte heller så att svenska folket har en attityd av typen att vi ska stänga våra gränser, säger Göran Holmqvist.

    59 min

  2. Apr 21

    Vem räddar journalistik och offentlighet när AI tagit död på bildbevisen?

    Den exponentiella tillväxten av AI-genererade bilder och filmklipp har, tillsammans med de traditionella mediernas hårdnande kamp om utrymme i sociala medier, skapat en offentlighet som får allt svårare att verifiera bilders och händelsers ursprung i det som hittills kallats verkligheten. Antalet ”fotografier” som cirkulerar på internet fördubblas varje år, varje dygn genereras miljoner nya bilder och det autentiska dokumentärfotografiet är snart helt begravt i floden av maskingenererade men fullt realistiska klipp ur filmer och nyhetsinslag. Deep fake är redan gårdag. Algoritmgenererade kändisar bestämmer vad som är sant.Analytiker spår en framtid där offentligheten delas upp i en hårt reglerad zon och en helt oreglerad zon. Men hur ska kontrollen av den reglerade zonen se ut? Vem ska göra den? Är den ens möjlig – tekniskt och demokratiskt? Hur funkar de senaste redskapen för bildverifiering? Kan AI rädda vad AI förstört? Ska staten kliva in? Vad säger medieforskarna, mediecheferna, politikerna?MedverkandeKari Andén-Papadopoulos, professor medie- och kommunikationsvetenskap och forskningsledare för projektet ”Digitala vittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter” vid Institutet för framtidsstudier.Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef och AI-director på Bonnier News.Ali Esbati, sociala medier-pionjär, fd riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier

    1h 5m

  3. Apr 14

    Negativa utsläpp - dröm, lögn eller sista chansen?

    FNs klimatpanel säger nu rakt ut att för att ens ha en chans att hålla oss under två grader måste vi inte bara sluta släppa ut utan också aktivt suga tillbaka koldioxid ur luften i gigantiska mängder. Många miljarder ton per år. De klimatåtgärder som ska lösa detta är BECCS (bioenergi plus koldioxidlagring) och DACCS (direkt infångning från luften). Men trots många år av hype, hopp och pilotprojekt är teknik och skala inte i närheten av vad som krävs. Kostnaderna är enorma, energibehovet gigantiskt, markkonflikterna uppenbara och risken för greenwashing är överhängande.Så vad säger egentligen forskningsfronten 2026 om koldioxidinfångning? Närmar vi oss det tekniska genombrott som kan vända skutan – eller lever vi i en teknikpositivistisk fantasi som ger industri och politiker en bekväm ursäkt att skjuta de riktigt jobbiga besluten framför sig? Välkommen till Offentliga samtal, där en forskare, en politiker och en praktiker möts för ett samtal – denna gång om klimatets mest kontroversiella wildcard: negativa utsläpp.MedverkandeKenneth Möllersten, adjungerad professor vid KTH samt forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.Per Holm, klimatpolitiskt ansvarig på Energiföretagen.Helena Dyrssen, statssekreterare, Klimat och näringslivsdepartementetModerator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

    1 hr

  4. 12/08/2025

    Att avskaffa demokratin - hur svårt ska det vara?

    Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. Detta skulle göra det mycket svårt att ändra grundlagen i framtiden. Förslaget har mött kritik, inte bara från politiker. Även demokratiforskare menar att detta skulle innebära en skrämmande inskränkning av demokratin som riskerar att omöjliggöra folkviljans genomslag i flera kanske nödvändiga eller rimliga beslut, till exempel snabba åtgärder för att hantera klimatkrisen eller ett avskaffande av monarkin. Skyddas demokratin om det blir svårare att ändra grundlagarna? Ökar eller minskar demokratin när majoritetens makt minskar? Varför ska det bli svårare att ändra alla grundlagar om förslagets syfte bara är att skydda demokratin? Hör Torbjörn Tännsjö, filosof, Ludvig Beckman, statsvetare och forskare vid IFFS, och Jenny Björkman, docent i historia.

    59 min
  5. Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? - Svaren från demograferna

    11/12/2025

    Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? - Svaren från demograferna

    Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och i alla åldrar. Dessutom är trenden global, vilket tyder på att det är något annat än samhällsekonomiska konjunkturer i enskilda länder, något som barnafödandet historiska varit starkt kopplat till. Regeringar i flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå fenomenet. Detta seminarium samlar representanter från utredningarna i Norge och Finland, samt ledande forskare i demografi från Sverige. De kommer att ge sina perspektiv på läget och diskutera vilka politiska åtgärder – om några – som skulle kunna vända trenden.MedverkandeRannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn, Universitet i Oslo och huvudsekreterare från delrapport i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandetAnna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandetGunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, med omfattande forskning om den aktuella fruktsamhetsnedgången i SverigeMartin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, aktuell med en studie om klimatoro och fertilitetModerator: Helen Eriksson, ordförande i Svensk Demografisk Förening och forskare i demografi vid Stockholms universitetArrangörer: Seminariet arrangerades i samarbete med Svensk Demografisk Förening, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) och Institutet för framtidsstudier.

    1h 13m

  6. 11/11/2025

    Offentliga samtal: Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen?

    Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen. Om omställningen till en global elproduktion till förnybar el ska kunna ske i närheten av i tid för att klara uppställda klimatmål behövs snabbt stora mängder material, däribland metaller - en del sällsynta - för tillverkning av teknologin som ska ta oss mot netto noll: batterier, solceller, vindkraftverk. Men finns de? Och om fyndigheter finns, kan de tas upp i den takt som krävs, utan att orsaka en massa andra problem? Kommer det fortsätta vara ekonomiskt lönsamt när de mest lättillgängliga fynden förbrukats? Hör Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet och grundare av Raw Materials Group Consulting, Jonathan Jeppsson, chef Aftonbladets grävredaktion och författare till flera klimatböcker, bland andra Mot kollapsens hjärta - om tillväxtens slut och civilsationens sammanbrott (Ordfront förlag) och Katarina Luhr, riksdagsledamot (mp), sprida ljus över frågan. Samtalsledare: Magnus Linton Se hela seminariet här: https://youtu.be/NgZwUZQr1s8?si=rFp76WqKFcP_aKjg Detta samtal är en del i serien Offentliga samtal som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet. Hitta alla delar i serien i den här spellistan.

    1h 2m

  7. 11/11/2025

    Offentliga samtal: Social infertilitet - män, klass, barnlöshet

    I takt med att barnafödandet sjunker i världen förblir fler och fler barnlösa. Särskilt män. Siffror från Finland visar att andelen män som förblir barnlösa har ökat från 19 procent 1990 till 29 procent idag. Barnlösheten är heller inte jämt spridd. De med lägst utbildning och lägst inkomster är i mycket högre utsträckning barnlösa än de med högre inkomster och utbildning. En extrem illustration är en studie från Norge som visade att barnlösheten var 72 procent bland män med lägst inkomster, men bara 11 procent bland de med högst inkomster - ett gap som vuxit dramatiskt senaste 30 åren. Har barn blivit en klassfråga? Hur kopplar detta till ensamhet i allmänhet och manlig ensamhet i synnerhet? I vilken utsträckning är detta ett resultat av fria beslut och hur mycket är ofrivillig barnlöshet? Panelister: Caroline Uggla, docent i demografi Södertörns högskola och författare till Familjeformeln (Natur & Kultur).Calle Brunell, psykolog på Manscentrum och författare till boken Man (Brombergs)Annika Strandhäll, riksdagsledamot, fd socialminister och jämställdhetspolitisk talesperson (s) Samtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet Se hela seminariet här: https://youtu.be/0kQrukm5klU?si=e_qX6BH2yyZrtvC0

    58 min

  8. 09/25/2025

    Flyktingvågen 2015 - del 3/3: Migrationspolitiken i dag och framtiden

    I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning? Arrangörer: ABF Stockholm, Institutet för framtidsstudier och Katalys MedverkandeAnders Ygeman (S), riksdagspolitiker och talesperson för S i migrationsfrågorCarina Mood, professor sociologi, IFFSJan O Jonsson, professor sociologi, IFFSJerzy Sarnecki, professor emeritus kriminologi, IFFSTony Johansson, ekonomihistoriker och författare till rapporten ”Vinsten med invandring”Mark Ahlenius, grundare och vice vd Jobbentren Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm.

    1h 40m
See All (20)

About

Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

Information

  • Creator
    Institutet för framtidsstudier
  • Years Active
    2025 - 2026
  • Episodes
    20
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © Institutet för framtidsstudier
  • Show Website
    Institutet för framtidsstudier

You Might Also Like