Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier
  • 0.0 (0)
  • SOCIAL SCIENCES
  • UPDATED BIWEEKLY

Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

  1. 12/08/2025

    Att avskaffa demokratin - hur svårt ska det vara?

    Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. Detta skulle göra det mycket svårt att ändra grundlagen i framtiden. Förslaget har mött kritik, inte bara från politiker. Även demokratiforskare menar att detta skulle innebära en skrämmande inskränkning av demokratin som riskerar att omöjliggöra folkviljans genomslag i flera kanske nödvändiga eller rimliga beslut, till exempel snabba åtgärder för att hantera klimatkrisen eller ett avskaffande av monarkin. Skyddas demokratin om det blir svårare att ändra grundlagarna? Ökar eller minskar demokratin när majoritetens makt minskar? Varför ska det bli svårare att ändra alla grundlagar om förslagets syfte bara är att skydda demokratin? Hör Torbjörn Tännsjö, filosof, Ludvig Beckman, statsvetare och forskare vid IFFS, och Jenny Björkman, docent i historia.

    59 min
  2. Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? - Svaren från demograferna

    11/12/2025

    Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? Varför föds så få barn och vad kan samhället göra åt det? - Svaren från demograferna

    Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och i alla åldrar. Dessutom är trenden global, vilket tyder på att det är något annat än samhällsekonomiska konjunkturer i enskilda länder, något som barnafödandet historiska varit starkt kopplat till. Regeringar i flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå fenomenet. Detta seminarium samlar representanter från utredningarna i Norge och Finland, samt ledande forskare i demografi från Sverige. De kommer att ge sina perspektiv på läget och diskutera vilka politiska åtgärder – om några – som skulle kunna vända trenden.MedverkandeRannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn, Universitet i Oslo och huvudsekreterare från delrapport i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandetAnna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandetGunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, med omfattande forskning om den aktuella fruktsamhetsnedgången i SverigeMartin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, aktuell med en studie om klimatoro och fertilitetModerator: Helen Eriksson, ordförande i Svensk Demografisk Förening och forskare i demografi vid Stockholms universitetArrangörer: Seminariet arrangerades i samarbete med Svensk Demografisk Förening, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) och Institutet för framtidsstudier.

    1h 13m

  3. 11/11/2025

    Offentliga samtal: Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen?

    Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen. Om omställningen till en global elproduktion till förnybar el ska kunna ske i närheten av i tid för att klara uppställda klimatmål behövs snabbt stora mängder material, däribland metaller - en del sällsynta - för tillverkning av teknologin som ska ta oss mot netto noll: batterier, solceller, vindkraftverk. Men finns de? Och om fyndigheter finns, kan de tas upp i den takt som krävs, utan att orsaka en massa andra problem? Kommer det fortsätta vara ekonomiskt lönsamt när de mest lättillgängliga fynden förbrukats? Hör Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet och grundare av Raw Materials Group Consulting, Jonathan Jeppsson, chef Aftonbladets grävredaktion och författare till flera klimatböcker, bland andra Mot kollapsens hjärta - om tillväxtens slut och civilsationens sammanbrott (Ordfront förlag) och Katarina Luhr, riksdagsledamot (mp), sprida ljus över frågan. Samtalsledare: Magnus Linton Se hela seminariet här: https://youtu.be/NgZwUZQr1s8?si=rFp76WqKFcP_aKjg Detta samtal är en del i serien Offentliga samtal som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet. Hitta alla delar i serien i den här spellistan.

    1h 2m

  4. 11/11/2025

    Offentliga samtal: Social infertilitet - män, klass, barnlöshet

    I takt med att barnafödandet sjunker i världen förblir fler och fler barnlösa. Särskilt män. Siffror från Finland visar att andelen män som förblir barnlösa har ökat från 19 procent 1990 till 29 procent idag. Barnlösheten är heller inte jämt spridd. De med lägst utbildning och lägst inkomster är i mycket högre utsträckning barnlösa än de med högre inkomster och utbildning. En extrem illustration är en studie från Norge som visade att barnlösheten var 72 procent bland män med lägst inkomster, men bara 11 procent bland de med högst inkomster - ett gap som vuxit dramatiskt senaste 30 åren. Har barn blivit en klassfråga? Hur kopplar detta till ensamhet i allmänhet och manlig ensamhet i synnerhet? I vilken utsträckning är detta ett resultat av fria beslut och hur mycket är ofrivillig barnlöshet? Panelister: Caroline Uggla, docent i demografi Södertörns högskola och författare till Familjeformeln (Natur & Kultur).Calle Brunell, psykolog på Manscentrum och författare till boken Man (Brombergs)Annika Strandhäll, riksdagsledamot, fd socialminister och jämställdhetspolitisk talesperson (s) Samtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet Se hela seminariet här: https://youtu.be/0kQrukm5klU?si=e_qX6BH2yyZrtvC0

    58 min

  5. 09/25/2025

    Flyktingvågen 2015 - del 3/3: Migrationspolitiken i dag och framtiden

    I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning? Arrangörer: ABF Stockholm, Institutet för framtidsstudier och Katalys MedverkandeAnders Ygeman (S), riksdagspolitiker och talesperson för S i migrationsfrågorCarina Mood, professor sociologi, IFFSJan O Jonsson, professor sociologi, IFFSJerzy Sarnecki, professor emeritus kriminologi, IFFSTony Johansson, ekonomihistoriker och författare till rapporten ”Vinsten med invandring”Mark Ahlenius, grundare och vice vd Jobbentren Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm.

    1h 40m

  6. 09/23/2025

    Flyktingvågen 2015 - del 2/3: Integration och utmaningar

    Efter den första flyktingvågen 2015 förändrades Sveriges flyktingpolitik radikalt. Det fanns många människor som sökte asyl i Sverige, varav en stor andel var ensamkommande unga män. Vissa kommuner hade redan en lång erfarenhet av att ta emot asylsökande med andra mindre. Vad hände med flyktingar som kom till Sverige? Hur gick det med integrationen och vilka utmaningar stod kommunerna inför? Hur förändrades Migrationsverkets uppdrag under de här åren? MedverkandeBoel Goedner (S), kommunstyrelsens ordförande SödertäljeEva Hållsten, initiativtagare EBO StorsudretThord Eriksson, journalist och författareRonny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande Hylte kommun Moderator: Anna Ekström, ABF Stockholm

    1h 8m

  7. 09/15/2025

    Flyktingvågen 2015 - del 1/3: Vad hände?

    10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet. Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner? MedverkandeAnders Kessling, f.d. statssekreterare regeringskansliet Johan Oljeqvist, vd Fryshuset Najma Mohamed, en av initiativtagarna till Refugees Welcome Stockholm Omar Alshogre Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm Första delen av tre i seminarieserien om Flyktingvågen 2015. Det har gått 10 år sedan den stora flyktingvågen 2015. 160 000 asylsökande strömmade in i Sverige efter att under dramatiska omständigheter ha flytt från Mellanöstern, Sydasien och Afrika. Civilsamhället visade snabbt prov hur man kunde hjälpa till i mottagandet av en stor mängd människor i nöd. Sverige öppnade först sina gränser men innan året var slut var de mer eller mindre stängda och nya, mycket restriktiva lagar hade införts för att begränsa asylsökande. Vad var det egentligen som hände? Hur kunde Sverige ta emot så många flyktingar och sedan på rekordsnabb tid svänga helt i synen på migrationspolitiken? Hur såg migrationspolitiken ut de efterföljande åren? Hur gick det för de som kom och blev kvar i Sverige? Och vilken flyktingpolitik vill vi ha i Sverige i framtiden? ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier bjuder in till en samtalsserie om hur migrationsfrågorna förändrats under de senaste 10 åren och blickar framåt för att diskutera frågan om hur migrationspolitiken ska se ut framöver. Det tredje seminariet i serien samarrangeras även av tankesmedjan Katalys.

    1h 46m

  8. 07/29/2025

    AI och makten över besluten

    Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder teknologin när medborgare ifrågasätter dessa beslut? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Hur kan potentialen tas till vara? Och är AI förenligt med våra demokratiska principer? I seminariet medverkar antologins båda redaktörer, två av författarna, samt två tjänstemän som på regeringens uppdrag arbetar med förutsättningarna för användningen av AI i offentlig sektor i Sverige. Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska InstitutetSimon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSRKarim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudierCharlotta Kronblad, forskare på området tillämpad IT vid Göteborgs universitetAnnemieke Ålenius, särskild utredare för "Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse" på E-hälsomyndighetenMats Snäll, leder regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen, på Myndigheten för digital förvaltning Moderator: Markus Furendal, forskare i statsvetenskap. #beslutsfattande #offentligabeslut #aibeslut

    54 min
See All (17)

About

Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

Information

  • Creator
    Institutet för framtidsstudier
  • Years Active
    2K
  • Episodes
    17
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © Institutet för framtidsstudier
  • Show Website
    Institutet för framtidsstudier