Komplexitetspodden

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
  • 0.0 (0)
  • Technology
  • Updated Weekly

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

  1. 2d ago

    Typvärde (Mode) - Inte en genomsnittlig tavla på Moderna Museet

    I statistik är typvärdet (mode) det enskilda värde eller tillstånd som förekommer allra flest gånger i en datamängd. I komplexitetsvetenskapen blir det ett verktyg för att förstå självorganisering. Betydelsen ökar ju högre komplexiteten är. I enkla, linjära system följer data ofta en symmetrisk normalkurva (Gauss-fördelning), där medelvärde, median och typvärde sammanfaller i en mittpunkt. Men när ett system blir komplext, icke-linjärt och nätverksbaserat, kollapsar symmetrin. Det blir skeva fördelningar, potenslagar och miljöer med flera lokala toppar (multimodala landskap). Ju högre komplexiteten är, desto mer missvisande blir det aritmetiska medelvärdet (summan av alla värden delat med antal värden). När det finns tjocka svansar kan enstaka extrema händelser eller utliggare (finanskrascher, super-spridare av virus eller virala internetfenomen) förskjuta medelvärdet till en abstrakt platå där ingen faktisk komponent i systemet någonsin befinner sig. En polariserad population, där hälften är 100 och hälften 0, har inte en enda individ i närheten av medelvärdet 50. Typvärdet klipper bort bruset från extremvärdena och visar var den sanna tyngdpunkten finns. Det är en matematiska variant av dragningskraft (attraktor) och lokala normalkänslan. Några hållpunkter: 06:32 - Han gjorde också en undersökning på händer. 10:20 - Genomsnittlig stolsinställning vid parprogrammering. 16:45 - Det är därför Spotify har så många prenumeranter. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  2. Sep 24

    Lager och flöden (Stocks and Flows) - En jättetunna med sill

    Konceptet Lager och flöden (Stocks and Flows) är viktigt för att förstå hur förändring sker över tid i sammanhang med hög komplexitet. Ett Lager (Stock) är en ackumulation av något. Det kan vara fysiskt, som vatten i ett badkar, pengar på ett bankkonto eller träd i en skog. Det kan också vara immateriellt, som förtroende i ett team, tyst kunskap, eller stress hos en individ. Lagret är systemets minne. Det är summan av allt som hänt fram till nu. Ett Flöde (Flow) är förändringshastigheten. Det är vattnet ur kranen (inflöde) eller genom avloppet (utflöde). Inkomster och utgifter. Anställningar och uppsägningar. I hög komplexitet har vi människor en inbyggd tendens att fokusera för mycket på flöden (händelser) och ignorera lager (tillstånd). Vi läser nyheterna och fokuserar på veckans uppsägningar eller dagens orderingång, men glömmer att titta på den långsiktiga ackumulationen av trötthet och kapital. Det är lagren som ger systemet stabilitet och tröghet. Ett stort lager (en buffert av pengar, tid eller tillit) fungerar som en stötdämpare som gör att systemet tål tillfälliga störningar i flödet. Men trögheten är också det som gör systemet så svåra att styra. Eftersom lagret skapar en tidsfördröjning mellan orsak (ett ändrat flöde) och verkan (ett ändrat lager), tenderar vi att överstyra. Tänk på när man vrider på varmvattnet i duschen, inte känner någon effekt direkt, vrider lite till och till slut skållar sig. Några hållpunkter: 07:34 - Då blir det en jättetunna med sill i USA –Ola 14:19 - Staffan berättar varför Phil blir så gammal 21:37 - McDonalds, en dusch och Scania kopplas ihop Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  3. Sep 17

    Slumpen (Randomness) - Roy har träffats sju gånger av blixten

    Slump är ett paralybegrepp, bestående av bland annat äkta slump, pseudoslump, kvasislump och subjektiv slump. Äkta slump (True randomness): Universums fundamentala osäkerhet. Det kommer från fysiska processer på mikronivå, som kvantmekanik eller radioaktivt sönderfall. Nästa utfall är genuint och objektivt oförutsägbart. Det är systemets sanna oordning. Pseudoslump (Pseudo-randomness): Den deterministiska låtsasslumpen. I datorer är det algoritmer som skapar välblandade talserier, men i verkliga, fysiska system manifesteras pseudoslump som kaosteori. Systemet följer strikta orsak-verkan-regler, men känsligheten för små variationer i initiala förhållanden gör att utfallet för betraktaren verkar slumpmässigt. Kvasislump (Quasi-randomness): Målet här är inte oförutsägbarhet, utan perfekt geometrisk spridning. Kvasislump bryter medvetet mot den äkta slumpens oberoende för att istället fylla ut ett rum maximalt jämnt och undvika klumpar. I naturen uppstår biologisk kvasislump genom repulsion och självorganisering, till exempel när rovdjur sprider ut sina revir eller när växter optimerar spridningen av sina blad för att maximera solljus. Subjektiv slump (Epistemic randomness): Slumpen som sitter i observatörens huvud. Det är vår begränsade förmåga att beräkna ett utfall på grund av att vi saknar kognitiv bandbredd eller all data i hög komplexitet. Det är den slump vi pratar om när vi slår en tärning eller förlorar en fotbollsmatch. Händelsen är egentligen mekanisk och orsak-verkan-styrd, men vår begränsade kunskap tvingar oss att modellera den som slumpmässig. Några hållpunkter: 05:41 - “Då skulle man bli mer irriterad än över att man måste lyssna på Bon Jovi.” 08:31 - Sullivan träffas av blixten igen och igen. 19:03 - Det finns femhundra sådana skivor. Eller så finns det fler. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  4. Sep 10

    Naturens fullbordan (Causa Finalis) - När rymdskeppet väl var klart, slogs han av en plötslig tomhetskänsla

    Naturens fullbordan är en teleologisk (målorienterad) illusion. Det är föreställningen att ett komplext system kan nå ett slutgiltigt stadium av perfektion eller jämvikt. När vi ser något som är tillfälligt stabilt (till exempel en mogen bransch eller ett framgångsrikt ekosystem), gör efterhandsjävet att den nuvarande formen känns oundviklig. Det känns som att historien hela tiden har varit på väg precis hit. Det är den oundviklighetskänslan som föder idén om Naturens fullbordan. Eftersom vi i efterhand kan dra en rak linje från det förflutna till nuet, drar vi den felaktiga slutsatsen att nuet är slutet på linjen. Vi tror att systemet har nått sin färdiga form. Efterhandsjävet gör oss blinda för att nuet bara är en tillfällig platå innan nästa fas av oordning och anpassning drar igång. Några hållpunkter: 07:27 - Sommaren 1985. 14:25 - Hur lång tid tar det att installera agilt? 16:00 - Vattnet i akvariet måste bytas ut. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  5. Sep 3

    Brusmegafon (NPC 4G) - Jag förstår inte, men jag tror att det finns ett värde

    Den fjärde genarationens brusmegafoner genererar stora informationsmängder utan innehåll. En brusmegafon (4G) använder inte en LLM som en kognitiv hävstång eller ett utforskande verktyg. Spelaren är ett blint relä – ett rör – som enbart tar emot en stor språkmodells sannolikhetsbaserade utdata och skickar den vidare i den sociala eller professionella miljön. En brusmegafon spenderar ingen egen energi på att generera bruset. Det görs av en LLM eller MBB. Brusmegafonen fattar bara de två besluten (1) att generera bruset och (2) att sprida bruset. Resultatet blir en astronomisk oordningsimport för organisationen. Några hållpunkter: 07:30 - Spelarna klickar sig förbi dialogerna utan att läsa 09:50 - Journalism är som att kärna smör. 15:50 - Invasiva växter med falsk nektar. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  6. Aug 27

    Avsiktsjäv (Agenticity) - Börsen surnar till

    Barnet tittar på berget och säger: Bergen är spetsiga för att djuren ska ha någonstans att klia sig. I styrelserummet händer samma sak. När vi ser en marknadstrend, en organisationsförändring som satt sig eller en ekologisk balans, letar vi instinktivt efter de dolda avsikterna. Vi antar att resultatet vi ser är syftet med processen, snarare än en bieffekt av tusentals lokala interaktioner. Avsiktsjäv är en evolutionär biprodukt av vår förmåga att läsa av andra människors avsikter, en förmåga som är livsviktig i sociala grupper men ofta missvisande när den används i hög komplexitet, där det normalt inte finns något varför i betydelsen av en bakomliggande plan. Det finns bara ett hur i betydelsen av mekanismer och återkopplingar. Genom att se avsikt där det bara finns mönster, skapar vi en falsk känsla av kontroll. Om vi tror att ett system har ett syfte, tror vi också att vi kan styra det genom att påverka just det syftet. Några hållpunkter: 07:10 - Hierarkisk komplexitet 11:30 - Kemispår över lantklubben. 17:40 - Jag såg Jesus i min rostmacka. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  7. Aug 20

    Passiv medelåtergång (Regression to the mean) - Ett helt lag för bara 28 miljoner pund

    Passiv medelåtergång (Regression to the mean) är det statistiska fenomen som innebär att om en variabel är extrem vid första mättillfället, kommer den sannolikt att vara närmare genomsnittet vid nästa mätning. Fenomenet upptäcktes av Francis Galton på 1800-talet när han studerade ärftlighet. Han såg att långa föräldrar ofta fick barn som var kortare än de själva, och korta föräldrar fick barn som var längre. Naturen tycktes dra allt mot mitten. I hög komplexitet handlar det om entropi och sannolikhet. Det finns få sätt att vara perfekt (ligga i ytterkanten av en normalfördelning), men miljontals sätt att vara medelmåttig (ligga i mitten). Om slumpen (brus) spelar roll i utfallet – vilket den gör i allt från aktiemarknader till sport och försäljning – kommer extrem prestation förr eller senare att dras tillbaka mot det mest sannolika tillståndet: medelvärdet. Några hållpunkter: 08:00 - Livslängden på icke-biologiska företeelser 11:00 - Vissa tror att det vilar en förbannelse eller jinx över spelet 20:50 - Hårtork i halvtid löste allt Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  8. Aug 13

    Faktiskt beteende och påhittade spelregler (Ontological Emergence and Social Ontology) - Ingenjören och Bricoleueren

    I sammanhang med hög komplexitet krockar kontinuerligt påhittade spelregler med det faktiska beteendet. Vi försöker styra systemet genom att skriva nya regler, rita om organisationsschemat eller tvinga fram en ny process (vår sociala ontologi). Men systemet självt – medarbetarna, kunderna, marknaden – slutar aldrig interagera och skapar då sin egen sanna verklighet, sin egen kultur och sina faktiska flöden (ontologisk emergens). Komplexiteten uppstår i friktionen mellan den karta vi har ritat och den terräng som faktiskt har vuxit fram. Det faktiska beteendet vinner nästan alltid över regelboken i längden, eftersom den emergenta strukturen drivs av systemets egna naturkrafter medan formella regler bara är ett mänskligt påhitt ovanifrån. Några hållpunkter: 01:47 - Jag vet att det är lite rött … men jag orkar inte stanna 08:30 - Dating-appar är för dating, inte för att hitta en partner 17:30 - Ibland är det vågor, ibland är det partiklar Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

See All (51)

About

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

Information

  • Creator
    Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
  • Years Active
    2025 - 2026
  • Episodes
    51
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © Copyright Agical 2025
  • Show Website
    Komplexitetspodden