Komplexitetspodden

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

  1. 18h ago

    Glidande skala med nollpunkt i mitten (The Scale and the Cut) - Jag ska inte säga något dåligt om BCG ...

    Lingvisten C. K. Ogden myntade konceptet skalan och snittet i boken Opposition (Kegan Paul, Trench, Trubner & Co, 1932). Konceptet beskriver hur vi människor kognitivt hanterar en rörig, kontinuerlig verklighet (skalan) genom att dra godtyckliga gränser (snittet). Genom snittet skapar vi hanterbara fack och motsatser för att överhuvudtaget kunna kommunicera och agera. Ogden kritiserade den klassiska logikens sätt att definiera motsatser som komplement, där vi delar in världen i “A” och “Icke-A” (till exempel “rött” och “icke-rött”). Han menade att “Icke-A” inte är en sann motsats, utan bara är ett oformligt begrepp för allt annat som existerar. En verklig motsats kräver en riktningsbaserad motsats (directional basis). Den utgår från en neutral nollpunkt på en specifik skala, där två krafter drar i aktivt motsatta riktningar – som “varmt” och “kallt”, eller “vänster” och “höger”. Snittet är här alltså inte en godtycklig gräns, skapad av människor. Istället är det en naturlig nollpunkt någonstans på den kontinuerliga skalan mellan extremerna. I komplexitetsvetenskapen utforskar vi bland annat friktionen mellan verklighetens skala och våra mänskliga snitt. Aristoteles klassiska logik bygger på exakta snitt där något antingen tillhör en kategori eller inte. I verkligheten organiserar människor världen runt prototyper med obestämda gränser. När vi pekar ut ett specifikt “system” gör vi ett reduktionistiskt snitt av rent praktiska skäl för att göra världen hanterbar, men i naturen existerar inga sådana absoluta gränser. Några hållpunkter: 05:30 - Är du med eller mot oss? 08:03 - C.K Ogden säger att du ska börja med nollpunkten – Staffan 12:20 - Olas ingenjör skriker 16:45 - Fyrfältare, SWAT-analyser och skandaler Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  2. Nov 12

    Anekdotisk bevisföring (Hasty Generalization) - Laholms FK är bättre än Paris Saint-Germain.

    Anekdotisk bevisföring, eller övergeneralisering som det också kallas, är det kognitiva jävet där vi drar en allmän slutsats baserad på en enskild händelse eller ett mycket begränsat underlag. Anekdotisk bevisföring är en mental genväg som går ut på att applicera utfallet från en specifik situation i alla framtida, liknande situationer. I komplexitet är det här en farlig faktor eftersom det struntar i sammanhang, slump och den unika kombinationen av interagerande delar som formade det ursprungliga utfallet. En enskild händelse får representera helheten. Mekanism: Induktionsfel. Du ser en punkt och ritar hela kartan efter den. Exempel: “Min granne gillar inte glass, alltså gillar ingen människa glass.” Problemet: Du låter ett undantag bli regel. Anekdotisk bevisföring är nära besläktat med – men inte samma sak som – exemplifiering, stickprov och synekdoke. Anekdotisk är en övertygande strategi. Eftersom vi har en begränsad kognitiv förmåga och aldrig har all information tillgänglig, letar vi instinktivt efter snabba mönster för att göra världen hanterbar. Några hållpunkter: 02:30 - Jag har åkt med flera taxichaufförer som kör behagligt 10:50 - Anekdotisk bevisföring behöver inte vara dåligt 15:03 - Är ett grönt test som fångar buggen ett bevis på att buggen är borta? Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  3. Nov 5

    Parabel (Parable) - Får du kliva på en K-brunn?

    En parabel är en kort, ofta allegorisk berättelse med en moralisk, praktisk eller strategisk sanning. Ibland är det en fabel. Till skillnad från en detaljerad instruktion eller en datadriven rapport, bygger parabeln på metaforer och igenkänning. Den flyttar ett abstrakt och svårfångat koncept till ett bekant, vardagligt sammanhang. I hög komplexitet är parabler viktiga. Eftersom vi aldrig i förväg kan kartlägga eller förutse exakt hur vi ska agera i varje unik situation, är detaljerade regelverk (Episteme) ofta dåliga som vägledare. En parabel är istället ett komprimerat ramverk för förhållningssätt. Den har tvetydighet, men ändå pekar ändå ut en tydlig riktning. Från religion och litteratur till ledarskap och pedagogik används parabler för att överföra det oöverförbara. Vi kan inte skriva ner tyst kunskap i ett Excel-ark. Istället kapslar vi in den praktiska klokheten (Fronesis) i en berättelse. Parabeln fastnar i lyssnarens egna erfarenheter och skalar upp insikten. Lyssnaren tillämpar parabeln på sina specifika problem. Parablen löser dörfö det omöjliga dilemmat att styra utan att mikrostyra. Den förmedlar inte vad man ska göra, utan hur man kan tänka när man ställs inför det okända. Jesus använde ofta parabler för att förklara abstrakta och komplexa principer, exempelvis i berättelserna om den barmhärtige samariern, den förlorade sonen och senapskornet. Några hållpunkter: 07:01 - Scrum är en klunga i Rugby 12:45 - Ola tycker att Staffan ska tända en pipa 17:22 - Anti Arne gjorde ett index Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  4. Oct 15

    Kapillärer (Last Mile Delivery) - Där världet realiseras, men inte skapas

    Kapillärer, kroppens minsta blodkärl, är en analogi till logistikens Last Mile. Det beskriver hur ett flöde går från stora, centrala artärer (Nav och ekrar) till ett fint förgrenat nätverk för att nå varje enskild cell (kund). Kapillärsystemet har stora mängder (Talrikhet) små förgreningar. Precis som i Last Mile, är det i kapillärerna som det faktiska utbytet sker (leveransen, där värdet skapas), men det är också där systemet är som skörast och motståndet (friktionen) är som störst. Kapillärerna är den dyraste länken i kedjan. Uppskattningar säger att Last Mile kan stå för 50 % av den totala fraktkostnaden. Till skillnad från långdistanstransport där vi flyttar stora volymer till en destination (skalfördelar), flyttar vi små volymer till många olika destinationer. Det är hög fragmentering i kapillärerna. Vi levererar hundratals eller tusentals olika adresser spridda över stora geografiska områden, ofta i tätbebyggda städer. Det kräver mindre fordon, fler förare och avancerad ruttplanering. Eftersom värdet realiseras i kapillärerna har de direkt påverkan på kundnöjdheten. Last Mile är ofta den enda fysiska kontakten kunden har med e-handlaren eller logistikbolaget. Hastighet: Kunderna förväntar sig snabba leveranser (samma dag eller nästa dag). Transparens: Kunderna kräver realtidsspårning (“Var är min bil?”). Flexibilitet: Kunderna vill kunna ändra leveranstid eller plats i sista sekunden. Tomgångskörning och trafik: Budbilar bidrar till trängsel i städer och till klimatkrisen. Luft i systemet: Fordon är inte alltid fullastade. Bomkörningar: Misslyckade leveransförsök när kunden inte är hemma kräver en ny (dyr) körning. Några hållpunkter: 06:41 - Tomtefacket har mycket att göra 11:08 - Ommman ska gå från pendeltågsstationen 15:09 - Incitament att sälja sin oordning Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

  5. Oct 1

    Typvärde (Mode) - Inte en genomsnittlig tavla på Moderna Museet

    I statistik är typvärdet (mode) det enskilda värde eller tillstånd som förekommer allra flest gånger i en datamängd. I komplexitetsvetenskapen blir det ett verktyg för att förstå självorganisering. Betydelsen ökar ju högre komplexiteten är. I enkla, linjära system följer data ofta en symmetrisk normalkurva (Gauss-fördelning), där medelvärde, median och typvärde sammanfaller i en mittpunkt. Men när ett system blir komplext, icke-linjärt och nätverksbaserat, kollapsar symmetrin. Det blir skeva fördelningar, potenslagar och miljöer med flera lokala toppar (multimodala landskap). Ju högre komplexiteten är, desto mer missvisande blir det aritmetiska medelvärdet (summan av alla värden delat med antal värden). När det finns tjocka svansar kan enstaka extrema händelser eller utliggare (finanskrascher, super-spridare av virus eller virala internetfenomen) förskjuta medelvärdet till en abstrakt platå där ingen faktisk komponent i systemet någonsin befinner sig. En polariserad population, där hälften är 100 och hälften 0, har inte en enda individ i närheten av medelvärdet 50. Typvärdet klipper bort bruset från extremvärdena och visar var den sanna tyngdpunkten finns. Det är en matematiska variant av dragningskraft (attraktor) och lokala normalkänslan. Några hållpunkter: 06:32 - Han gjorde också en undersökning på händer. 10:20 - Genomsnittlig stolsinställning vid parprogrammering. 16:45 - Det är därför Spotify har så många prenumeranter. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

About

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

You Might Also Like