Kulturförsvaret podcast

Ulla Berg Svedin

Kulturförsvaret podcast Vad vill arbetarrörelsen med konsten, kulturen och folkbildningen? Lyssna även på våra tidigare poddar inför valet 2022. Läs mer på kulturforsvaret.se

  1. Kulturförsvaret podcast Emelie Strömberg

    May 27

    Kulturförsvaret podcast Emelie Strömberg

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår podgäst skådespelerskan Emelie Strömberg! Född och uppväxt i Marks kommun som nummer två i en syskonskara på fem. På en gård med hästar, kor, grisar, hundar och katter. Hon hade egen häst redan som 4-åring. Med en mamma som målade, sydde utklädningskläder och med tillgång till naturen, en kompis med egen häst och syskon som hon kunde regissera när hon byggde världar, så levde hon kreativt redan från start. Emelie ritade, läste, skrev och fick göra tidig debut som Snövit i en pjäs i skolans regi. Hon visste tidigt att hon ville spela teater, få utlopp för alla sina känslor. Även de arga som inte alltid var välkomna. Hon idrottade också, till och med på landslagsnivå….! Ta del av en berättelse om hur det går att komma från en icke-kulturell miljö och på första försöket komma in på Teaterhögskola. Känna sig otillräcklig, men ändå snabbt, efter avslutad utbildning, bli en uppskattad medlem av en av Sveriges mest välrenommerade teaterensembler, Backa Teater i Göteborg. Och nyligen, motta Folkteaterns vänners Teater konstnärliga stipendium som tar henne till Teaterfestivalen i Avignon i sommar. Lyssna på en ung, men ändå mycket erfaren skådespelerska som gjort många roller på scenen, stora som små. Och, enligt henne själv, medverkat i flera stora filmer, men i små roller. De som är svårast att bemästra. Ett samtal om att ha konst som yrke med allt vad det innebär. Ni har sett henne i filmerna ”En man som heter Ove och ”Unga Astrid, i tv-serier som ”Den svenska torpeden och ”Försvunna människor”. Nu filmar hon med Mikael Marcimain i ”De dyrbara”, en dansk-svensk dramaserie som bygger på en bok av Linn Ullman. Och spelar succén 1984, som är en dramatisering av George Orwells bok från 1948, på Backa Teater i regi av Monica Wilderoth. Emelie berättar hur viktig hon tycker att barn- och ungdomspubliken är, om likheterna mellan lagspelet i idrotten och ensemblespelet och om sin förvåning över hur bortglömd konsten och kulturen är i den politiska debatten. På min fråga om hur vi ska kunna komma in med frågorna inför valet blir hennes svar Emelie: ”Alla människor, tror jag, uppskattar konst och kultur. Är det för att det är så självklart som man kan förminska det till något som inte är viktigt? Det är tydligt att har barn och unga tillgång till konst och kultur precis som med idrott och sammanhang så mår de bättre. Mår de bättre så har de inte samma behov av att dras till kriminella miljöer. Har man andra plattformar och möten där man kan utveckla sig själv och känner att man är viktig. Om man kanske har det svårt med vissa ämnen, att det finns rum där man känner sig värdefull. För barn och unga då. Vad vill man resa till för platser? Inte för att man behöver se alla föreställningar eller filmer, gå på muséer. Men, att man behöver ta del av något annat, att det finns en värld som inte bara vill att man ska vara nyttig. Det finns mycket forskning som säger så här ändå gör man tvärtom. Det går över mitt förstånd att man kan glömma vad man tyckte om, hur man själv gjorde som liten, alltså rita, måla, leka, bygga?”

    1h 7m
  2. Kulturförsvaret podcast Matilda Belin Larsson och Åsa Hoang

    03/13/2025

    Kulturförsvaret podcast Matilda Belin Larsson och Åsa Hoang

    Kulturförsvaret presenterar stolt våra podgäster Matilda Belin Larsson och Åsa Hoang. Konstnärlig ledare respektive producent för Teater Fatal, en ny fri professionell grupp. Matilda och Åsa har, trots sin ungdom, både utbildning och stor erfarenhet av konstnärligt arbete. De är båda mycket drivna och som ett resultat av det så lyckades båda få möjlighet att auskultera hos Suzanne Osten under arbetet med föreställningen ”Buster Keaton på månen”. Där träffades de och kände omedelbart att de var soulmates. Matilda, uppväxt i Handen utanför Stockholm regisserade för första gången som 11år, kände sig ofta som barn som ”den konstiga” men uppmuntrades att uppträda av familjen. Åsa, uppväxt i Kalmar som barn till föräldrar från Vietnam kunde aldrig vara tyst och upptäckte teatern via bästa vännens mormor som var engagerad i en Riksteaterförening och där började Åsas intresse för producentjobbet att gro. Matilda studerade på högskola i Sverige och England, Åsa blev den yngsta någonsin att sitta i Riksteaterns centrala styrelse som 19-åring. Båda hade sedan tidigare intresse för den brittiska dramatikern Sarah Kane, känd för att skriva om psykisk ohälsa. De bestämde sig när de möttes på Unga Klara för att bilda den fria gruppen Teater Fatal och sätta upp Sarah Kanes drama Psykos 448. Alla sa: ”Den är för svår, det kommer inte att gå”. Hör dem berätta om hur de tog sig an uppgiften, med referensgrupp av ungdomar, samarbete med stödgrupper för suicidprevention som Sucide Zero och Maskrosbarn. Om när de hade premiär och skrev till alla teaterchefer och inte fick några svar, utom från en, Suzanne Osten. Hon kom och vad det ledde till får ni lyssna på. Jag kan avslöja att det gick över förväntan! Matilda och Åsa berättar om vad Suzanne betytt och vad de tar med sig från mötet med henne, ”glittret” och insikten om att det är viktigt att lyssna på unga – på riktigt. Nu ska Åsa gå färdigt sin utbildning till producent, Matilda ska regissera på uppdrag av Strindbergs Intima Teater, men de fortsätter att driva sin grupp. Hör dem berätta om varifrån de hämtar sin lust och energi och vilka drivkrafterna är. För det är inte helt lätt att starta en ny grupp i dagens kulturpolitiska landskap. Matilda och Åsa har dock förslag som skulle underlätta och en stark tro på människors vilja och lust till den gemenskap som konsten ger. De har en vision för Teater Fatals framtid som de delar med sig av och som jag hoppas blir sann. Jag känner mig stärkt av deras tro på framtiden för konsten och kulturen. Lyssna gärna!

    1h 33m
  3. Kulturförsvaret podcast Kerstin Brunnberg

    07/16/2024

    Kulturförsvaret podcast Kerstin Brunnberg

    Presentationstext Kerstin Brunnberg Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Kerstin Brunnberg, som har arbetat inom press och media ett helt yrkesliv. Svenska Dagbladet, Arbetet, SVT:S Rapport, Ekot där hon bland annat var politisk reporter, redaktionssekreterare och redaktionschef. Hon har varit informationschef och programdirektör med ansvar för P1, P2 och P3 samt VD för Sveriges Radio. Dessutom har hon haft och har ett antal uppdrag inom det konstnärliga fältet. Hon har varit ordförande för Statens Kulturråd och i Stockholms Stadsteaters styrelse, är nu ordförande i Folkteatern i Göteborgs styrelse. Hon har varit chef för Statens Centrum för arkitektur och Design, ArkDes. Vi talar en del om hur viktigt det är att kulturhus underhålls och rustas för att medborgarna ska få tillgång till konst och kultur och om vikten av att arkiv bevaras för eftervärlden. Kerstin är som ett levande arkiv eftersom hon under så lång tid med både utveckling, och i någon mån, avveckling av konst och kulturpolitiken varit verksam i allmänhetens tjänst. Som journalist, som chef och som makthavare inom konst och kulturlivet där hon pläderat för konstens plats i samhällets alla delar, för dess frihet och för konstnärernas rätt till ersättning för sitt arbete. Kerstin arbetar också enträget för att bevara vår demokrati och yttrandefrihet. Hon ser det som nu sker i samhället som ”ett paradigmskifte”. Hon säger att hon aldrig trodde att det skulle gå så långt med nedmonteringen av folkbildningen, med öppna angrepp på journalister från politiker, att en myndighet agerar som efter Kalla Faktas granskning av SD:s Trollkonton. Hon har själv som chef arbetat för att utbilda medarbetare i säkerhetsfrågor och för att de ska få arbeta under så säkra förhållanden som möjligt. Hon ser att hoten mot journalister ökar och att vi i och med det riskerar att ingen vill utbilda sig till journalist och därmed får vi medborgare inte ta del av oberoende och relevant information. Det är mycket allvarligt. Kerstin ingår nu i Föreningen Oberoende Public Services styrelse: https://oberoendepublicservice.se/om-oss/ Den bildades som en reaktion på direktiven till den statliga Public Service-utredning som utredaren, tidigare ministern Göran Hägglund (KD), fick i uppdrag att göra. Det var veteraner inom Public Service som Christina Jutterström och Jan Scherman tillsammans med förre finansministern Allan Larsson (S) som tog initiativ till föreningen och bjöd in Kerstin. Man arbetar för en finansiering som beräknas på samma sätt som försvarsbudgeten, i promille av BNP, för att Public Service ska grundlagsskyddas och för att styrelserna ska avpolitiseras. Föreningen arbetar också för att utbudet fortsatt ska vara brett med både nyheter, kultur, underhållning och sport. Inte minst för att en stor del av Sveriges kulturverksamma och upphovspersoner får en del av sin utkomst från uppdrag inom Public Service. De ser ingen motsättning mellan Public Service och kommersiell media, tvärtom ser de att båda behövs. Public Service som en del av totalförsvaret är centralt i föreningens argumentation. Nu går de vidare för att påverka remissinstanserna. Läs gärna rapporter och artiklar på den intressanta hemsidan, du kan även bli stödmedlem. Men, framför allt, lyssna på Kerstin Brunnberg om du är intresserad av konstens, kulturens, folkbildningens och fri press och medias roll i ett demokratiskt samhälle med yttrandefriheten intakt!

    1h 30m
  4. Kulturförsvaret podcast Cajsa Román

    12/11/2023

    Kulturförsvaret podcast Cajsa Román

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Cajsa Román, lärare i musik och svenska som andraspråk på Nordhemsskolan i Göteborg. Hon är också musiker känd från ett antal band och med ett förflutet som kapellmästare på Folkteatern i Göteborg och i andra teatersammanhang. Hon leder även Svenska popkören tillsammans med Mikael Isacsson. Cajsa växte upp i en familj där att läsa, sjunga och spela var lika självklart som att äta, säger hon. De fyra syskonen uppmuntrades att pröva på alla instrument och till konstnärliga uttryck. Alla sjöng, i hemmet och under bilresor. De bodde i Umeå under 60/70-talen, en musikstad där många uttryck blommade och alla barn hade tillgång till konst och kultur utifrån lust. Cajsa utvecklade sin musiksmak dels utifrån storebror som lyssnade på Chicago, Blood Sweat and Tears och Frank Zappa, dels från föräldrarna som lyssnade på Taube, Cornelis, Hasse och Tage och Povel Ramel, Cajsa lyssnade även på Mikael Ramel. Gemensamt för alla var att musiken var textdriven och leken med ord. Cajsa blev själv Zappafrälst då hon sökte det komplicerade. Hon började skriva texter i bandet ”Plusgrader” i Umeå. Något hon fortsatt med i olika former under sitt liv. Vi talar om hur Cajsa avbröt sin utbildning till tvåämneslärare för ett erbjudande om ett vikariat som teatermusiker på Folkteatern som blev långvarigt. Hon berättar varför hon till slut ändå valde pedagogiken, en intressant berättelse om villkoren i kreativa yrken. Vi talar om de mekanismer som avgör vilka barn som söker musikklass, som finns som val på skolan där Cajsa arbetar. Mekanismer som får effekter på barns möjligheter till att utveckla sina kreativa förmågor i stort. Vi talar om varför Cajsa valde svenska som andraspråk som ett ytterligare ämne att undervisa i och om hur hon ser på möjligheterna som finns i hennes undervisning i båda ämnena. Till exempel hur hon, i ämnet musik, framtvingat av omständigheter under pandemin, uppfann en ny metod som gav fantastiska resultat. Det gjorde att barn som hade ett annat sätt att närma sig sång än den norm som vi vanligtvis har i svenska skolor, plötsligt hittade sin röst. Cajsa är ”förstelärare”. Här får vi veta att de föreställningar jag hade om den titeln inte stämmer. Berättelsen om ”Svenska Popkören”, för alla över 65 år, är ren och skär glädje och borde finnas i varje stadsdel överallt. Jag har själv sett den fantastiska kören, de förmedlar livserfarenhet, lust och sångglädje. Lyssna på allt detta och mycket mer. Jag frågar om Cajsa tror att vi kan få till ett samtal om vikten av konst, kultur och folkbildning. Cajsa: ”Det måste till ett samtal, det är där vi behöver börja. Det jäser när vi talar om ungdomar och kriminalitet samtidigt som man skär ner på kultur och skola. Och vi, vi som arbetar med ungdomar, vi som kan frågorna, vi har inte det mandat som vi behöver! Vi får alltid skulden, men vi får aldrig möjlighet och resurser för att göra någonting. Jag tror att tiden är mogen för att det ska hända någonting nu!

    55 min
  5. Kulturförsvaret podcast Kristina Alstam

    09/28/2023

    Kulturförsvaret podcast Kristina Alstam

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Kristina Alstam, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och skådespelare. Hon driver även podden ”Med kriminella hälsningar” ”En podd om socialt arbete, svåra frågor och obehagliga sanningar.” Lyssna på en mycket insatt forskare både där och i denna intervju. Kristina beskriver sin uppväxt som klichéartad medelklass, hon blev tidigt expressiv i sina uttryck och har haft ett intresse för samhällsfrågor med vänsterperspektiv sedan tidig ålder. Något som först ledde till en skådespelarutbildning och karriär med en masterexamen i Helsingfors. Där bildade hon tillsammans med några klasskamrater som var kvinnor och, som hon, kände sig exkluderade en fri professionell grupp, ”Subfrau”. De undersökte könsroller mycket praktiskt via metoden ”Drag King”, alltså att klä sig, sminka sig och föra sig som män. Hör Kristina berätta om hur de upptäckte det ”maskulina kapitalet.” De reste med en snabbt hopfogad föreställning och ett självförtroende bättre än materialet till Kvinnoteaterfestivalen i Haparanda/Torneå och vann Stora publikpriset. Kristina tröttnade på att som skådespelare komma sist in i processen, bytte bana, utbildade sig till socionom och började forska. Hon upptäckte tjusningen i att följa spår. Hon blev inbjuden till ett projekt om förebyggande och främjandearbete i förorten och då var steget inte långt till frågor om kriminalitet och den segregerade staden. Hon har studerat ett arbete i Lövgärdet, en förort till Göteborg som brukar kallas ”utsatt”, men som forskarna benämner ”eftersatt”. Där bedriver man ett demokratiarbete med utgångspunkt i skolan och barnen. Kristina beskriver detta i vårt samtal. Hon har också följt ett brottsförebyggande arbete i en annan förort, Hjällbo, som då är ett av fyra områden i Sverige i studien. Kristina talar om föreställningarna om förorten som både demoniserande och romantiserande. Hon delger resultaten till allmänheten på olika sätt till exempel i poddform, och undervisar. Vi talar om arbetarrörelsen och synen på konst, kultur och folkbildning. Kristina menar att vi måste skilja på rörelsens folk, de som bär upp kulturlivet i landet i föreningar och kulturhus och ledningen. Hennes förtroende för de förstnämnda är stort, hon ser att folket värnar om både konsten, kulturen och folkbildningen, men att ledningen gjorde ett stort misstag när de gjorde sig av med arbetarpressen. Hör mer om detta, om hur hon ser på klassbegreppet i dag, politikens förhållande till forskningen, dess förslag till lösningar och åtgärder på hennes område och mycket mer i samtalet. Kristina: ”Det är inte säkert att vi kan rädda Lövgärdet genom att de får se barnteater. Men, varför ska inte alla barn ha samma rättigheter? Det är där samtalet måste börja. Hur kommer det sig att vi har genererat en sådan struktur och en sådan föreställning om konst och kultur som gör att du måste vara bättre bemedlad för att kunna välja konst och kultur? Du måste ha möjlighet att både välja och välja bort. Jag ifrågasätter också föreställningen att det skulle ha funnits ”en bildad borgerlighet” När var de intresserade av bildning för alla? Det har varit ett sätt för arbetarklassen att resa sig. Det är en verklig antagonism. Det är till exempel fint att se allmänhetens stöd för Folkteatern i Göteborg!”

    1h 8m
  6. Kulturförsvaret podcast Johan Bernander

    09/21/2023

    Kulturförsvaret podcast Johan Bernander

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår podgäst Johan Bernander, skådespelare, regissör, dramatiker, tidigare teaterchef på regionteatern i Blekinge Kronoberg som nu driver Teatern i Västra Alsjö. Johan beskriver sig själv som ”en rastlös själ som de senaste fyrtio åren startat diverse mer eller mindre knasiga projekt.” Han och jag gick i samma teaterhögskoleklass i Malmö 1977-1980. Därefter sökte han sig till hemstaden Växjö för att dela med sig av kunskaper som han fått under utbildningen. Från Staffan Göthe och från Skånska Teatern i Landskrona, två inspiratörer i vår utbildning som vi enas om i samtalet gav oss en kulturpolitisk grund att stå på. Johan har sedan dess hunnit med att vara en motvillig teaterchef i Växjö, något som resulterade i att han fick en utmattningsdepression. Han hade för många uppgifter på sin lott, som så många i den kulturella världen. Det är ingen ”lyxvärld av bortskämda” precis. Johan vill trots det inte ha det ogjort då erfarenheten gett honom verktyg både som pedagog och som regissör. Han gick regilinjen efter en tid som dramaturg då han kände att han ville ta ansvar för helheten. Johan har regisserat på ett antal teatrar, sedan första uppsättningen med Staffan Göthes ”Den itusågade damen”, har han återkommit till Stadra Teater som drivs av skådespelaren Magnus Wetterholm. En liten, välbesökt och kungamedalj-belönad scen. Johan initierade också tillkomsten av Farnaz Arbabis uppmärksammade uppsättning av Utvandrarna och en uppsättning av De knutna händerna, båda av Wilhelm Moberg under sin tid som chef i Växjö och han regisserade själv en amatöruppsättning med verklighetsbakgrund om när jazzen kom till Kalmar. Alla äldre berättelser med en obehaglig aktualitet i dagens hårdnande klimat. Han fick syn på Enheduanna, världens kanske första författare, i en pjäs av Anna Hammarstedt som han regisserade för Ölands Dramatiska Teater och i Arabia Felix eller Resan till det lyckliga Arabien berättas om en man som också la grunden för vår tryckfrihetsförordning. Johan berättar om hur musiken alltid har en plats i hans skapande, om Månkören och Tom Waits orkester och om sin tid som utbildningsledare på Ölands folkhögskola. Johan växte upp på en folkhögskola där hans pappa var lärare så folkhögskolan och folkbildningen är något han håller högt och känner oro för i dag. Om allt detta och mycket mer talar vi. Om scenkonst för barn och unga som alltid har legat Johan varmt om hjärtat något som han också prisats för. Flera stipendier har det blivit, men inga långsiktiga anslag. Han föredrar ändå friheten med en egen scen i ett gammalt missionshus. Teatern i Västra Alsjö som han nu driver i föreningsform där han bland annat erbjuder musik, litteratur och folkbildning i konceptet Oväntad onsdag. 40 platser, fullsatt och utomhus, när jag var inbjuden att medverka i våras. Ett citat från en tidigare besökare lyder: ”Jag hade ingen aning om att det var just det här jag ville ha!” Ping Sophia Jarl! Johan: ”Jag blir förtvivlad när man inte tar barn på allvar. Jag vill göra sånt som stärker barns självkänsla. Jag försöker förstå att det finns nya uttryck som kan vara bra, men det får inte bli för mycket flams. Och inte förbud mot alvaret, mot att berätta om döden… Som i USA.”

    1h 21m
  7. Kulturförsvaret Podcast Carsten Brosjö

    09/14/2023

    Kulturförsvaret Podcast Carsten Brosjö

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Carsten Brosjö, ämneslärare i teater på Estetiska programmet, lärare i estetisk kommunikation samt en flitig debattör i tidningen ”Vi lärare”, som ges ut av Sveriges lärare. Carsten växte upp i Helsingborg där han tidigt blev intresserad av att spela teater, han hade en låda med kläder och rekvisita hemma och varje lördagsmorgon underhöll han föräldrarna. Han gick kulturskola genom alla stadier i grundskolan, där kände han sig glad och blev sedd på ett sätt som han inte gjorde i mellan- och högstadieskolan där han mobbades. När det blev dags att börja gymnasiet så var estetiska programmet med teaterinriktning ett självklart val och hans mamma såg skillnaden i hans mående när han skulle i väg till skolan. När Carsten tog studenten hade Göteborgs universitet startat en teaterlärarutbildning och dit ville han för att själv kunna inspirera och stödja unga i sitt teaterskapande. Han kände att hans egna teaterlärare på kulturskolan och gymnasiet hade gett honom så mycket i livet. Vi diskuterar hur signaler från politiken, samhället, annan skolpersonal och vårdnadshavare ofta framställer Estetiska programmet som något bortkastat, en utbildning som eleverna bör välja bort för att i stället ”bli något”, att ”där går bara konstiga elever”. Det finns fördomar om att det Estetiska programmet inte ger behörighet till högskola. Detta har troligen lett till att färre söker programmet och allt färre söker den sedan 2011 och gymnasiereformen som genomfördes då. De som går estetprogrammet har till övervägande del minst en högskoleutbildad förälder och nationellt sett är det övervägande flickor och få elever med utländsk bakgrund på programmet. Carsten hänvisar till ett antal internationella studier. En av dem visar att länder lyckas bra i PISA-test värderar också estetiska ämnen och kreativitet högt. Sverige låg hyfsat till i den senaste mätningen från 2018, men ett stort antal elevgrupper, ungdomar som kom till Sverige 2015, uteslöts från att delta i proven. Men regelverket menade att de hade gått tillräckligt länge i svensk skola för att kunna delta. Riksrevisionen menar att 2018 års resultat därför bör tolkas med viss försiktighet. Vi pratar också om forskning som visar att teater och drama som skolämnen utvecklar bland annat språkförmåga och empati. Kulturskolans elever har samma sammansättning som på estetprogrammet. Kulturskolan borde, enligt Kulturskolerådet, vara kostnadsfri och lika för alla barn, men det är upp till kommunerna. Priserna varierar också. Carsten redogör vidare för forskning som visar på sambandet mellan lek, konst, kultur, lärande och utveckling, både för samhället och individen. Han har utförligt skrivit om detta ämne i "Vi lärare" Carsten berättar om Kramfors estetprogram där han arbetar på en särskild teaterinriktning som har musikalprofil, om kommunens kostnadsfria kulturskola där lärare reser ut till skolor i glesbygden och om vad ämnet Estetisk kommunikation innebär. Carsten menar att politiker och chefer bör besöka verksamheter och möta de som arbetar där för att få underlag för beslut i stället för att gissa i sådana viktiga frågor som skola och kulturskola. Carsten: ”Enligt skollagen är vår uppgift som lärare att förbereda barnen för vuxenlivet. Vi ska främja deras personliga utveckling så att de blir aktiva, kreativa, kompetenta, ansvarskännande samhällsmedborgare. De ska bli någon – inte något.”

    59 min
  8. Kulturförsvaret Podcast Linus Tunström

    06/22/2023

    Kulturförsvaret Podcast Linus Tunström

    Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Linus Tunström, regissör inom teater, dans, film och musikal med lång erfarenhet från såväl svenskt som europeiskt kulturliv och även som VD och teaterchef för Uppsala stadsteater. Wikipedia Linus växte upp i kulturell miljö som son till två av Sveriges stora konstnärer Lena Cronqvist och Göran Tunström. Han berättar om hur han satt och tecknade på vernissager och hörde sin far läsa texter under arbete för kollegor och om hur hans lekar i hemmet med föräldrarna påverkat hans sätt att ta sig an arbetet som regissör. Linus beskriver sig som en nyfiken person med lust att lära nytt. Vi får följa hans utveckling från ung regiaspirant på Teater Galeasen där konstnärlige ledaren Rickard Günther var hans mentor och ganska hårdhänt undervisade i grunderna för regi, via utbildning vid Theâtre Jacques Lecoq i Paris och en succéartad frilanstillvaro som slutade med att han 36 år gammal sökte och fick jobbet som VD för Uppsala stadsteater i längtan efter sammanhang. Hör den intressanta historien om sökprocessen, mötet med press och media och den filosofi och strategi som resulterade i att teatern fick Sveriges Teaterkritikers pris 2009 med motiveringen ”Sveriges mest dynamiska scen”. Vi talar också om några tillfälligheter som ledde till att Linus fick uppdrag på Cullbergbaletten och att han började arbeta med film, den senare historien är dråplig och säger en del om hur motstånd föder kreativitet. Vi talar om skillnader. I att regissera skådespelare och dansare. I teatertradition om vi jämför Sverige och Tyskland, där Linus arbetat. Om skillnaden mellan att vara regissör och att vara teaterchef och ha helhetsansvar. Nu föreläser Linus om kreativt ledarskap utifrån sin gedigna erfarenhet. Missa inte heller en underbar berättelse från Syd-Koster som han hört berättas av sina föräldrar om hur en människas längtan efter konst och kultur kan ta sig uttryck. Om allt detta och mycket mer talar vi. Linus: ”Det arbete som sker inom kulturen, den kunskap som vi har med oss är nödvändigt för ett lands välstånd på så många plan. Rent krasst för företag att bli kreativa och hålla sig framme och kunna konkurrera så behöver man både kunskap och discipliner från kulturen. Men också för att hålla samman ett land. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli. För då kommer det att gå dåligt. Då hamnar vi kanske som i USA där Michelangelos staty David leder till att en lärare får sparken. Jag skulle verkligen önska att politiken började formulera visioner där kulturen är en stark del av det.”

    1h 32m

About

Kulturförsvaret podcast Vad vill arbetarrörelsen med konsten, kulturen och folkbildningen? Lyssna även på våra tidigare poddar inför valet 2022. Läs mer på kulturforsvaret.se

You Might Also Like