Anekdot

•

Canal • 3 programas

Ciência

Ciência

Duas vezes por semana
Ensino

Ensino

Quinzenalmente
Sociedade e cultura

Sociedade e cultura

Duas vezes por semana

21/01

#207 Covidpandemin

I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin blev en tid av restriktioner, överlastade akutavdelningar och debatter om munskydd och hur ett samhälle bäst skyddar sina medborgare. Men vad kan vi idag med säkerhet slå fast om covid-19? Vilka är de bestående förändringarna – och vad har gått tillbaka till precis som det var förut? Hur väl fungerade egentligen den svenska modellen? Och förändrade pandemin synen på forskningens roll i offentligheten? Bildningspodden gör bokslut om covidpandemin, 6 år efter att den bröt ut. Gäster i studion är infektionsläkaren Hedvig Glans, folkhälsovetaren Karl Gauffin, psykologiforskaren Cecilia Stenfors, teknik- och vetenskapshistorikern Anders Houltz och etnologen Lars-Eric Jönsson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou. Koordinator: Elin Sahlin. Producent: Magnus Bremmer

21/01

•

1 h 5 min
23/12/2025

#206 Grisar

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad på en avhandling om just grisars beteende. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

23/12/2025

•

46 min
26/09/2025

Bokrevyn #2: Gustav III, tragedier och absurda barnböcker

Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin Nauwerck och Daniel Strand. Veckans recensenter är idéhistorikern Elisabeth Mansén, litteraturvetaren Maria Jönsson och filosofen Cecilia Sjöholm. Böckerna som recenseras är Hugo Nordland, "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.) Eva Lindström, "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.) och Athena Farrokhzad, "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.) VECKANS INNEHÅLL 00.25 Välkommen! 01.12 Lusten intar Bokmässan 04.06 Elisabet Mansén recenserar Hugo Nordlands "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.), i samtal med Daniel Strand. 18.08 Maria Jönsson recenserar Eva Lindströms "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.), i samtal med Malin Nauwerck. 32.05 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 41.11 Cecilia Sjöholm recenserar Athena Farrokhzads "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.), i samtal med Hedvig Ljungar. 56.22 Fråga Bokrevyn Samtalsledare: Hedvig Ljungar Redaktörer: Malin Nauwerck och Daniel Strand Producent: Magnus Bremmer Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

26/09/2025

•

1 h
02/07/2025

#10 Tutankhamon (2019)

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Gäster i studion: Sami Uljas, Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg. Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

02/07/2025

•

1 h 8 min
03/07/2024

#182 Romantiken

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

03/07/2024

•

1 h 4 min
10/07/2024

Epoker | #1 Antiken

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme. Gäster i studion är antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2022.

10/07/2024

•

1 h
17/07/2024

Epoker | #2 Renässansen

Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var egentligen det unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är litteraturhistorikern Anders Cullhed och konstvetaren Sabrina Norlander Eliasson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juli 2021.

17/07/2024

•

1 h 2 min
24/07/2024

Epoker | #3 Stormaktstiden

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Gäster i studion är historikerna Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2017.

24/07/2024

•

1 h 5 min
31/07/2024

Epoker | #4 Frihetstiden

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är historikern Jonas Nordin och idéhistorikern Elisabeth Mansén. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juni 2020.

31/07/2024

•

50 min
14/08/2024

Epoker | #6 Det ockulta sekelskiftet

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2015.

14/08/2024

•

41 min

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Underhållande och fördjupande samtal i poddar som Bildningspodden och klassikerpodden Verket.

Site

Anekdot

Top de programas

#207 Covidpandemin

#206 Grisar

Bokrevyn #2: Gustav III, tragedier och absurda barnböcker

#10 Tutankhamon (2019)

#182 Romantiken

Epoker | #1 Antiken

Epoker | #2 Renässansen

Epoker | #3 Stormaktstiden

Epoker | #4 Frihetstiden

Epoker | #6 Det ockulta sekelskiftet

Sobre

Anekdot

Top de programas

Top de episódios

Sobre