UR - Utbildningsradion

•

Canal • 23 programas

História

História

Semanalmente
Documentário

Documentário

Semanalmente
Saúde mental

Saúde mental

Semanalmente
Documentário

Documentário

Semanalmente
Ensino

Ensino

Atualizado a 09/06/2023
Crianças e família

Crianças e família

Atualizado a 30/06/2022
Medicina

Medicina

Semanalmente

31/07

Sapfo – poeten som skrev sig in i evigheten

Sapfo levde på ön Lesbos i Egeiska havet omkring 500 år före vår tideräkning och räknades redan i antiken som en av de största grekiska lyrikerna. Hon skrev om åtrå, separation, svartsjuka och längtan – ofta riktad mot andra kvinnor. Genom historien har hennes dikter därför både censurerats, feltolkats och blivit en viktig symbol för lesbisk kärlek och lesbisk kultur. Men Sapfo är mer än en ikon. I hennes poesi finns också några av de tidigaste litterära skildringarna av människans inre liv: kroppen som reagerar, känslorna som tar över och jaget som försöker förstå sig självt. Med hjälp av papyrusfragment, antika vittnesmål och de få dikter som bevarats försöker Bildningsbyrån komma nära en poet vars röst fortfarande hörs, trots alla tomrum. Programmet är en bearbetad version från 2025.
7/08

Sophie Scholl – studenten som trotsade Hitler

Den 18 februari 1943 delar den 21-åriga studenten Sophie Scholl och hennes bror Hans ut förbjudna flygblad på universitetet i München. De tillhör Vita rosen, en liten motståndsgrupp som uppmanar tyskarna att vända sig mot nazisternas terror, kriget och förföljelsen av judar. När flygbladen singlar ner i universitetets ljusgård upptäcks syskonen av en vaktmästare. Fyra dagar senare döms Sophie Scholl, Hans Scholl och deras vän Christoph Probst till döden och avrättas samma dag. Bildningsbyrån berättar om Sophie Scholl – som först lockas av nazisternas ungdomsrörelse, men som blir en av de starkaste symbolerna för ungt motstånd mot Hitler och den nazistiska diktaturen. Programmet är en bearbetad version från 2019.
3/07

Edith Södergran – poeten som förnyade den svenska lyriken

Edith Södergran skrev dikter som bröt mot sin tids regler. I dag räknas hon som en av den svenska modernismens stora förnyare. När Södergran debuterade med “Dikter” 1916 var hennes fria form och starka kvinnliga jag något nytt i den svenskspråkiga poesin. Hon skrev om kroppen, själen, naturen, döden och det egna jagets kraft med ett språk som både förbryllade och provocerade. Hon är född i Sankt Petersburg av finlandssvenska föräldrar och präglades av flera språk, tuberkulos, sanatorievistelser och de dramatiska åren kring ryska revolutionen och Finlands inbördeskrig. Programmet är en bearbetad version från 2024.
6/06

Martha Gellhorn – krigskorrespondenten som förändrade synen på krig

Martha Gellhorn var en av 1900-takets mest inflytelserika krigskorrespondenter. Hon rapporterade från några av världens största konflikter, från spanska inbördeskriget till landstigningen i Normandie under andra världskriget. I stället för att skildra strategi och militära framgångar skildrade hon hur kriget drabbade civila. Hon skrev om människor på flykt, barn på sjukhus och samhällen i spillror. Martha Gellhorn trotsade både militära restriktioner och sin make Ernest Hemingway för att nå frontlinjen. Hennes direkta och osentimentala stil kom att forma modern krigsjournalistik.
17/07

Sócrates Brasileiro – fotbollsikonen som utmanade diktaturen

Sócrates Brasileiro var en av Brasiliens mest karismatiska fotbollsspelare. Under landets militärdiktatur blev han också en symbol för kampen för demokrati. Med skägg, pannband och eleganta klacksparkar blev han lagkapten för det mytomspunna brasilianska landslaget i VM 1982. Men Sócrates var också läkare, intellektuell och politisk aktivist. I klubben Corinthians drev han tillsammans med lagkamrater fram Democracia Corinthiana – ett radikalt experiment där spelare, ledare och anställda röstade om klubbens beslut. I ett Brasilien präglat av censur och militärdiktatur blev fotbollsplanen en plats för demokratiskt motstånd. Programmet är en bearbetad version från 2025.
10/07

Gottfried von Cramm – tennisstjärnan som trotsade nazismen

Han var en av 1930-talets största tennisspelare och nazisternas drömbild av en arisk atlet. Men Gottfried von Cramm vägrade bli propagandafigur. Han var baron, spelade elegant och rönte stora framgångar på Roland Garros, Wimbledon och i Davis Cup. Samtidigt protesterade han mot att judiska spelare uteslöts och levde med en förbjuden kärlek. År 1938 greps han av Gestapo och dömdes för homosexualitet. En berättelse om ett liv där idrott, politik, mod och överlevnad korsas.
30/05

Rachel Carson - när fåglarna tystnar

En dag får den amerikanska biologen Rachel Carson ett brev från en vän som berättar att det ligger fullt med döda fåglar i trädgården. Marken har besprutats med bekämpningsmedlet DDT. Kan det finnas ett samband? Med boken "Tyst vår", utgiven 1962, visar Rachel Carson att svaret är ja. Bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan även andra djur och människor. Boken förändrar lagstiftningen i USA och blir startskottet till den moderna miljörörelsen. Men Rachel Carson får också svidande kritik från kemiindustrin. Programmet är en bearbetad version från 2018.
16/05

Nikola Tesla – kriget om elen

Nikola Tesla ville ge världen ljus, kraft och trådlös kommunikation. När han kommer till New York 1884 bär han på en idé som kan förändra världen: ett elsystem byggt på växelström. Men hans vision hotar Thomas Edisons affärer, och snart bryter ett smutsigt krig ut om vilken teknik som ska elektrifiera framtiden. Om uppfinningar, genialitet och priset för att ligga före sin tid. Bearbetad version av ett program från 2019.
13/06

Sonja Åkesson – poeten som tog vardagen in i Sveriges kulturkanon

Sonja Åkesson skildrade folkhemmets baksida – köksgolv, äktenskap, klass och ensamhet. Med svart humor och vardagsnära språk förnyade hon svensk poesi. Hon slog igenom på 1960-talet med diktsamlingen Husfrid, där "Äktenskapsfrågan I–II" ingår. Dikten blev en feministisk klassiker och en del av Sveriges kulturkanon. Sonja Åkesson dog 1977, men hennes texter lever vidare och fortsätter att beröra nya generationer.
23/05

Wilhelmina von Hallwyl och samlandets gåta

Wilhelmina von Hallwyl samlade på allt från konsthistoriska dyrgripar till toapapper. Till och med hennes största livstrauma finns katalogiserat lika neutralt och noggrant som hennes övriga 50 000 sparade föremål. För att hon skulle få plats med sina samlingar byggdes ett så kallat privatpalats på Hamngatan i Stockholm: över 40 rum och 2 000 kvadratmeter. Efter hennes död blev det till Hallwylska museet, som öppnade 1938.

Poddar från Sveriges utbildningsradio AB.

Site