• Hem
  • Nytt
  • Topplistor
  • Sök

Historia

Missa inte

  • Explicit, Krigshistoriepodden
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historiepodden
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historia.nu med Urban Lindstedt
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • P3 Historia
    Historia
    Historia

    Varannan vecka

  • Short History Of...
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • The Rest Is History
    Historia
    Historia

    Två gånger per vecka

  • Bildningsbyrån
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historiepodden
    Historiepodden

    1

    Historiepodden

    Acast

  • P3 Historia
    P3 Historia

    2

    P3 Historia

    Sveriges Radio

  • Historia.nu med Urban Lindstedt
    Historia.nu med Urban Lindstedt

    3

    Historia.nu med Urban Lindstedt

    Historiska Media | Acast

  • Slott och krona
    Slott och krona

    4

    Slott och krona

    Kungliga slotten

  • Historien Om
    Historien Om

    5

    Historien Om

    Podplay

  • The Rest Is History
    The Rest Is History

    6

    The Rest Is History

    Goalhanger

  • Explicit, Krigshistoriepodden
    Krigshistoriepodden

    7

    Krigshistoriepodden

    Krigshistoriepodden

  • 579. Jesus födelse

    −4 D

    1

    579. Jesus födelse

    Det drar ihop sig till julfirande, och även om avsnitt 135 från 2016 avhandlar Jesus liv så går vi i det här avsnittet till den absoluta urkärnan för traditionen, Jesus födelse. Vad vet vi? Hur bra är källorna? Vad kan man säga om den allmänna vetskapen kring stall, grottor och unga fattiga kvinnor på den här tiden? När det kommer till begreppen för den vedertagna tideräkningen...ja då hettar det till. Vi önskar dig God jul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −4 d

    •
    1 tim 18 min
  • Med svärd och lag: Birger Jarl och rikets födelse

    −1 D

    2

    Med svärd och lag: Birger Jarl och rikets födelse

    Birger Jarl (1210–1266) blev aldrig kung, men är ändå en av de mest inflytelserika gestalterna i svensk historia. Hans väg till makten var blodig, men hans insatser kom att lägga grunden för det medeltida svenska riket. Han skapade ett rättssamhälle, etablerade rikets överhöghet över lokala stormän, byggde borgar och anlade städer – däribland Stockholm. Birger Magnusson, som tillhörde den mäktiga Bjälboätten, var en skicklig maktspelare. Genom att eliminera sina konkurrenter kunde han konsolidera makten och inleda det som i praktiken blev Sveriges statsbildning. Två av hans söner blev sedermera kungar: Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås. I avsnitt 57 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Harrison har författat ett femtiotal böcker, både vetenskapliga och populärhistoriska, och är en av Sveriges mest framstående historiker. Birger Jarl föddes i en tid då Sverige inte var en enhetlig stat, utan ett rike där lokala stormän styrde sina områden med stor självständighet. Han gifte sig med prinsessan Ingeborg, syster till kung Erik den läspe och halte, vilket stärkte hans politiska position. När kungen avled utsåg Birger sin egen son Valdemar till ny kung, och efter denne följde sonen Magnus Ladulås. Före Birger Jarls tid kunde stormän och biskopar agera mer eller mindre oberoende av centralmakten. Birger lyckades bryta detta mönster genom att etablera statsmaktens auktoritet över hela riket. Han genomdrev rikstäckande lagar om hemfrid, kvinnofrid och tingsfrid – grundläggande beståndsdelar i ett rättssamhälle. Han anlade också många av Sveriges äldre städer och grundade Stockholm. Genom att uppföra borgar med stark militärstrategisk betydelse skapade han ett försvarssystem som kom att vara i flera århundraden. Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet. Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −1 d

    •
    47 min
  • Världsunika hällristningens hemligheter avslöjas

    −2 D

    3

    Världsunika hällristningens hemligheter avslöjas

    Släbroristningen har gäckat arkeologerna sedan den upptäcktes på 1980-talet. Nu kommer tolkningen som kullkastar det vi tidigare trott om stenåldern.. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta. Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa? Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer. Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristningarna, och i studion berättar Jonathan Lindström om sina teorier. Programledare är Tobias Svanelid.

    −2 d

    •
    45 min
  • Hundraårskriget och de dödliga långbågarna

    −3 D

    4

    Hundraårskriget och de dödliga långbågarna

    De engelska långbågsskyttarnas dödliga pilregn förknippas ofta med de spektakulära segrarna vid Crécy (1346), Poitiers (1356) och Azincourt (1415) under det utdragna hundraårskriget (1337–1453). Enligt legenden kunde välriktade salvor av pilar fälla hela kavallerianfall av tungt rustade franska riddare. Men hur stor betydelse hade egentligen långbågarna – och vad är myt? I reprisen av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved långbågens roll i medeltida krigföring. Med egna erfarenheter av bågskytte bidrar Peter till samtalet med praktiska insikter om bågar, dragstyrka och teknik. Diskussionen rör sig också kring frågan: var långbågen verkligen mer effektiv än armborstet? Under hundraårskriget valde engelsmännen att rusta sina trupper med långbågar, medan fransmännen i större utsträckning satsade på armborstet. Båda vapentyperna hade sina styrkor och svagheter – långbågen krävde lång träning men kunde avlossa många pilar snabbt, medan armborstet var enklare att använda men långsammare i eldgivningen. Men det handlar om mer än bara vapen. Hundraårskriget var en av Europas mest utdragna och destruktiva konflikter, där feodala lojaliteter och dynastiska ambitioner formade en lågintensiv men förödande väpnad kamp om kontrollen över det franska kungadömet. Arméerna var små i jämförelse med senare tiders, och kärnan bestod ofta av tungt utrustade riddare, utbildade i den tradition som formats under korstågens tid. De engelska långbågarna symboliserar ett skifte i Västeuropas krigföring: från riddarideal och närstrid till en mer taktisk användning av avståndsvapen. Krigen under denna period speglar också en tid då Europas furstar hade begränsade resurser och militär makt. I många avseenden var krigföringen under medeltiden fortfarande outvecklad, särskilt jämfört med både antiken och den moderna eran som skulle ta form fram till Napoleonkrigen.   Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −3 d

    •
    49 min
  • När Norden gick i krig i kristendomens namn

    −3 D

    5

    När Norden gick i krig i kristendomens namn

    Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten. Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg. Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung. Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram. Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor. Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget. I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media. Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −3 d

    •
    48 min
  • 253. Det OSKÖNA Navy SEALs

    −3 D

    6

    253. Det OSKÖNA Navy SEALs

    I vårt kärvaste avsnitt hittills (läs: i vårt mest vi himlar med ögonen så pass att vi ser hjärnbarken-avsnitt hittills) går vi igenom det ballaste och hårdaste förbandet i världen (läs: ett extremt oskönt specialförband) som gör det som måste göras och som andra inte kan göra (läs: som har en fånigt osoft internkultur) – Navy SEALs. Per inleder med en hyllning (läs: sågning) av SEALs uttagning och utbildning (läs: han är djupt skeptisk mot den). Han följer sedan upp med att lovsjunga (läs: förfasas över) en krigshjälte (läs: krigsförbrytare) som heter Eddie; en sann WARRIÖÖÖRRRR (läs: en individ som var kass på sitt jobb). Mattis tar vid och beskriver det brödraskap av KRIGARE som är SEALs (läs: han beskriver en internkultur som bl.a. inbegriper tatueringar för confirmed kills) plus hur dessa titaner kan göra dig – ja just dig! – lika badass som dem (läs: han suckar över alla jävla SEAL-memoarer och konstaterar att det här är rätt dåligt för opsec). Dessutom: svällande biceps, taktiska på gränsen till strategiska skägg, asballa tatueringar, spartanhjälmar, korslagda automatkarbiner, självhjälpsböcker, skitcoola tillsatser på M4:an, shins, pull-ups, armhävningar, Punisher-dödskallar, annat cringe, och mycket mer! Swisha din gåva till vår insamling för laddstationer till frontförbanden i Ukraina till swish-nr: 1230014779 (Krigsdimma produktion AB) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −3 d

    •
    1 tim 13 min
  • Mania for Subjugation III

    −2 D

    7

    Mania for Subjugation III

    Attacking the largest empire the world had ever seen is a huge endeavor at any age, but try doing it at 21. Alexander, fusing the qualities of a Napoleon with a gladiator, aims for immortality. The Persians are just in his way.

    −2 d

    •
    4 tim 14 min
  • Spartacus – gladiatorn som hotade Rom

    −2 D

    8

    Spartacus – gladiatorn som hotade Rom

    År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken. Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid? I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år. Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel. Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet. Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna. Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida. Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer. Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser? Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen. Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain. Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −2 d

    •
    9 min
  • Margareta Leijonhufvud – Vasaättens urmoder

    11 DEC.

    9

    Margareta Leijonhufvud – Vasaättens urmoder

    Drottningen som lade grunden för Vasaättens långa tid vid makten. Men för det offrade hon sin kropp, sin hälsa och kanske till slut också sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är: Elina Perdahl – programledare och manus Mårten Andersson – producent och manus Zardasht Rad – scenuppläsare Viktor Bergdahl – ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till boken “Margareta Regina – vid Gustav Vasas sida”. Vill du veta mer om Margareta Leijonhufvud och hennes tid? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet: Margareta Regina – vid Gustav Vasas sida av Karin Tegenborg Falkdalen Kvinnorna runt Vasatronen av Karin Tegenborg Falkdalen Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? av Lars-Olof Larsson

    11 dec.

    •
    53 min
  • Jack The Ripper: The Killer Unmasked (Part 5)

    −3 D

    10

    Jack The Ripper: The Killer Unmasked (Part 5)

    Who are the prime suspects for the identity of Jack the Ripper? Why did he suddenly halt his hellish killing spree, and never strike again? And, once and for all, who really was Jack the Ripper…? Join Dominic and Tom as they reveal, with shocking melodrama, the true identity of one of the world’s most mysterious serial killers: Jack the Ripper… _______ Hive. Know your power. Visit https://hivehome.com to find out more.  _______ Give The Rest Is History Club this Christmas – a year of bonus episodes, ad-free listening, early access, the private chat community hosted on Discord, and an exclusive t-shirt! Just go to https://therestishistory.supportingcast.fm/giftsAnd of course, you can still join for yourself at any time at therestishistory.com or on apple podcasts. _______ Get our exclusive NordVPN deal here ➼ ⁠https://nordvpn.com/restishistory⁠ It's risk-free with Nord's 30-day money-back guarantee ✅ _______ For more Goalhanger Podcasts, head to www.goalhanger.com _______ Twitter: @TheRestHistory @holland_tom @dcsandbrook Video Editor: Jack Meek Social Producer: Harry Balden Assistant Producer: Aaliyah Akude Producer: Tabby Syrett Senior Producer: Theo Young-Smith Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

    −3 d

    •
    1 tim 36 min

Nya poddar

  • Rachel Maddow Presents: Burn Order
    Historia
    Historia

    Serie

  • Adrift
    Dokumentär
    Dokumentär

    Serien uppdateras varje vecka

  • Brottsligt
    Verkliga brott
    Verkliga brott

    Varje vecka

  • Version History
    Teknologi
    Teknologi

    Varje vecka

  • Business History
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historier Sällan Berättade
    Historia
    Historia

    Två gånger per vecka

  • Past Lives
    Historia
    Historia

    Varje vecka

Historiska serier

  • Explicit, Sveriges Mörka Minnen
    Historia
    Historia

    Serie

  • Adrift
    Dokumentär
    Dokumentär

    Serien uppdateras varje vecka

  • American Scandal
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • The Bomb
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • Ancient Civilisations
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • La Historia del Mundo
    Historia
    Historia

    Serie

  • Revolutions
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • English (UK)
Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Brunei Darussalam
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)

Copyright © 2025 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

  • Villkor för internettjänst
  • Webbspelare för Apple Podcasts och integritet
  • Cookie-varning
  • Support
  • Feedback

Logga in för att lyssna på vuxet innehåll.

Apple Podcasts

Följ programmet

Logga in eller registrera dig för att följa program, spara avsnitt och få de senaste uppdateringarna.

Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Brunei Darussalam
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)