Forskningspodden

Karlstads universitet

4,4 (9)
Utbildning
Varje månad

Forskningspodden

24 apr.

146 – Mätdata i journalistiken

Vilken roll spelar mätdata för journalistiken? Detta är vad Carina Tenor undersöker i sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap. Studien bygger på intervjuer med chefer och fackligt aktiva journalister från stora svenska nyhetsorganisationer och fokuserar på hur de navigerar den växande datastyrningen i branschen. Avhandlingen utgår från journalistikens behov av att balansera effektivitet med professionella ideal. Resultaten visar hur klickmätningar utvecklats till omfattande målstyrningssystem som stärker ledningens inflytande och förskjuter makt från journalister till organisationens strategiska mål. Både chefer och fackliga företrädare accepterar data som en nödvändig anpassning till digitala förutsättningar, samtidigt som de betonar vikten av att upprätthålla redaktionell autonomi. I vårt samtal berättar Carina mer om sina resultat och om vilken betydelse mätmetoderna har för journalister och journalistiken i stort. Carina Tenors doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: New(s) metric management: Navigating institutional change in Sweden’s data-informed legacy newsrooms

26 min
18 mars

145 – Elever med särskild begåvning och dyslexi

Elever som både är särskilt begåvade och har svårigheter med dyslexi missas ofta av skolan. Vanliga läsförståelsetest fångar inte deras avkodningsproblem, eftersom dessa elever kan kompensera med sin höga begåvning. I Tove Ekelunds forskning i pedagogiskt arbete undersöks relationen mellan särskild begåvning och dyslexi hos elever som kan beskrivas som twice-exceptional (2e). Avhandlingen bygger på resultat från tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Resultaten visar att eleverna har tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, trots att många presterar normalt eller högt på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare ser den tydligare. I skolan riskerar därför både deras styrkor och svårigheter att förbises, vilket leder till brist på både stöd och stimulans. I vårt samtal argumenterar Tove för att det behövs bättre metoder för att upptäcka dyslexi och för att förstå 2e-elever. Hennes avhandling ger viktig kunskap till pedagoger, logopeder, beslutsfattare och föräldrar. Tove Ekelunds doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik

20 min
11 mars

144 – Helping fish pass dams

Hydropower infrastructure fragments rivers and disrupts the migrations of many freshwater fish, contributing to declines in their populations. Reconnecting these underwater highways is therefore critical for sustaining freshwater fish such as salmon, eels and trout. In her research, biologist Velizara Stoilova steps into that challenge, exploring how fish might be guided safely past dangerous turbine intakes without massive engineering structures. The experimental research was conducted in a large flume, where everything from bubbling curtains to a newly invented “dancing rods” barrier that sways with the current were tested. Blending animal behaviour, hydraulics, and physiology, Velizara Stoilova’s research uncovers why no single solution fits all – and how smarter, species‑tuned guidance may help restore the freedom of movement that rivers, and fish, once knew. Velizara Stoilova’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Helping fish pass dams – Is behavioural guidance the solution?

35 min
4 mars

143 – Sjuksköterskan i äldreomsorgen

Hur formas sjuksköterskors professionella identitet och syn på arbetet under yrkesutövandet i äldreomsorgen? Detta är den centrala fråga som Ole Martin Nordaunet, forskare i omvårdnad, undersöker i sin doktorsavhandling. Sjuksköterskors arbete kretsar kring att möta äldres fysiska, relationella och psykosociala behov – det som kallas fundamentals of care. Ole Martins forskning visar att dessa omvårdnadsområden påverkas starkt av den kontext där vården utförs. Medan tidigare forskning i huvudsak kopplat fundamentals of care till patienters fysiska behov, pekar de intervjuer och observationer som Ole Martin genomfört på att sjuksköterskor i praktiken försöker ge mer personcentrerad vård. Samtidigt begränsas sjuksköterskornas handlingsutrymme av organisatoriska förhållanden som skapar osäkerhet, emotionell belastning och otydlighet kring yrkesrollen. I vårt samtal berättar Ole Martin mer om sina resultat och om vikten av att vården utvecklar en mer nyanserad och sammansatt bild av sjuksköterskors roll, funktion och arbete i äldreomsorgen. Ole Martin Nordaunets doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: FLORENCE: Nurses’ Scope of Practice, its Contextual Modulators and the Fundamentals of Care in Home- and Facility-based Care: A Mixed Methods Design

23 min
25 feb.

142 – Idea Development for Innovation

What really happens to an idea after it sparks – and how are ideas turned into innovations within public and private sector organisations? In this episode, we speak with Business Administration researcher Jana Huck whose work challenges the conventional focus on simply generating and selecting ideas. Instead, she uncovers the often-overlooked activities that truly shape an idea’s journey. Drawing on studies at individual, group, and organisational levels, she reveals how ideas evolve not through a linear process, but through dynamic, intertwined activities. In our conversation, Jana argues that the results of her research can help organisations to manage idea development more consciously and holistically. Jana Huck’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Idea Development for Innovation: A Multi-Level Exploration of the Activities and Processes Propelling Ideas Towards Innovation

21 min
18 feb.

141 – Hållbar konsumtion

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom dessa komplexa förhandlingar. Genom intervjuer och tematisk analys framträder fyra olika sätt att förstå och leva hållbar konsumtion, identiteter som inte bara speglar värderingar, utan också blir en del av hur konsumenter uttrycker, omförhandlar och försöker forma sin plats i omvärlden. I samtalet berättar Anne-Charlotte om sina resultat och om varför ett bredare och mer nyanserat perspektiv på hållbar konsumtion är avgörande för att förstå hur hållbarhet tar form i människors liv. Anne-Charlotte Paas doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Det är klart jag vill vara hållbar, men…: En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion

19 min
11 feb.

140 – Kraftfull kunskap om fotosyntes

Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen i grundskolan som svårtillgänglig. Anders Eriksson utgår i sin doktorsavhandling i biologi från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka dess relevans. I sin avhandling har Anders tillsammans med biologilärare utvecklat en undervisningsdesign som han sedan testat och utvärderat. Ett resultat av studien är att elever som undervisats med den nya designen uppvisade signifikant bättre resultat än elever i en kontrollgrupp. I vårt samtal berättar Anders att det bland annat var den nya undervisningsdesignens förmåga att skapa autentiska upplevelser och en fascination hos eleverna som gjorde den framgångsrik. Anders Erikssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Kraftfull kunskap om fotosyntes transformerad till undervisningsinnehåll via ett ramverk för fotosynteslitteracitet

19 min
4 feb.

139 – Analogy competence for science teachers

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina’s research investigates the knowledge and skills required by science teachers to use analogies as pedagogical tools. Stina has done this by developing the Analogy Competence for Science Teachers (ACT) framework, which clarifies what teachers need to know and do to use analogies effectively. The framework breaks analogy use into three parts: choosing accurate analogies, planning how to introduce them, and guiding students through the analogical reasoning process. In our conversation, we learn more about the ACT framework and how it can be helpful for science teachers. Stina Eriksson’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Analogy competence for science teachers: The development and validation of the ACT framework

20 min

Visa alla (150)

4,4

av 5

9 betyg

Forskningspodden

Skapad av

Karlstads universitet
Aktiva år

2016 - 2026
Avsnitt

150
Åldersgräns

Barnvänligt
Copyright

© Karlstads universitet
Programmets webbplats

Forskningspodden