Besluten som format Sverige

Sveriges Radio
  • 4,4 (42)
  • Samhälle och kultur

En podd om människorna, tankarna och de politiska striderna som format dagens Sverige. (Från 2016-2020. Programmet släpper inte längre nya avsnitt.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

  1. 2020-06-14

    Karensdagen

    Var det dålig arbetsmiljö som gjorde löntagare sjuka, eller en generös sjukförsäkring som gjorde det för lätt att stanna hemma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I decennier var karensdagar en av politikens stora stridsfrågor. Karensen kunde avgöra val och få partiledare att avgå - så laddad var frågan i det sena 1900-talets Sverige. Striden avgjordes med ett pragmatiskt handslag över blockgränsen en natt på Rosenbad för snart 30 år sedan. Så i mars 2020, blev ett slopat karensavdrag en central del i den svenska corona-strategin. Den här gången tog bara minuter att fatta beslutet. Medverkande:Nooshi Dadgostar, vänsterpartiet.Emil Källström, centerpartiet.Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO.Per Gunnar Edebalk, professor i Socialt arbete vid Lunds universitet.Bo Könberg, tidigare Socialförsäkringsminister, Folkpartiet.Per Johansson, professor i Statistik vid Uppsala universitet, och IFAU. Reporter: Erik Hedtjärn

    Karensdagen

  2. 2020-05-24

    Sveriges självständiga myndigheter

    Svenska myndigheter har ovanligt stor frihet att driva sin verksamhet. Under coronapandemin har det lett till en debatt om var ansvaret egentligen ligger. Hur gick det till när Sverige fick speciella förvaltningsmodell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Nina Benner nina.benner@sverigesradio.se

    Sveriges självständiga myndigheter

  3. 2020-04-10

    Beredskapslagren som försvann

    För 30 år sedan hade Sverige ett av världens mest omfattande civilförsvar. I beredskapslagren låg allt från industriråvaror till medicinsk skyddsutrustning. Hur gick det till när beredskapslagren försvann? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Beredskapslagren som försvann

  4. 2018-07-19

    Lagen om anställningsskydd LAS

    En av de viktigaste lagarna som stiftades under 70-talets socialdemokratiska arbetsrättsoffensiv var LAS - lagen om anställningskydd. Sedan dess har den varit en sakpolitisk huvudfiende för högern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men när Alliansen tog makten 2006 lät man ändå LAS på det hela taget vara - Moderaterna som från början varit lagens främsta kritiker hade svängt under Nya Moderaternas ledning. Varför gjorde de det? Och varför vill Moderaterna återigen skrota LAS som lagen ser ut idag? Lagen kom till 1973 då Socialdemokraterna införde den och flera andra lagar som skulle stärka arbetstagarna på arbetsplatserna - och det var Anna-Greta Leijon som var biträdande arbetsmarknadsminister då och ansvarigt statsråd för LAS: - Jag hade ju på många sätt sett mycket av strukturomvandlingen eftersom jag hade jobbat med de frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen. I slutet av 60-talet började oron för jobben på allvar, när bland annat tekoindustrin la ner sina fabriker över hela landet och regeringen tillsatte den s.k. Åmanska utredningen som utarbetade underlaget till lagen om anställningsskydd, LAS. Där föreslogs att den paragraf som arbetsgivarna hade haft i sina stadgar sedan i början av 1900-talet - att de fritt kunde avskeda personal, även utan saklig grund, skulle upphävas genom lagen om anställningsskydd. - Det handlar om makten på arbetsmarknaden i väldigt stor utsträckning, säger Anna-Greta Leijon, om vem ska bestämma, är det en som ska få bestämma alldeles själv eller ska man vara flera som bestämmer? Sedan dess har striden om de anställdas makt kontra arbetsgivarnas sett ungefär likadan ut. Med Moderaterna på ena sidan och Socialdemokraterna på den andra. En tydligt konflikt mellan höger och vänster. Från mitten av 80-talet krävde de borgerliga partierna i ett flertal motioner en övergripande översyn av LAS och genomförde också förändringar till arbetsgivarnas fördel under sina regeringsår. Ända tills Nya Moderaterna tog form - då lät det plötsligt annorlunda om den gamla stridsfrågan LAS. Enligt Eva Uddén Sonnegård, som var statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, var det inte strategiskt spel som låg bakom kursändringen hos Nya Moderaterna. - Jag tror att man måste förstå att det inom Moderaterna finns väldigt många olika schatteringar, både de som är mer mot vänster och de som är mer mot höger. Men det fanns förstås också en strategisk fördel att behålla LAS någorlunda intakt, särskilt som regeringen istället valde att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Och alla i partiet var ju heller inte helt övertygade från början, säger Eva Uddén Sonnegård. - Det gick ju ändå ganska fort att ta fram den nya arbetsmarknadspolitiken och det är klart att det dröjde innan det tog fäste ute i landet. Vi jobbade fram analysen i Stockholm, det är inte så konstigt att att det tar ett tag att vända en sådan här koloss som ett parti är. Idag låter det lite mer som förr från båda håll. Socialdemokraternas arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deklarerade i början av sommaren att de kommer att avskaffa Allmän visstidsanställning om de vinner valet. Och på Moderaternas stämma i höstas slog ombuden fast att kompetens ska få väga tyngre i turordningsreglerna. Partiets ekonomisk politiske talesperson Elisabeth Svantesson sa senare att Alliansen kommer att ändra lagen om anställningsskydd om de vinner valet. Reporter: Katarina von Arndt

    Lagen om anställningsskydd LAS

  5. 2018-07-05

    Straffrabatt för unga

    I över 80 år var de särskilda straffen för 18- till 20-åringar norm. Sedan kom skjutningarna och det breda stödet vändes till sin motsats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från början tyckte justitieminister Morgan Johansson (s) som sin företrädare under 1930-talet Karl Schlyter: unga som ännu inte fyllt 21 ska få särskilda, mildare straff. Men den grova kriminaliteten med skjutningar och sprängdåd fick honom att ändra sig. Beatrice Ask (m), tidigare justitieminister har länge velat minska rabatten. Först 2017 fick hon med sig allianskamraterna på ett tillkännagivande om att skära i straffrabatten. Nästan omedelbart följde den rödgröna regeringen efter Kent Ekeroth (sd) har skrivit motioner om att straffrabatten måste avskaffas ända sedan han kom in i riksdagen 2010. Han menar att det är de andra sju partierna slappa naivitet som gjort att bland annat skjutningarna har ökat. Juristerna Martin Borgeke och Fredrik Wersäll har iolika tider arbetat med utredningar om straffrabatten. Lagman Petra Lundh, som utreder frågan idag, menar att det utifrån dagens statistik inte går att dra några slutsatser om ifall den grova kriminaliteten med skjutningar bland unga har ökat - numerären är för låg. Reporter: Erik Hedtjärn

    Straffrabatt för unga

  6. 2018-07-05

    Värdlandsavtalet

    När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det? Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar. Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan. Reporter: Maggie Strömberg

    Värdlandsavtalet

  7. 2018-07-05

    Öresundsbron

    Konflikten kring bron gick klöv regeringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Centerpartiets ledare Olof Johansson började månaderna före valet gå med en påskriven avskedsansökan i väskan. Innan sommaren var slut hade han hoppat av. Idag gillar alla Öresundsbron, men under slutet av 80- och början av 90-talet var miljökritiken hård. Socialdemokraterna var länge splittrade mellan bro-, tunnel- och färjealternativen. Det fanns en oro för att salthalten i Östersjön skulle påverkas om inflödet hindrades av en bro. Det i sin tur kunde får stora konsekvenser för bland annat torsken. Centerpartiet var uttalade bromotståndare och när de borgerliga vann valet 1991 fick de med sig in en konflikt i regeringen. I juli 1994 avgick miljöministern och centerpartiledaren Olof Johansson. Samma dag fattade regeringen beslut om att miljökraven var uppfyllda och bygget kunde starta. Georg Andersson var den socialdemokratiska kommunikationsministern som förhandlade avtalet med danskarna och la fram propositionen om bron till riksdagen. Olof Johansson, tidigare centerpartiledare och miljöminister. Kjell Andersson, dykare, forksningsingenjör och miljöaktivist Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i region Skåne, som gärna vill se att de dansk-svenska planerna på en bro bli verklighet. Reporter: Erik Hedtjärn

    Öresundsbron

  8. 2018-07-05

    Kö-miljarden

    Köerna i sjukvården har varit en av årets viktigaste politiska diskussionsämnen. Lösningen är - enligt Alliansen - ett återinförande av Kömiljarden, som infördes första gången 2008. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kömiljarden är ett slags belöningssystem som ger mer pengar åt de landsting som lyckas korta köerna. Så fort socialdemokraterna kom till makten igen togs kömiljarden bort. Trots att den faktiskt hade lyckats korta köerna. Men å andra sidan hade den fått andra oönskade effekter. Men vad är det då som ligger bakom den här metoden att styra med hjälp av belöningar? Och vad är det som är bra med det om man som politiker vill skapa förändring - och vad talar emot? Den 11 december 2008 presenterade den dåvarande socialministern Göran Hägglund kömiljarden. Idag är han PR-konsult och sitter i styrelsen för bland annat det privata vårdföretaget Aleris. - Utgångspunkten var att svensk sjukvård har dragits med ett bekymmer som gör att vi sticker ut i förhållande till andra länder, att många människor tvingas vänta väldigt länge på vården. Och vi funderade på hur vi kan förändra det här. Kömiljarden fick tidigt kritik - från Läkarförbundet och Vårdförbundet som menade att kömiljarden riskerade att tränga undan de patienter som behövde komma på återbesök, eftersom landstingen fokuserade på att få ner de köer som gav extra medel - något som sedan styrktes när Socialstyrelsen utvärderade kömiljarden. Man menade att det fanns undanträngningseffekter, men kunde inte säga exakt hur mycket som skapats av just kömiljarden. Men Karin Rågsjö, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor, tror att ett prestationsbaserat system skapar just sådana effekter: - Det handlar om morötter - fixa det här snabbt så får ni en hög med morötter och då blir man styrd av morotstänkandet. Man avverkar köerna med dem som kommer in, men de som ska på återbesök hamnar någon annanstans för de får man inga morötter för. Men oavsett hur vi ser på saken har den här typen av styrning ökat de senaste 30 åren. Att styra genom morötter eller prestationsbaserade bidrag är en del av det man brukar kalla New public management. Efter finanskrisen på 90-talet började man - oavsett regering - styra allt mer med hjälp av olika typer av prestationssystem. Politikerna ville inte längre bara dela ut pengarna, utan också få reda på vad de resulterade i. Det säger Shirin Ahlbäck-Öberg - som är statsvetare vid Uppsala universitet: - Det kommer under en tid med omfattande byråkratikritik. Den offentliga sektorn växte väldigt mycket under efterkrigstiden och man började tala om svällande byråkratier. Parallellt med ett svårt statsfinansiellt läge under 80- och 90-talen, gällde det att ta vara på skattekronorna och att pengarna användes på ett effektivt sätt. Det blev ett väldigt tydligt fokus på resultat, något man inte talat om på samma sätt tidigare. Reporter: Katarina von Arndt

    Kö-miljarden
Visa alla (26)

Betyg och recensioner

4,4
av 5
42 betyg

Om

En podd om människorna, tankarna och de politiska striderna som format dagens Sverige. (Från 2016-2020. Programmet släpper inte längre nya avsnitt.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2017 - 2020
  • Avsnitt
    26
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Besluten som format Sverige

Mer från Sveriges Radio