I spåren av Sankt Olav. Pilgrimspodden.

Nils Johan Tjärnlund

Om pilgrimsvandringar, historia och kultur längs Sankt Olavsleden mellan Selånger och Trondheim. Programledare: Nils Johan Tjärnlund.

  1. 2024-03-09

    Avsnitt 17: Det sägenomspunna Frösön

    Den här gången handlar Pilgrimspodden om Frösön i Jämtland – en sägenomspunnen ö i Storsjön vars historia vi ska fördjupa oss i. För snart tusen år sedan passerade kung Olav Haraldsson här med sitt följe på vägen mot Stiklestad. Frösön var ett dåtida maktcentrum, en centralort i ett landskap som låg i skärningspunkten mellan norsk och svensk kungamakt. Här möttes olika kulturer och influenser. Frösön var en viktig anhalt för medeltidens pilgrimer – här fanns faktiskt två kyrkor nära varandra – och än idag är Frösön en betydelsefull plats för pilgrimer och andra besökare längs Sankt Olavsleden. Anna Engman, arkeolog vid länsmuseet Jamtli i Östersund, berättar om arkeologiska undersökningar på Frösö kyrkogård som ger oss en ny bild av kristnandet av Jämtland. Kanske började invånarna på Frösön kristnas redan i slutet av 900-talet. Programledare är Nils Johan Tjärnlund. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket har skapats och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

  2. 2022-07-19

    Avsnitt 16: De gåtfulla Överhogdalsbonaderna

    I detta avsnitt av Pilgrimspodden – I spåren av Sankt Olav besöker vi länsmuseet Jamtli, som är ett fantastiskt historieland i Östersund. Hit kommer turister och pilgrimer från när och fjärran. Många vill se en av museets främsta klenoder, Överhogdalsbonaderna. De är vikingatida bildvävar och ett tusenårigt textilarv. Överhogdalsbonaderna är numera också nominerade till FN-organet Unescos lista över världsminnen och det internationella intresset är betydande. Den bildvärld som vävnaderna visar var aktuell för människor som levde för cirka tusen år sedan, på kung Olav Haraldssons tid. Men vad säger den senaste forskningen om vävnadernas ålder och ursprung? Och hur ska de gåtfulla bilderna tolkas? Nils Johan Tjärnlund möter Torgärd Notelid, som är 1:e antikvarie och expert på Överhogdalsbonaderna. Programledare är Nils Johan Tjärnlund. Vi hör Torgärd Notelid, 1:e antikvarie och chef för avdelningen för publik och upplevelser vid Jamtli. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket har skapats och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

  3. 2022-06-08

    Avsnitt 15: Sydsamisk historia längs Sankt Olavsleden

    Pilgrimer och besökare längs Sankt Olavsleden vandrar genom ett kulturlandskap präglat av sydsamisk kultur och historia. Nils Johan Tjärnlund besöker Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, och möter arkeolog och historiker Ann Kristin Solsten. Hon berättar om spår av sydsamisk historia längs Sankt Olavsleden, om spännande platser och ett kulturlandskap som är okänt för många. Anki Solsten är också projektledare i Bevnardahke II. Mer information om Stiftelsen Gaaltije finns på hemsidan gaaltije.se Programledare är Nils Johan Tjärnlund. Vi hör Ann Kristin Solsten, ansvarig för kulturmiljö vid Stiftelsen Gaaltije. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket har skapats och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

  4. 2021-12-27

    Avsnitt 14: Nidarosdomens hemligheter, del 2

    Här fortsätter vi utforska Nidarosdomens hemligheter i det andra avsnittet av två. Nidarosdomen är Norges rikshelgedom och uppfördes som gravkyrka för Sankt Olav. Det är en vallfartskyrka och det givna målet för nutida pilgrimer, liksom det var för medeltidens pilgrimer. Hur gick det till när Olavskulten byggdes upp på 1100-talet? Vad berättar Nidarosdomens arkitektur och utformning om hur Sankt Olav firades under katolsk tid? Varifrån kom inspirationen? Finns Olav den heliges grav i domen? Øystein Ekroll är ansvarig för Nidarosdomens restaureringsarbeten och har i sin forskning dokumenterat minsta lilla vrå av kyrkan. Programledare är Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist och författare. Vi hör också Ingeborg Collin, verksamhetsledare Nidaros Pilegrimsgård, Trondheim, och Einar Vegge, pilgrimspräst, Nidaros bispedøme, Den Norske Kirke. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket har skapats och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

    Avsnitt 14: Nidarosdomens hemligheter, del 2

  5. 2021-12-27

    Avsnitt 13: Nidarosdomens hemligheter, del 1

    Nidarosdomen är Norges rikshelgedom och uppfördes som gravkyrka för Sankt Olav. Det är en vallfartskyrka och det givna målet för nutida pilgrimer, liksom det var för medeltidens pilgrimer. Hur gick det till när Olavskulten byggdes upp på 1100-talet? Vad berättar Nidarosdomens arkitektur och utformning om hur Sankt Olav firades under katolsk tid? Varifrån kom inspirationen? Finns Olav den heliges grav i domen? Øystein Ekroll är ansvarig för Nidarosdomens restaureringsarbeten och har i sin forskning dokumenterat minsta lilla vrå av kyrkan. Programledare är Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist och författare. Vi hör också Ingeborg Collin, verksamhetsledare Nidaros Pilegrimsgård, Trondheim, och Einar Vegge, pilgrimspräst, Nidaros bispedøme, Den Norske Kirke. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket har skapats och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

    Avsnitt 13: Nidarosdomens hemligheter, del 1

  6. 2021-12-18

    Avsnitt 12: En arkeologisk sensation – Klemenskirken

    År 2016 upptäcktes resterna av Klemenskirken i Trondheim. Kyrkan uppfördes sannolikt omkring år 1015 och är troligen kung Olav Haraldssons Klemenskirke. Där placerades helgonkungens skrin på högaltaret i augusti 1031. Utgrävningarna av kyrkan har fört med sig ny historisk kunskap. I det här avsnittet hör vi om upptäckten av Klemenskirken och det museum som byggts upp runt fynden. Ingeborg Collin och Einar Vegge möter arkeologen Erik Jondell, som på uppdrag av Riksantikvaren har lett arbetet att göra Klemenskirken tillgänglig för besökare. Programledare är Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist och författare. Reportrar är Ingeborg Collin, verksamhetsledare Nidaros Pilegrimsgård, Trondheim, och Einar Vegge, pilgrimspräst, Nidaros bispedøme, Den Norske Kirke. Poddens vinjettmusik är ett utdrag ur Sankt Olavsledens eget soundtrack, vilket är skapat och framförs av musikerna Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

    Avsnitt 12: En arkeologisk sensation – Klemenskirken

  7. 2021-11-03

    Avsnitt 11: Vad möter pilgrimerna i Trondheim?

    Heidi Carine Brimi besöker Nidaros Pilegrimsgård i Trondheim, som är den officiella pilgrimsmottagningen i staden. Centret är en knutpunkt för den internationella pilgrimstrafiken, som är en medeltida tradition i Trondheim. Här utfärdas pilgrimsdiplom, Olavsbrevet, och här finns bland annat logi för övernattning och kafé. På Nidaros Pilegrimsgård finns en djup kunskap om det nutida behovet av pilgrimsvandring och här samlas berättelser om människor som fått nya insikter och perspektiv genom en vandring längs Sankt Olavsleden. För många pilgrimer är Trondheim målet – men det är kanske också början på en ny livsresa? Medverkande: Einar Vegge, pilgrimspräst i Nidarosdomen, Ingeborg Collin, verksamhetsledare på Nidaros Pilegrimsgård, Vigdis Vormdal, volontär i pilgrimsmottagningen. Programledare: Nils Johan Tjärnlund. Vinjettmusiken är Sankt Olavsledens eget soundtrack skapat och framfört av Ulrika Bodén, Göran Månsson och Niklas Roswall.

    Avsnitt 11: Vad möter pilgrimerna i Trondheim?

  8. 2019-12-29

    Avsnitt 10: Klimatförändringar och extremväder under den långa medeltiden

    Hur påverkades Norden av klimatförändringar för tusen år sedan – då kung Olav Haraldsson landsteg i Selånger på sin sista färd mot Norge – och hur såg det ut senare under medeltiden då pilgrimer vallfärdade i Sankt Olavs spår till Nidaros? Vi träffar Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker, docent vid Stockholms universitet och forskare i klimathistoria. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker, bland annat Den långa medeltiden. De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation och Klimatet och människan under 12 000 år. Just nu är han Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala och förbereder ett internationellt forskningsprojekt om produktivitet i jordbruket från 1500-talet till tidigt 1800-tal. I samtalet görs några nedslag under ”den långa medeltiden”, ett begrepp som fångar in perioden från 500-talet till 1500-talet. På 500-talet inträffade två vulkanutbrott i tät följd som orsakade stora väderfenomen. Ett stort vulkanutbrott inträffade på norra halvklotet 536 och gav en avkylande effekt. Nästa vulkanutbrott inträffade 540, vilket ledde till en global nedkylning. –Följden blev enorma köldknäppar med vinterförhållanden under vissa somrar. Träd slutade växa och det kom frost mitt i sommaren. Öppna betesmarker växte igen och uppskattningsvis förlorade man hälften av befolkningen i nuvarande Skandinavien. – Ska man peka ut en klimatkatastrof de senaste två tusen åren så är detta den allvarligaste. Vissa forskare vill koppla ihop väderkatastroferna på 500-talet med berättelserna om Fimbulvintern och Ragnarök ur den nordiska folktron. En olycka kommer sällan ensam. Vulkanutbrotten följdes av den justinianska pesten 541, som kanske hade samband med nedkylningen, men som också kan ha varit en slump, och som var lika allvarlig som digerdöden på 1300-talet.  Den medeltida värmeperioden från 800-talet till 1200-talet gav förhållandevis höga temperaturer. En orsak kan vara en viss avsaknad av stora vulkanutbrott, som kyler ner klimatet. Det var också en period av relativt hög solaktivitet. Sommartemperaturerna i Norden på kung Olav Haraldssons tid motsvarade ungefär vår tids sommartemperaturer. Denna värmeperiod gav förutsättningar för en expansion av jordbruket, bland annat kolonisering av Island och Grönland och även ökad odling i delar av Jämtland och Härjedalen. Periodens främsta fördel var en avsaknad av riktigt kalla perioder. Däremot kan det ha förekommit många torra somrar, visar preliminära forskningsresultat. – Sommartorka av den typ som vi fick uppleva 2018 tycks ha varit vanlig i Nordeuropa på 1000-talet. Det kan ha gett missväxt på grund av torka och det var nog ingen dans på rosor för bönderna. Den värsta torkan inträffade dock i Central- och Nordamerika under samma period som vikingarna koloniserade Island och Grönland. Sjöar som numera används som vattentäkter var då helt uttorkade. I början av 1300-talet inträffade en serie extrema väderhändelser i Europa. Kopiösa mängder regn ledde till förstörda skördar och översvämningar tre år i rad, 1315–1317, bland annat i England, Nederländerna och Frankrike. – Tio procent av befolkningen norr om Alperna dog på grund av svält.  Idag används klimathistoria inte bara för nya infallsvinklar på historien, utan ger också stöd till att uttolka vår tids klimatförändringar. Tillgången till långa referensperioder kan bidra till att förbättra klimatforskningens modeller. Som klimathistoriker följer Fredrik Charpentier Ljungqvist också nutidens klimatdebatt. Det har blivit ett problem, menar han, att klimatet ofta anges som den enda tänkbara förklaringen till olika miljöproblem. – Man glömmer lätt andra miljöfrågor och det finns en risk att klimatet får alltför stor förklaringskraft. Programledare: Nils Johan Tjärnlund.

Visa alla (18)

Om

Om pilgrimsvandringar, historia och kultur längs Sankt Olavsleden mellan Selånger och Trondheim. Programledare: Nils Johan Tjärnlund.

Information