Svenskan i samhället

Språkrådet, Isof
  • 3,7 (9)
  • Utbildning

Svenskan i samhället är en podd om språkvård med Isofs språkvårdare i svenska vid Språkrådet. I podden samtalar vi med inbjudna gäster om språkets roll i samhället, om språk och makt, känslor och attityder. Vi tar också upp grammatik, skrivregler, variation i tal och skrift, och pratar om språket som resurs för kommunikation och handling.

Avsnitt

  1. 2022-09-08

    8. Riksdagspartiernas språkpolitik

    Ämnet språk har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen inför riksdagsvalet 2022. Ofta är det invandrade personers kunskaper i svenska och dess betydelse för integrationen som varit föremål för diskussion. Men vad har riksdagspartierna för inställning till andra språkpolitiska frågor, som förhållandet mellan svenskan och engelskan, främjandet av de nationella minoritetsspråken och språklagens effektivitet? I det här poddavsnittet diskuterar flerspråkighetsforskaren Ellen Bijvoet och utredare Jennie Spetz resultatet från Språkrådet valenkät 2022. Medverkande Jennie Spetz, utredare, Språkrådet, Avdelningen för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk Ellen Bijvoet, språkvårdare i svenska vid Språkrådet och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för nordiska språk (Uppsala universitet) Johanna Ledin, språkvårdare, Språkrådet (ställer frågor i samtalet)

  2. 2021-12-17

    7. Förkortningar – de svåraste skrivreglerna av alla

    Skrivregler, alltså sådant som skiljetecken, stor och liten bokstav och förkortningar, är svårt och väcker många frågor. I podden samtalar språkvårdare Sofia Tingsell med sin kollega Ola Karlsson, redaktör för Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, om skrivregler i allmänhet och förkortningar i synnerhet. När ska det vara stor eller liten bokstav i förkortningar, och när ska det vara punkt? Skrivregler har genom århundradena uppfattats som tekniskt och svårt, så går det kanske att förenkla reglerna lite? Medverkande Ola Karlsson, språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet Sofia Tingsell, språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet

  3. 2021-06-30

    6. Vad säger forskningen om språkkrav och medborgarskap?

    Medverkande Maria Bylin, språkvårdare i svenska på Isofs avdelning Språkrådet Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet Pieter Bevelander, ekonomhistoriker och professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet

  4. 2021-06-03

    5. Klarspråk – enkelt och begripligt med mottagaren i centrum

    Medverkande Gabriella Sandström, Språkvårdare i svenska med ansvar för klarspråk vid Isofs avdelning Språkrådet Ingrid Olsson, språkvårdare i svenska med ansvar för klarspråk vid Isofs avdelning Språkrådet Camilla Lindholm, språkkonsult och språksamordnare på Skatteverket Karin Hansson, språkvårdare på Statistiska centralbyrån, SCB Fredrik Åström, kommunikatör, Bodens kommun

  5. 2021-04-28

    4. Flerspråkighet – en tillgång på jobbet

    Avsnittet tar avstamp i Isofs vägledning Flerspråkighet i arbete. I vägledningen kan du läsa mer om språkinlärning och få fler praktiska tips och råd, bland annat om hur du kan planera möten, sköta rekrytering och hantera det dagliga arbetet på en arbetsplats där det talas många språk. Medverkande Sofia Tingsell, språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet Lotta Olvegård, lektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet

  6. 2020-12-16

    3. Kan en myndighet vara rolig?

    Avsnitt tre av Svenskan i samhället är bjuder på ett panelsamtal från klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. De samtalande är fyra experter på begriplig – och ofta rolig – myndighetskommunikation. Frågor som diskuteras är bland annat hur det rent praktiskt går till när humor blir en del av myndighetskommunikationen, om det gör något att humorn kan bli exkluderande och om det finns svårigheter med att vara rolig och samtidigt uppfylla sitt myndighetsuppdrag? Medverkande Magdalena Westin Piotrowska, intendent och verksamhetsutvecklare på Livrustkammaren. Hon är också högst delaktig i arbetet med museets nu mycket populära konton på sociala medier. På såväl Instagram som Facebook och Twitter har de med hjälp av bland annat sketcher, mems och tv-spelskopplingar kommunicerat Sveriges kungliga historia. Kati Kalliomäki, kommunikationschef på Skatteförvaltningen i Finland. Kati och hennes kollegor har gjort myndighetens Instagramkonto till en viral succé med gulliga hundvalpar och karaktärer som Skatteviskaren och Epic tax guy. Allt för att sprida information om Skatteförvaltningen och uppmuntra människor att sköta sina skatteärenden digitalt. Maria "Pippi" Fremer, språkvårdare och forskare på Institutet för de inhemska språken i Finland, har forskat om tilltal och ton i myndighetskommunikation. I sin forskning har hon undersökt något som kan ses som föregångare till sociala medier, nämligen husmorsfilmer och andra informationsfilmer från olika perioder under 1900-talet. Hennes forskning visar bland annat hur tilltalet har förändrats de senaste hundra åren, från att vara tydligt fostrande till att myndigheterna bli du och vi med medborgarna. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet och som tidigare var språkvårdare vid Språkrådet. Även Lena är väl insatt i ämnet, då även hon i sin forskning undersökt tilltal och ton i myndighetskommunikation. Gabriella Sandström och Ingrid Olsson är klarspråksexperter och språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet. Josefin Knave är webbredaktör på Isof.

  7. 2020-11-25

    2. Synligt och osynligt språk

    Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändning i offentliga miljöer, närmare bestämt på vårdcentraler och bibliotek runt om i landet. I det här avsnittet bjuder de in Isofs namnforskare Maria Löfdahl för att prata om flerspråkighet i det offentliga rummet, hur olika språk används på olika sätt och även på olika platser i samhället, och varför det är så. Enligt språklagen ska svenska vara huvudspråk i Sverige, men offentlig verksamhet ansvar även för att informera på de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk och andra modersmål. Svensk språkvård har av tradition fokuserat på nyttoperspektivet, det här avsnittet fokuserar istället på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer, och hur det signalerar vilka språk som uppfattas som betydelsefulla i samhället. Samtalet tar avstamp i rapporten Svenskan är den fasta inredningen; där undersöks frågor som Vilka språk synliggörs av det allmänna idag? Hur synliggörs de? Fungerar svenskan som huvudspråk överallt? Spelar förvaltningsområdena för de nationella minoritetsspråken någon roll? Rapporten vänder sig till alla som intresserar sig för språksituationen i Sverige idag. Medverkande Maria Bylin är språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet. Hon har skrivit rapporten Svenskan är den fasta inredningen tillsammans med Jennie Spetz, som det här poddavsnittet tar avstamp från. Jennie Spetz är utredare på Isofs avdelning Språkrådet. Hon har skrivit rapporten Svenskan är den fasta inredningen tillsammans med Maria Bylin, som det här poddavsnittet tar avstamp från. Maria Löfdahl är namnforskare vid Isofs avdelning för arkiv och forskning i Göteborg. Hon jobbar mycket med flerspråkighet, bland annat inom projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon. Hösten 2020 tilldelades hon pris av Kungliga Adolfs akademien för sina framstående insatser för svensk namnforskning.

  8. 2020-10-21

    1. Språkattityder

    Människor har olika attityder till sådant de uppfattar som spår av andra språk i svenskan. I det första avsnittet av Svenskan i samhället tittar vi närmare på vilka känslor sådana spår väcker hos oss. Vilka sociala värden knyts till svenska med påverkan i form av brytning, lånord eller kod¬växling från till exempel engelska, finska eller arabiska? Vill vi till exempel att en nyhetsuppläsare ska låta på ett visst sätt? Finns det en hierarki mellan olika brytningar? Till grund för samtalet ligger Ellen Bijvoets forskningsöversikt Attityder till spår av andra språk i svenskan, skriven på uppdrag av Isof. Rapporten beskriver övergripande attitydmönster och där diskuteras bland annat engelskans särställning som högprestigespråk nummer ett, olika brytningars olika status samt skolans och flerspråkiga elevers syn på kodväxling och förortsklang. Resultaten visar att enspråkighetsnormen fortsatt är mycket stark i det svenska samhället. Alla dessa attitydmönster har betydelse såväl för enskilda människors liv som för svensk språkvård. Medverkande Maria Bylin är språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet. Ellen Bijvoet är universitetslektor i svenska som andraspråk och docent vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. På Isofs uppdrag har hon skrivit forskningsöversikten Attityder till spår av andra språk i svenskan som är en sammanställning av de senaste decenniernas forskning om attityder till sådant som många uppfattar som spår av andra språk i svenskan. Sofia Tingsell är språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet.

  • 8 avsnitt

Betyg och recensioner

3,7
av 5
9 betyg

Om

Svenskan i samhället är en podd om språkvård med Isofs språkvårdare i svenska vid Språkrådet. I podden samtalar vi med inbjudna gäster om språkets roll i samhället, om språk och makt, känslor och attityder. Vi tar också upp grammatik, skrivregler, variation i tal och skrift, och pratar om språket som resurs för kommunikation och handling.

Information

  • Skapad av
    Språkrådet, Isof
  • Aktiva år
    2020 - 2022
  • Avsnitt
    9
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Programmets webbplats
    Svenskan i samhället