Livslyft och Livslust

billet68

Avsnitt 1 – Varför Livslyft & Livslust – och varför nu? Det här är en podd för dig som längtar efter mer liv – inte bara att orka. För dig som är stark, men kanske trött. Och för dig som vet att det är dags att välja dig själv. Ett första samtal som väcker hopp, igenkänning och livslust. ✨ Tryck på play – det här vill du inte missa.

  1. 20 okt.

    # 43 När "Vi måste hjälpas åt" blir ett krav

    Om hjälpsamhet, överansvar och organisationer som vänjer sig vid att människor löser detMänniskan. Ledarskapet. Organisationen. – Del 4 ”Vi måste hjälpas åt.” Fyra ord som finns på nästan varje arbetsplats. Och självklart ska vi hjälpa varandra. Men vad händer när en tillfällig kraftsamling blir ett permanent arbetssätt? När “kan du ta det här just nu?” blir “du brukar ju ta det där”? Och när organisationen börjar fungera just därför att några kompetenta och ansvarstagande människor ständigt gör lite mer än vad uppdraget egentligen rymmer? Då behöver vi prata om något betydligt större än hjälpsamhet. Vi behöver prata om vad vår hjälpsamhet håller uppe. Efter mer än 30 år i ledande roller har jag sett hur lätt de mest ansvarstagande människorna blir organisationens stötdämpare. De ser vad som behöver göras.De löser.Täcker upp.Tar det där extra samtalet.Jobbar lite längre.Säger: ”Jag fixar det.” Och eftersom de fixar det kan problemet förbli osynligt. Det leder till en obekväm men viktig tanke: Människors kompetens kan ibland dölja organisationens brister. I veckans avsnitt pratar jag om skillnaden mellan kollegialitet och kompensation, hjälpsamhet och överansvar och mellan en tillfällig kraftsamling och ett permanent arbetssätt. Vi undersöker också ledarskapets ansvar. För en ledare behöver inte bara fråga: Hur löser vi dagens problem? Utan också: Vilket system håller vi på att skapa genom sättet vi löser det på? Om samma person alltid får de svåraste uppgifterna för att hon är bäst på dem, vad skapar vi då? Om den som arbetar snabbast belönas med ännu mer arbete? Om den som sätter en rimlig gräns betraktas som mindre engagerad än den som ständigt överskrider sin? Då har vi inte bara en individfråga. Då behöver vi titta på kulturen och organisationen. Och som vanligt tittar vi genom tre perspektiv: Människan. Ledarskapet. Organisationen. Veckans Pem funderar innehåller därför en fråga som kan skava lite: Vad håller jag just nu uppe genom min egen överkapacitet? Och ja, du behöver inte resa dig på nästa personalmöte och ropa: ”PERNILLA NORBERG SÄGER ATT DET HÄR ÄR ETT ORGANISATIONSPROBLEM!” 😄 Det kan bli onödigt dålig stämning före förmiddagskaffet. Men kanske kan du börja fråga: Är det här något tillfälligt vi behöver lösa tillsammans eller har vi börjat använda människors hjälpsamhet för att hålla ett problem under armarna? Det är två helt olika saker. 🎧 Livslyft & Livslust – med Pem För hållbart ledarskap handlar inte om att människor ska lära sig bära mer. Det handlar också om att bygga organisationer där de inte behöver göra det. ❤️‍🔥

  2. 13 okt.

    # 42 ”Jag borde klara det här”

    När ansvar, ambition och självledarskap börjar flyta ihopMänniskan. Ledarskapet. Organisationen. – Del 3 ”Jag borde klara det här.” Jag är ju chef.Jag har erfarenhet.Jag har utbildning.Jag borde kunna prioritera bättre. Sätta tydligare gränser. Hantera stressen. Vara mer effektiv. Känner du igen tanken? Efter mer än 30 år i ledande roller vet jag hur lätt en komplex situation kan förvandlas till ett personligt misslyckande. Istället för att fråga: ”Är det här en rimlig situation?” börjar den ansvarstagande ledaren fråga: ”Varför klarar jag inte det här bättre?” Och där händer något viktigt. Problemet flyttar från situationen till människan. I det här avsnittet undersöker jag en av de frågor som blivit allt viktigare för mig i arbetet med hållbart ledarskap: Vad är mitt ansvar och vad håller jag på att göra till mitt ansvar? Vi pratar om den duktiga ledarens dilemma. Om hur ambition, kompetens och ansvarstagande kan vara fantastiska tillgångar men också göra det svårare att upptäcka när något har blivit ohållbart. För det finns en avgörande skillnad mellan: Kan jag göra det här?Vad kostar det mig att göra det här?Vill jag fortsätta göra det så här? Vi tittar också på självledarskapet med lite skarpare glasögon. För självledarskap ska inte användas för att få människor att stå ut bättre med dåliga förutsättningar. Det ska hjälpa oss att förstå oss själva, vårt handlingsutrymme och våra val samt att avgöra när jag behöver förändra mitt eget beteende, när jag behöver leda annorlunda och när något faktiskt behöver förändras i organisationen. Som vanligt håller jag tre perspektiv samtidigt: Människan. Ledarskapet. Organisationen. Och veckans Pem funderar börjar med ett litet ord som kan bära förvånansvärt mycket: Borde. Vem säger egentligen att du borde? Är det ditt uppdrag? En rimlig förväntan? Organisationens krav? Eller en gammal föreställning om vem du måste vara för att vara en bra ledare? Och vad händer om du ibland byter: ”Jag borde” mot ”Jag väljer”? Det kan förändra mer än man först tror. Och ja, veckans livslust innehåller också en liten utmaning för oss som är väldigt bra på att göra livet till ett utvecklingsprojekt. 😄 Gör något som inte behöver leda till någonting alls. 🎧 Livslyft & Livslust – med Pem Är du rektor, skolledare eller chef? Ta gärna med dig en fråga efter avsnittet: Vilket ”jag borde” skulle du helst vilja släppa? För jag vill inte bidra till att ledare blir bättre på att stå ut. Jag vill bidra till ledarskap som håller och organisationer som förstår att hållbara resultat kräver hållbara förutsättningar. ❤️‍🔥

  3. 6 okt.

    # 41. Vem ser den som ska se alla andra?

    Människan. Ledarskapet. Organisationen – Del 2 En ledare kan vara omgiven av människor hela dagen och ändå vara väldigt ensam. Du lyssnar. Löser problem. Fattar beslut. Stöttar. Medlar. Förklarar. Ser verksamheten, medarbetarna och helheten. Men vem ser dig? Efter mer än 30 år i ledande roller, bland annat som chef, rektor, interimrektor och rektorskonsult, vet jag att det finns en särskild sorts ensamhet i ledarskapet. Inte för att människor saknas omkring oss utan för att vissa beslut, vissa tvivel och ett stort ansvar faktiskt landar hos ledaren. Och jag tror att vi behöver prata betydligt mer om vad organisationer bygger runt människan som ska bära det ansvaret. I det här avsnittet pratar jag om varför även mycket kompetenta och erfarna ledare behöver professionella rum där de får tänka högt, bli utmanade, sortera komplexa situationer och ibland säga: “Jag vet faktiskt inte.” För hög kompetens kan paradoxalt nog bli en fälla. Ju mer du klarar, desto lättare är det för omgivningen, och dig själv, att vänja sig vid att du klarar lite till. Men det finns en viktig skillnad mellan: Jag kan bära det här. och Det är rimligt att jag ska fortsätta bära det här. Vi fortsätter också att undersöka ledarskap genom de tre perspektiven: Människan. Ledarskapet. Organisationen. Vad behöver människan bakom rollen? Vilket ansvar och handlingsutrymme har ledaren själv? Och vilka strukturer behöver organisationen skapa runt sina ledare om vi menar allvar med hållbart ledarskap? Du får dessutom en fråga att ta med dig in i din egen arbetsvardag: Vem kan du tänka högt tillsammans med? Inte rapportera till.Inte prestera inför.Inte vara duktig tillsammans med. Utan tänka högt. För kanske behöver vi förändra vår föreställning om den starka ledaren. Styrka är inte att aldrig behöva någon.Styrka kan vara att veta när jag behöver tänka tillsammans med någon annan. Och ja, mitt i allt detta finns fortfarande livslusten, kaffet och människan bakom alla våra professionella roller kvar. ☕️😄 🎧 Livslyft & Livslust – med Pem Arbetar du som rektor, skolledare eller chef? Fundera gärna på frågan jag ställer i avsnittet: Vilket stöd saknar du som ledare idag?

  4. 29 sep.

    # 40. Du kan inte självleda bort en ohållbar organisation

    Människan. Ledarskapet. Organisationen. – Del 1 Vi pratar mycket om självledarskap i arbetslivet. Prioritera bättre. Sätt gränser. Återhämta dig. Planera smartare. Ta ansvar för din energi. Allt det är viktigt. Men vad händer när problemet faktiskt inte sitter i människan utan i förutsättningarna hon förväntas fungera inom? Efter mer än 30 år med människor, ledarskap och utveckling, bland annat som chef, rektor, interimrektor och rektorskonsult, har jag sett hur lätt organisatoriska problem kan förvandlas till individuella tillkortakommanden. Jag borde klara det här bättre. Men tänk om det ibland är fel fråga? I veckans avsnitt skiljer jag på tre perspektiv som jag menar behöver hållas samtidigt: Människan. Ledarskapet. Organisationen. Vi pratar om ansvar utan skuldbeläggning, självledarskap utan att göra det till ännu ett prestationsprojekt och varför en organisation aldrig kan bygga sin hållbarhet på att plikttrogna människor fortsätter bära lite mer. Och j, yogaläraren i mig är fortfarande positiv till både återhämtning och att människor fortsätter andas. 😄 Men vi kan inte yoga bort ett uppdrag som saknar rimliga förutsättningar. Du får också ett konkret reflektionsverktyg för att undersöka en situation som skaver: Vad händer i människan?Vad ligger inom ledarskapets handlingsutrymme?Vad behöver förändras i organisationen? Och mitt i allt detta finns fortfarande livslusten kvar. För ett hållbart arbetsliv handlar inte bara om att fortsätta fungera. Människan måste också få finnas. Min utgångspunkt är enkel: Organisationen har ansvar för förutsättningarna.Ledaren har ansvar för sitt självledarskap.Hållbart ledarskap kräver båda. 🎧 Lyssna på veckans Livslyft & Livslust – med Pem. Är du rektor, skolledare eller chef? Jag är nyfiken på hur det här ser ut i din verklighet. Du kan inte självleda bort en ohållbar organisation

Om

Avsnitt 1 – Varför Livslyft & Livslust – och varför nu? Det här är en podd för dig som längtar efter mer liv – inte bara att orka. För dig som är stark, men kanske trött. Och för dig som vet att det är dags att välja dig själv. Ett första samtal som väcker hopp, igenkänning och livslust. ✨ Tryck på play – det här vill du inte missa.

Du kanske också gillar