Ekots lördagsintervju

Sveriges Radio

3,7 (259)
Nyheter
Varje vecka

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

−4 d

Karin Enström (M): ”Vi var uträknade”

Moderaternas partisekreterare Karin Enström om valresultatet, regeringsbildningen – och om hur Moderaterna ska utveckla sin politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I riksdagsvalet ökade Moderaterna för första gången sedan 2010, och gick om Sverigedemokraterna som det näst största partiet. Samtidigt förlorade Tidöpartierna sin majoritet i riksdagen. Under större delen av valrörelsen hade Moderaterna svaga siffror i opinionsmätningarna. Men dagarna före valet steg stödet, och uppgången har fortsatt även efter valet. Partisekreteraren Karin Enström säger att hon inte tror att mätningarna inför valet stämde. ”Vårt blågula lag och vårt parti, vi var uträknade under större delen av mandatperioden och även under sommaren. Sen visade det sig att det inte stämde. Jag är väldigt glad över att de mätningarna då inte stämde och att vi gjorde en bra valrörelse, gjorde en bra spurt”, säger Karin Enström. Ny moderat politikKarin Enström berättar att partiet nu ska ta fram ny politik inom bland annat ekonomi, klimat och äldres villkor. ”Vi behöver vara ett fullsortimentsparti. Vi håller på att tillsätta så många som 16 olika arbetsgrupper, brett över egentligen alla politikområden för att partistyrelsen ska kunna ha ett så bra underlag som möjligt både inför den kommande partistämman men också inför resten av mandatperioden”, säger Karin Enström. RegeringssonderingarModeratledaren Ulf Kristersson har fått talmannens uppdrag att försöka bilda regering. Om han får Centerpartiets stöd i en statsministeromröstning skulle Ulf Kristersson kunna fortsätta som statsminister. Men Karin Enström vill inte säga vilka sakpolitiska eftergifter Moderaterna skulle kunna erbjuda Centerpartiet. Gäst: Karin Enström, Moderaternas partisekreterare Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 6 november, före Sverigedemokraternas pressträff på fredagen. Nästa veckas gäst är LO:s ordförande Johan Lindholm.
31 okt.

Försvarschefen Ewa Skoog Haslum: ”Det är väl det som kanske oroar oss”

Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning, om oroande ryska förmågor, hybridattacker och vad som händer om Ryssland testar Natos sammanhållning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har snart gått fem år sedan den storskaliga ryska invasionen i Ukraina den 24 februari 2022. Sedan dess har mycket i Sveriges närområde förändrats. Hur skulle du beskriva säkerhetsläget här i vårt närområde sent i oktober 2026? ”Jag skulle nog kunna säga att det är rörigt och rörligt. Det är ju väldigt osäkert och väldigt oförutsägbart. Inte bara i Sverige och Sveriges närområde utan i hela världen.” Under senare tid har det skett flertalet sabotage och incidenter med drönare där Ryssland pekas ut som ansvariga. Det har handlat om bränder och explosioner vid strategiska anläggningar och en drönare med sprängmedel vid flygplatsen i tyska Leipzig. Frågan är om Nato än så länge vänder andra kinden till vad gäller hybridattackerna. Att Ryssland kan genomföra sabotage utan att det får tydliga konsekvenser. Är det en rättvis beskrivning? ”Jag tycker inte det. Vi i Nato agerar 24 timmar om dygnet dels för att vi övervakar vårt eget territorium men också för att vi visar Ryssland, i det här fallet, vad vi kan. Vi hoppas och förutsätter att vi avskräcker tillräckligt mycket. Jag tycker inte att Nato vänder andra kinden till men Nato är en försvarsallians. Vi kommer inte att starta krig.” Test av Natos sammanhållning Det har kommit varningar om att Ryssland kan komma att testa Natos sammanhållning, alltså artikel 5. I somras var det en slutsats från Försvarsberedningens nya säkerhetspolitiska analys. Var är det mest sannolikt ett sådant test skulle kunna äga rum? ”Längs östra gränsen är kanske det vi mest planerar för. Men vi ska ju planera för alla typer av attacker i hela operationsområdet. Det kan mycket väl vara på svenskt territorium också. Så vi ska inte luras att tro att det bara är för att man har en landgräns till Ryssland, att Ryssland skulle vara mer benäget att göra någonting om det är så att Ryssland gör det här för att just testa.” Om Ryssland skulle testa Natos sammanhållning just med ett anfall mot svenskt territorium. Hur ser ett sånt scenario ut? ”Det skulle kunna mycket väl vara att påverka vår infrastruktur, den civila infrastrukturen. Eller göra någonting som är väldigt tydligt att vi kan attribuera det här till Ryssland. Och då är det ju frågan om vi i Sverige skulle uppfatta det här som ett väpnat angrepp eller inte. Jag vet att vår överbefälhavare har pratat om öar i Östersjön.” En oroande ny sida av den ryska armén Det har talats mycket om hur den ukrainska armén har utvecklats och anpassats sedan den fullskaliga invasionen. Den ryska armén har förlorat många soldater och landets ekonomi pressas av sanktioner, men finns det framsteg när det gäller rysk förmåga? ”De har blivit bättre på är att anpassa sig gentemot Ukrainas krigföring. Det är väl det som kanske oroar oss. Vi har ju tidigare haft ett Ryssland som vi har känt väldigt väl. Vi vet exakt hur deras kommandostyrning fungerar. Om de nu börjar bli lite mer anpassningsbara, det vill säga att de kan ändra sin stridsteknik och krigföring under pågående operation, då är det nånting som vi måste kunna förhålla oss till.” Vilken av rysk kapacitet är svårast att hantera idag för Sverige? ”Svårt att säga. I alla domäner pågår det en utveckling. De har blivit bättre på långräckvid bekämpning, de testar sina system. Sen har vi alltid hotet om kärnvapen som de också verbalt uttrycker, vilket är en orosfaktor i sig.” Fregatter för 47 miljarder kronor Försvarsmakten rustas upp och en av de största satsningarna är de fyra fregatter som Sverige ska köpa av Frankrike för över 40 miljarder kronor. Det har kallats den största försvarsinvesteringen sedan JAS-Gripen. Varför behövs dessa fregatter? ”Vi ska inte bara skydda vårt eget territorium utan det är alliansen. Med ett ökat operationsområde behöver vi också ha en ökad uthållighet. Det har vi inte idag med de enheterna i form av ytstridsfartyg. Vi behöver kunna öka vår uthållighet och då måste man ha större fartyg. Det är inget konstigt att ha fregatter på något sätt.” De stora fregatterna kan vara tydliga mål för en fiende och kanske svårt att försvara mot stora svärmar av drönare. Ukraina har till exempel framgångsrikt har bekämpat ryska stridsfartyg i Svarta havet med drönare. Vad säger du om invändningen? ”Jag har hört den så många gånger, och man blandar ihop lite saker. Dels blandar man ihop Svarta havet och Ukrainas framgångsrika bekämpning mot ett Ryssland som inte har varit tillräckligt kompetent att skydda sig själv. Vänder man på det och ser vad som händer i Persiska viken, Adenviken och Bab el-Mandeb så är det ju samma vapen som har avfyrats mot våra brittiska, franska och amerikanska örlogsfartyg. De har inte blivit sänkta.” Gäst: Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledningProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mikael ErikssonProducent: Mattias Dellert Tekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in torsdag den 29 oktober 2026. Nästa veckas gäst i programmet är: Karin Engström, Moderaternas partisekreterare.
24 okt.

Janne Elvelid, Meta i Sverige: “Ambitionen är att det ska vara en positiv påverkan”

Chefen för samhällsfrågor på Meta i Sverige om anklagelserna om att deras plattformar skadar unga, om polariserande algoritmer – och om Metas storsatsning på superintelligens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Amerikanska tech-jätten Meta har över 3,5 miljarder dagliga användare på plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp. Under senare år har Meta anklagats för att medvetet ha utformat sina plattformar på ett sätt som kan skada unga användare, bland annat genom beroendeframkallande algoritmer. Men Janne Elvelid som är chef för samhällsfrågor på Meta i Sverige håller inte med om att appar som Instagram och Facebook designade på ett sätt som riskerar att göra människor beroende. ”Jag skulle så klart inte använda den terminologin, men ibland blir det en avvägning mellan att bygga en attraktiv produkt som folk vill använda, men inse såklart när det kommer till en gräns där det är bortom det man själv känner att man vill.” Men frågan är: Är de gjorda på ett sätt som ni har känt till och kan göra människor beroende? ”Nej, det är inte en medveten designstrategi. Tvärtom, sen en tid tillbaka har man kommit till insikten att när folk lämnar appen och känner att 'det där var ju ingen trevlig upplevelse”, då riskerar vi att tappa dem på lång sikt. Vi måste vara medvetna om var gränserna går”, säger Janne Elvelid. I Sverige finns förslag om att införa åldersgräns för sociala medier, och EU håller på att ta fram ett lagpaket. I USA nåddes nyligen en förlikning mellan Meta och delstater som stämt bolaget. I uppgörelsen går Meta med på att ändra tekniska inställningar för unga på Facebook och Instagram i USA, bland annat ska tidsbegränsningar och spärrar för skönhetsfilter införas. Varför inför Meta inte frivilligt samma typ av hårda riktlinjer för unga i USA, också i Sverige och Europa? ”Hela rättsprocessen är inte helt färdigställd. De funktionerna är inte införda i USA heller än. Parallellt pågår processen. Det vi inför i Europa måste matcha förväntan från lagstiftarna, som har den yttersta makten över de här frågorna. Vi måste säkerställa att de lever upp till de krav som ställs här också” säger Janne Elvelid. Ifrågasatta algoritmer Det finns en annan återkommande kritik mot Facebook och Instagram, att algoritmerna lyfter fram det som är känslomässigt engagerande och att det ofta är vrede och polariserande åsikter och att plattformarna därför förstärker och skapar ilska och polarisering i våra samhällen. Har Metas plattformar funktioner som gör världen till en hårdare plats? ”Nej, men det kan finnas negativa bieffekter som man måste vara observant på och säkerställa att man eliminerar, i vissa av de sammanhangen. Det som folk, är jag helt övertygade om, framför allt engagerar sig i, är positiva känslor, och det som gör en glad och lycklig. Det är mycket starkare än att folk skulle dras till ilska eller aggression. Det kan man också se när man tittar på innehållet, det domineras mer av personliga positiva saker snarare än aggressiva saker”, säger Janne Elvelid. Storsatsning på AIJust nu satsar Meta många miljarder på att bolaget ska bli ledande inom AI. Företrädare för andra stora AI-bolag har öppnat för att utvecklingen av de mest avancerade AI-systemen bör bromsas eller regleras hårdare. Men inte Metas chef Mark Zuckerberg. ”Jag är för att de värden vi får ut av AI i samhället är så stora att vi måste försöka stärka utvecklingen, säger Janne Elvelid. Hur ska vi hantera riskerna med att AI-bolagen är på väg att skapa superintelligenser som människan inte kan kontrollera? Det är den andra vågskålen. ”Jag tror att vi kan skapa superintelligens, som du påpekar, på ett sätt som gör att vi faktiskt kommer att kunna kontrollera det här”, säger Janne Elvelid. Gäst: Janne Elvelid, chef för samhällsfrågor på Meta i SverigeProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina Galli Producent: Maja LagercrantzTekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredag den 23 oktober 2026. Nästa veckas gäst i programmet är: Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning.
17 okt.

Jessika Roswall: ”Jag har inte piskat, jag tror mer på morot”

Sveriges EU-kommissionär om konflikten mellan miljöskydd och konkurrenskraft, om PFAS, och om naturrestaureringsförordningen som hela EU nu ska genomföra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jessika Roswall är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Samtidigt har hon fått ett särskilt uppdrag av sin chef Ursula von der Leyen att underlätta för företagen genom att minska regelbördan och de administrativa kraven på miljöområdet. ”Den gröna omställningen som Europa nu genomgår, som är nödvändig att vi genomgår, klimatförändringarna som vi ser, men också därför att det är något som är vår konkurrenskraftiga fördel. Det är inte en motsättning mot konkurrenskraft”, säger Roswall. EU-kommissionen ser nu över EU:s ramdirektiv för vatten för att göra det lättare att få fram kritiska råmaterial i Europa. Direktivet är en av EU:s centrala miljölagar och syftar bland annat till att skydda vattenkvaliteten. Kritiker befarar att en översyn kan leda till försämrat miljöskydd för Europas vatten. Men Roswall håller inte med. ”För mig har det aldrig handlat om att sänka några miljöregler eller kvalitetskrav”, säger Jessika Roswall. ”Vi måste se till att stoppa tillflödet av PFAS ut i miljön” – men inget totaltförbudI intervjun får Roswall också frågor om PFAS, de så kallade evighetskemikalierna, som kommissionen snart ska fatta beslut om. Vill kommissionen förbjuda PFAS? Hon säger att hon vill stoppa PFAS i konsumentprodukter och täppa till tillflödet av nya utsläpp, men att hon i nuläget inte ser ett totalförbud som möjligt. ”Inte just nu, det ser jag inte som görligt. Men däremot verkligen se till att det finns skyddsregler för att det inte ska läcka ut”, säger Jessika Roswall. Lång väg till naturrestaureringInnan Roswall blev EU-kommissionär var hon EU-minister i Kristerssons regering, som röstade nej till EU:s naturrestaureringsförordning. Nu är det hennes uppgift som kommissionär att se till att den genomförs i alla medlemsländer. Har hon ändrat åsikt om lagen? ”Det som till slut blev överenskommelsen mellan rådet och parlamentet tycker jag är en bra lagstiftning nu, som vi behöver genomföra”, säger Roswall. Förordningen innebär kortfattat att minst 20 procent av EU:s land- och havsområden ska omfattas av restaureringsåtgärder till 2030. Strax före valet lämnade den svenska regeringen in ett förslag på restaureringsplan till EU-kommissionen. Den bygger på långt färre och mer övergripande åtgärder än myndigheternas ursprungliga förslag. Roswall vill inte säga om den svenska planen är tillräcklig. ”Det vet inte jag. Vi analyserar inom de närmaste månaderna”, säger hon. Hittills har bara tio av EU:s 27 medlemsländer lämnat in sina restaureringsplaner, trots att deadline var den första september. Så borde inte hennes kommissionärspiska vina nu? "Jag har inte piskat, jag tror mer på morot", säger Jessika Roswall och förklarar att hon har skickat brev och varit behjälplig med teknisk kunskap. Gäst: Jessika Roswall, Sveriges EU-kommissionär Programledare: Marcus NilssonKommentar: Ci HolmgrenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Maria Stockhaus Intervjun spelades in fredag den 16 oktober 2026.
10 okt.

Mattias Bäckström Johansson (SD): ”Det är lite av en nystart”

Sverigedemokraternas partisekreterare om orsaker till valförlusten, om Tidösamarbetet och migrationspolitiken – och om hur SD ska locka nya väljare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid riksdagsvalet den 13 september backade Sverigedemokraterna för första gången och tappade omkring tre procentenheter jämfört med valet 2022. Partiets partisekreterare Mattias Bäckström Johansson beskriver resultatet som en besvikelse, men säger att SD ändå gjorde sitt näst bästa val någonsin. ”Det är klart att det är en besvikelse att man deltar i ett val för att man vill gå framåt, inte bakåt”, säger Mattias Bäckström Johansson. Tidösamarbetet kan ha suddat ut skillnaderEnligt Bäckström Johansson kan samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ha gjort det svårare för väljarna att se vad som särskiljer SD, även när det gäller SD:s profilfrågor migrationspolitik och rättspolitik. När det gäller i lag och ordning hade väljarna högre förtroende för M än för SD enligt Valu. ”Det är klart att man förlorar kanske lite av sin identitet när man har den typen av samverkan”, säger han. Hård ton i valrörelsenI podden Sista måltiden resonerar partiets vice ordförande Henrik Vinge om att debatten om tonårsutvisningar och SD:s tuffare ton mot muslimer i slutet av valrörelsen kan ha mobiliserat vänsterväljare och skrämt bort invandrarväljare som egentligen har konservativa åsikter och borde ha kunnat rösta på SD. Mattias Bäckström Johansson säger att det ”absolut kan ligga något i det”. Men han menar också att SD förlorade röster för att andra partier förvrängde deras förslag i debatten. ”Vi har kunnat se en valrörelse där också, utan att anklaga någon specifikt, där det har spridits budskap om att man kommer utvisas om Sverigedemokraterna vinner valet eller att man måste rösta på vissa partier för att inte låta oss få makt där man kommer bli utvisad”, säger Bäckström Johansson. Öppnar för politikutvecklingEfter valet vill Bäckström Johansson se en bredare politikutveckling inom SD. Han nämner bland annat välfärdsfrågor som skola, omsorg och tandvård som områden där partiet kan bygga större förtroende. ”Där vi har gått framåt så har det ju inte varit för att det har varit just mer rättsrelaterade frågor eller integrations- eller invandringsfrågor utan mer välfärdsfrågor som är viktiga för väljarna. Där handlar det om skolfrågor eller omsorgsfrågor. Vi har en väldigt stor potential att kunna bygga förtroende i vissa av dem”, säger Mattias Bäckström Johansson. Gäst: Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare SverigedemokraternaProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus MattssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Ludvig Matz Intervjun spelades in fredagen den 9 oktober 2026
3 okt.

Jonas Gahr Støre: “Magdalena Andersson behöver inga råd från mig“

Norges statsminister om hoten från Ryssland, den svenska regeringsbildningen, den norska oljan – och sms:et från Donald Trump Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under senare tid har flera aktörer varnat för ryska angrepp mot Nato. Norges statsminister Jonas Gahr Støre säger i Ekors lördagsintervju att han inte ser något direkt militärt hot mot Norge, men att Ryssland är engagerade i hybrida hot och sabotage för att testa Nato-länderna. Han varnar han för att tolka varje incident som en rysk attack: “Då förlorar vi förståndet.” Støre beskriver hur Sveriges och Finlands Nato-medlemskap förändrat den nordiska försvarsplaneringen. Nu kan länderna planera gemensamt “utan gränser”, men det kräver också bättre infrastruktur i öst-västlig riktning – inte minst vägar och järnvägar mellan Norge, Sverige och Finland. På båda sidor finns brister: ”Inget land kan säga att vi har det som vi skulle önska”, säger Jonas Gahr Støre. Jonas Gahr Støres regering består endast av Arbeiderpartiet. I intervjun kommenterar han det svenska valet och regeringsbildningen. Han ser både likheter och skillnader mellan Sverige och Norge, men vill inte ge Magdalena Andersson några råd: hon är, säger han, “en av Europas mest erfarna politiker”. Krigen i Ukraina och Iran har höjt världspriset på olja och gas och därmed intäkterna till den norska oljefonden. Det norska miljöpartiet vill se en skatt på det de kallar “krigsprofit” i den norska olje- och gasindustrin. Støre avvisar förslaget och säger att Norge redan har en hög beskattning av olje- och gasnäringen, och han framhåller att Europa behöver stabila energileveranser från en demokrati snarare än från auktoritära eller instabila stater. Gäst: Jonas Gahr StøreProgramledare: Johar BandjelloulKommentar: David Rasmusson, NordenkorrespondentProducent: Maja LagercrantzTekniker: Lotta Linde-Rahr Intervjun spelades in i Oslo den 2 oktober 2026.
26 sep.

Erik Thedéen om AI-boomen: ”Ingen kan säga om det är en bubbla”

Riksbankschefen om läget i svensk ekonomi, om nya räntehöjningar – och om risker kopplade till AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Riksbanken lämnade i veckan styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade att räntan sannolikt höjs före årsskiftet och troligen minst en gång till nästa år. I Ekots lördagsintervju säger riksbankschef Erik Thedéen att svensk ekonomi mår ganska bra, men att arbetsmarknaden fortfarande är svag och att inflationsrisker finns kvar. I sina prognoser utgår Riksbanken från att nästa regering kommer att föra en stramare finanspolitik och avveckla tillfälliga sänkningar av bland annat matmoms, drivmedelsskatt och kollektivtrafik. Om vallöften genomförs utan finansiering kan det leda till högre inflation — och därmed ännu fler räntehöjningar. ”Då måste man i stor utsträckning finansiera dem, annars går inte den där ekvationen ihop”, säger Erik Thedéen. Han säger att det inte är en varning till politikerna, utan en beskrivning av Riksbankens uppdrag. ”Det är egentligen inte en varning till politiker. Det är bara att upplysa hur systemet är riggat.” Olika typer av AI-investeringar står för en stor del av tillväxten i USA. Riksbanken anger också AI-investeringar som en förklaring till att tillväxten ökat snabbare än väntat i Sverige. Nu varnar bedömare för en AI-bubbla som kan leda till finanskris. Thedéen lyfter fram riskerna med att mycket av de enorma AI-investeringarna görs med lånade pengar: ”Det där gör mig ändå lite orolig. Det som många påtalar, som jag tycker är ett ganska bra resonemang, är att även om AI blir väldigt bra och stort för ekonomin så vet vi inte riktigt var vinsterna landar. Vem är vinnare och förlorare? Vilka bolag går vinnande? Vilka går i konkurs? Det kommer att bli en ganska stökig exit från det här, tror jag. Det kommer att kunna leda till antingen nån slags ordnad nedväxling eller neddragning i vissa bolag, eller mer dramatiska förlopp. Det återstår att se”, säger Erik Thedéen. Programledare: Knut Kainz RognerudKommentar: Johan Carlström, ekonomiskpolitisk reporter på Svenska Dagbladet. Producent: Maja LagercrantzTekniker: Stina Fagerberg Intervjun spelades in fredag den 25 september 2026.
19 sep.

EU-kommissionären Henna Virkkunen: ”Allt som går att göra med AI bör inte göras”

Henna Virkkunen om riskerna med avancerad AI, om behovet av global reglering och om hur hon vill att Europas barn skyddas på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finlands EU-kommissionär Henna Virkkunen med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati säger att avancerad AI kan innebära allvarliga säkerhetsrisker, inte minst inom cybersäkerhet. I Ekots lördagsintervju säger hon att internationella regler behövs, eftersom de mest avancerade AI-modellerna i dag utvecklas utanför EU, framför allt i USA och Kina. EU:s AI-förordning ställer krav på utvecklare av nya AI-modeller inom EU, för att minska riskerna och bland annat säkerställa mänsklig kontroll. Men motsvarande regler saknas internationellt — och USA:s president Trump motsätter sig reglering. Hon framhåller också att Europa måste stärka sin tekniska suveränitet på området, bygga ut beräkningskraften, utveckla egna AI-modeller och dessutom och ta till vara AI:s möjligheter i industrin, jordbruket och förvaltningen för att öka välståndet. I intervjun berättar Henna Virkkunen även om det förslag hon lade fram tidigare i veckan för att skydda barn på nätet, med skärpta åldersgränser och krav på tech-bolagen att bygga säkrare digitala tjänster för unga. Gäst: Henna Virkkunen, EU-kommissionär med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Sven CarlssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Marcus Östlund och Olof Hanson Wallgren Intervjun spelades in onsdag den 16 september 2026.

Visa alla (835)

Johar Bendjelloul

Värd
Cecilia Strömberg Wallin

Värd
Viktor Barth-Kron

Gäst
Henrik Ekengren Oscarsson

Gäst
Fredrik Furtenbach

Gäst
Maggie Strömberg

Gäst

3,7

av 5

259 betyg

Bra granskning

2025-02-02

Lärare LC

Många förstår inte att medias syfte är att kritiskt granska och ifrågasätta, särskilt de partier som regerar. Det gör detta program på ett bra sätt.
En vänsterextrem podcast

2024-07-27

OfficialFilip

Klickade på detta program och började lyssna av en ren slump. Tyckte först innehållet var bra men efter några avsnitt märkte jag tydligt mönstret att makthavare från högerblocket svartmålades och kritiserades mycket hårdare än de från vänsterblocket. Vänsterblockets partiledare och representanter får mjukare och snällare frågor jämfört med högerblockets. Blev chockad när jag insåg att detta program är skapat av Sveriges Radio, jag trodde public service skulle vara politiskt neutralt?
Johar B

2023-09-19

Pemark2

Förstår inte att Johar hela tiden vill avbryta. Man kan höra på hans andning tre sekunder innan han avbryter. Någon bör hinta om att inte blåsa ut i mikrofonen
Chang Frick avsnittet.

2023-02-24

Johan Svala

Nu förstår jag varför Johar jobbar för SVT och SR, han sparkar boll på vänsterkanten! Det var inte en intervju Chang Frick deltog i, det var en debatt mot en meningsmotståndare. Snälla SVT och SR, ni vet ju om det, det är uppenbart, försök iaf vara opolitiska!