AlmSaga SE: Dokumentärer ur arkiven

AlmSaga
  • 0,0 (0)
  • Historia

Dokumentärer om svenska platser och människor, berättade ur arkiven. Kyrkböcker, domböcker, tidningar, brev, kartor och inspelade röster ur folkminnesarkiven: allt som sägs kommer ur källor som går att läsa. Avsnitten är ljudet ur AlmSagas dokumentärfilmer. Sök i arkiven och berätta din egen plats på https://almsaga.com Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

Avsnitt

  1. −4 d

    Gullholmen: Vände lotsbåten? Tre sjömän dog på skäret Bonden

    Ny version av avsnittet: ny berättarröst i början, rättat ljud vid klippen och flera andra småfel rättade. Natten till den elfte februari 1905 slår den ryska skonaren Anna Maria av Riga mot skäret Bonden utanför Gullholmen i Bohuslän. Alla sju tar sig upp på skäret. På lördagsmorgonen vinkar de med mössorna efter hjälp. En lotsbåt från Gullholmen kommer, och enligt kaptenen vänder den. Tre av dem dör. Tre dagar senare står anklagelsen i Göteborgs-Posten, och den kommer inte från kaptenen. Den kommer från grannarna. Samma vår är över fyrtiotusen kronor borta ur fiskarnas egen kassa. Det här är fyrahundra år på en klippa tätt packad med hus, och Härmanö bredvid, stort och nästan tomt. Folk här levde av det som havet lämnar: sill och vin, vrak och valar, och döda. Två oxhuvuden franskt vin som kostar en dödsdom. Häxprocesserna, när sillen uteblir. En priskurant över vad ett liv är värt. Natten 1861 när tre båtar går ut och en kommer tillbaka, och det enda ordet som står i boken. Koleran, ansjovisburken och valen. Lotsarna som är hjältar 1896 och anklagade 1905. Och midsommardagen 1916, när ön bär fem engelsmän och fem tyskar från Skagerrakslaget till samma grav. Filmen bygger på domböcker, kyrkböcker, kartor och tidningar ur Riksarkivet, Lantmäteriet och Kungliga biblioteket, och på Kristina Svenssons egen röst, inspelad 1962, ur Isofs arkiv. Alla citat är lästa ur källorna. De målade och tredimensionella scenerna är illustrationer och visar bara det källorna beskriver. Berättarrösten, de uppläsande rösterna, musiken och ljudeffekterna är syntetiska. Arkivrösten är Kristina Svenssons egen. En film från AlmSaga · almsaga.com Kapitel0:00 Lördagen4:19 Sundet11:17 Vem får skulden15:03 Två oxhuvuden17:33 Första raden21:45 Priskuranten26:23 Hafvet29:22 Klammern33:51 Burken38:21 Under virket42:42 Bonden51:36 Boken57:25 Midsommar1:02:12 Stenen BilderArkiven: Riksarkivet · Lantmäteriet · Kungliga biblioteket · Institutet för språk och folkminnen · Nasjonalbiblioteket. Med licens: Riksantikvarieämbetet, Stora Härmanö 1990, CC BY 4.0 · Göteborgs naturhistoriska museum, Frits Johansen m.fl., CC BY · Sörmlands museum, CC BY · Dalarnas museum, CC BY · Järnvägsmuseet, CC BY · Marinmuseum, CC BY · Sjöhistoriska museet, CC BY och CC BY-SA · Nordiska museet, CC BY-SA · Länsmuseet Gävleborg, CC BY-SA · Bohusläns museum, CC0. Fria från upphovsrätt: Bohusläns museum (bland andra Oscar Bladh, G. Thorén, Berner Ankargren) · Nordiska museet (Ferdinand Boberg) · Nationalmuseum (Kilian Zoll och Marcus Larson, Skeppsbrott) · Marcus Larson · Sjöhistoriska museet · Marinmuseum (C. J. A. Renard) · Vasamuseet · Riksantikvarieämbetet · Kalmar läns museum (Nils Kreuger, Robert Andersson) · Länsmuseet Gävleborg · Tekniska museet · Järnvägsmuseet · Armémuseum · Jönköpings läns museum · Örebro läns museum · Västmanlands läns museum · Vänersborgs museum · Hartmann Schedel, Världskrönikan 1493 (Wikimedia Commons). Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Gullholmen: Vände lotsbåten? Tre sjömän dog på skäret Bonden

  2. 3 nov.

    Minns du potatislovet? Silvret i åkrarna och lärarnas krig mot lovet

    Minns du potatislovet? I nästan hundra år stängde skolor runt om i Sverige höst efter höst, så att barnen kunde gå ut och plocka potatis. Skolan ville ha barnen i bänken. Åkern ville ha dem i fåran. Hösten 1888 plockar man potatis hos bonden Per Persson i Gärestad i Blekinge. Först ligger det ett mynt löst i jorden. Sedan ett till. Till slut är de 1 443. År 1906 kommer två och ett halvt kilo silver upp ur en potatisåker i Vamlingbo på Gotland. Varför just där? Det här är berättelsen om kampen om barnens höst. En detektiv klär sig som potatisplockare. Två pigor slåss med en potatishacka. Små barn hänger i korgar i träden. En kronprins tar andra pris i en tävling i potatisplockning mitt på Atlanten. År 1924 förklarar lärarna krig mot lovet. Och i Mjällby berättar de som plockade själva, inför en mikrofon, hur det gick till. Filmen bygger på svenska dagstidningar och inspelade röster ur folkminnesarkivet. Alla citat är lästa ur källorna. Akvarellscenerna är illustrationer och visar bara det källorna beskriver. Berättarrösten, de uppläsande rösterna, musiken och ljudeffekterna är syntetiska. Arkivrösterna är Mor Elses, Mor Ingrids, Knut Nilssons och Elida Jonssons egna, ur Isofs arkiv. En film från AlmSaga · almsaga.com 0:00 Varför höstlov?1:49 Innan lovet hade ett namn6:06 Priset och nyttan9:21 Hösten 188812:07 Hävdvunnet17:15 Skatter och krig22:39 Lärarnas krig27:56 Rösterna från fåran32:36 Vecka 44 Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Minns du potatislovet? Silvret i åkrarna och lärarnas krig mot lovet

  3. 2 nov.

    Göta kanal. Mannen som räknade ut priset drunknade

    Sommaren 1814 drunknar Samuel Bagge i en storm på Vättern. Hans kropp hittas aldrig. Han var mannen som hade räknat ut vad Göta kanal skulle kosta: strax under en miljon sexhundratusen riksdaler. Den blev mer än sex gånger dyrare. Det här är historien om den räkningen, och om vem som betalade den, i pengar och i liv. Baltzar von Platen lovade kungen tre saker: skeppen skulle slippa Öresundstullen, lasten skulle gå tvärs genom landet och kanalen skulle vara rikets säkra väg i krig. Sedan grävde soldater i tjugotvå år. Vi följer en soldat som skållas till döds på en vind i Skänninge, en sten som dödar en man vid bygget, kanalens egen bank som Riksbanken stänger över en natt, Platen inför adeln på Riddarhuset och invigningen 1832. Sedan prövas löftena ett efter ett: tullen köps bort, tåget tar en natt där båten tar tre dagar, och 1904 slår en ångare sönder slussportarna vid Brådtom. Och frågan som hänger kvar i fyrtio år: tog Platen pengarna? Filmen bygger på brev, domböcker, riksdagens tryck och svenska dagstidningar från 1800-talet. Alla citat är lästa ur källorna. Akvarellscenerna är illustrationer och visar bara det källorna beskriver. Berättarrösten, de uppläsande rösterna, musiken och ljudeffekterna är syntetiska. En film från AlmSaga · almsaga.com Kapitel0:00 Öppning1:23 Drömmen3:12 Linjen och siffran5:52 Majoren8:27 Det dyra året11:39 Kungen13:45 Greven17:54 Havens förening20:39 Löftena25:25 Det tredje löftet28:28 Räkningen Källor: Riksarkivet (kyrkböcker, domböcker, Platens brevbok), Kungliga biblioteket (Svenska dagstidningar, kartor), Lantmäteriet, Svenskt biografiskt lexikon, Riksdagens tryck, Internet Archive (Telfords levnadsteckning), SVT Nyheter, Göta kanalbolag, Wikipedia. Bilder: Järnvägsmuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum, Miliseum, Tekniska museet, Karlsborgs fästningsmuseum, Östergötlands museum, Armémuseum, Jönköpings läns museum, Bohusläns museum (via DigitaltMuseum och K-samsök). Tekniska museet och Sjöhistoriska museet: CC BY 3.0. Övriga bilder är målade för filmen. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Göta kanal. Mannen som räknade ut priset drunknade

  4. 1 nov.

    Alla helgona: Din döde far brinner. Här är räkningen

    Du tänder ett ljus på en grav i november och det känns som om man alltid har gjort så. Men 1898 skrev en tidning i Borås att seden inte fanns här uppe. Vi hade bara namnet. Det här är historien om det namnet: en enda dag i året, i tolvhundra år, och alla som har ägt den. Påvar och munkar, avlatsförsäljare och bönder, fyllbultar och trädgårdsmästare. Den börjar med ett bokföringsproblem i Rom. Den går genom en änka i Fryele som betalar med gård, får och yxa för fyra mässor om året, genom Luther och Wittenbergs allhelgonakyrka, och genom ett kloster i Lund som fick sprängas tre gånger. Sedan kommer de dödas midnattsmässa i Våxtorp, bonden som frågar en ek om vintern, en veckas dans i Vilhelmina, trädgårdsmästarna som uppfann en gravsmyckningsdag och spanska sjukans höst. Hela tiden samma fråga: vem tände det första ljuset? Vi letade i fyrahundra år av räkningar. Svaret låg på ett band från Ålem. Filmen bygger på medeltida brev, protokoll, svenska dagstidningar och inspelade röster ur folkminnesarkivet. Alla citat är lästa ur källorna. Akvarellscenerna är illustrationer och visar bara det källorna beskriver. Berättarrösten, de uppläsande rösterna, musiken och ljudeffekterna är syntetiska. Arkivrösterna är Lisa Johanssons (Vilhelmina 1961) och Judit Johanssons (Ålem 1971), Isof. En film från AlmSaga · almsaga.com Kapitel: 0:00 Allhelgonanatten1:31 Huset som hette Alla helgon4:50 Priset för en själ7:55 En kassa, en kö11:06 Marginalen15:16 De döda håller mässa18:00 När vintern kommer ridande20:30 En vecka dans23:49 De dödas dag30:53 Fred och försoning33:58 Striden om dagen37:50 Ljusen Källor: Riksarkivet (SDHK, Göta hovrätt), Kungliga biblioteket (Svenska dagstidningar), Institutet för språk och folkminnen, Diplomatarium Danicum, DiVA och SwePub, Riksantikvarieämbetet, Kulturen i Lund, Wikipedia. Bilder: Fotografier från Wikimedia Commons: Bernt Fransson (CC BY-SA 4.0), Holger Motzkau (CC BY-SA 3.0), BloodIce (CC BY-SA 3.0), John Samuel (CC BY-SA 4.0), Quentin Lowagie/Klow (CC BY 4.0), L.G.foto (CC BY-SA 4.0), Bysmon (CC BY-SA 4.0), Anton Ehrola (CC BY-SA 4.0), Larske (CC BY-SA 3.0), Xauxa (CC BY-SA 3.0), Calle Eklund/V-wolf (CC BY-SA 3.0), Svenn Poulsen (CC BY-SA 4.0), Håkan Skogsjö (CC BY-SA 4.0). Övriga bilder är fria (public domain, CC0) ur Wikimedia Commons, Stockholmskällan, Riksarkivet, Kungliga biblioteket med flera. Kartor: AlmSagas världskarta i tidens stil. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Alla helgona: Din döde far brinner. Här är räkningen

  5. 18 okt.

    Alvastra: Vem mördade kungen på väg till julottan?

    Julnatten 1156 rider Sveriges kung mot kyrkan för att höra julottan. Han kommer aldrig fram. En av hans egna män dödar honom i mörkret. Men vem? En dansk krönikör säger att han dödades i sängen. Påven säger att det var en kammartjänare. Den äldsta svenska kungalängden säger att det var hans hästesven, på vägen. Och i bygden kring Omberg berättade man att mördaren greps och kokades levande i bly, på en kulle som kallades Galgbacken. Det här är historien om en enda natt, berättad om och om igen i nästan niohundra år, och om klostret Alvastra som stod mitt i den. I filmen möter du• Drottning Ulvhild, som ska ha varit gift med tre kungar. Alla tre dödades.• Munkarna från Clairvaux som bad att slippa resa till "dessa avlägsna och barbariska nejder".• Tre kungar som begravdes i Alvastra, och en påve som skrev att folk dyrkade en mördad man som helgon.• Upproret 1216, när munkarna släpade sin egen abbot till porten och stal hans sigill.• Abboten som stängde porten för sin egen orden, och munken som dödade sin abbot med en kniv.• Arkeologen Otto Frödin, skeletten på Galgbacken och blyrullen med runor i en stenkista.• Erik Johan Vester från Heda, inspelad på fonograf 1910, med sin egen röst.• Graven där mannens kranium fortfarande saknas.• Två grannar med en drönare, som 2025 hittade en stenlagd bana under Vätterns yta. Kapitel0:00 Julnatten1:00 Berget och de döda2:32 Drottningen3:56 Munkarna7:18 Julottan9:45 Släkten i graven13:54 Upproret15:26 Kroppar och kvarnar18:45 Birgitta21:02 Abboten som stängde porten22:52 Eld och tårar25:21 Hammaren och kniven27:05 Kronan tar29:46 Ruinen33:08 Frödin38:24 Grälet40:39 Hamnen Så är filmen gjordAllt som sägs om människor och händelser kommer ur källor: medeltidens brev och annaler, påvebrev, krönikor, generalkapitlets beslut, Gustav Vasas registratur, tidningar, arkeologernas rapporter och museernas fotografier. Citaten läses som de skrevs. Det som är sägen sägs som sägen, och där källorna tar slut säger filmen det.Berättarrösten är syntetisk. Erik Johan Vesters röst är hans egen, inspelad på fonograf i Heda 1910 (Institutet för språk och folkminnen, ISOF). De målade scenerna är gjorda för filmen och föreställer det källorna beskriver. Gör det självFilmen är gjord med AlmSaga. Sök i arkiven och berätta din egen plats: https://almsaga.com Bilder och källorFotografier och ritningar: Riksantikvarieämbetet (bland andra Berit Wallenbergs och ATA:s fotografier från utgrävningarna 1916 till 1930), Östergötlands museum, Jönköpings läns museum, Sörmlands museum, Nordiska museet, Upplandsmuseet, Örebro läns museum, Västergötlands museum, Järnvägsmuseet och Gotlands museum, via DigitaltMuseum och Kulturarvsdata. Kartor: Lantmäteriet (1691 och 1787).Brev och handskrifter: Riksarkivet (Svenskt diplomatariums huvudkartotek, SDHK) och Kungliga biblioteket (Gustav I:s registratur). Tidningar: Kungliga biblioteket, tidningar.kb.se.Texter: Exordium magnum (Patrologia Latina 185), Saxos Gesta Danorum, Västgötalagens kungalängd, Ericus Olai, Canivez' Statuta Capitulorum Generalium Ordinis Cisterciensis, Otto Frödins, Otto von Friesens och Ture J. Arnes artiklar i Fornvännen 1918 till 1933, Holmström och Tollin 1994, Räf 2000, Ståhl 2024, och Gren och Alenius i Fornvännen 2025 (drönarbilden, CC BY).Arkivljud: Institutet för språk och folkminnen (ISOF), Heda 1910. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Alvastra: Vem mördade kungen på väg till julottan?

  6. 17 okt.

    Fjällbacka. Ingen kungsväg

    Den 23 juli 1887 går kung Oscar II genom klyftan i berget ovanför Fjällbacka. Någon i följet säger att vägen är ingen kungsväg. Kungen svarar: Nej. Men den kan bli. Det här är berättelsen om hur en strand under ett berg i Bohuslän blev en ort. Från hällristningarna vid Edsten till branden 1928 och lastbilen med mjöl och gryn som Kville socken skickade till Sarpsborg 1945. I filmen möter du• Tinget 1346, när bygden var norsk.• Botanikern Pehr Kalm, som kom hit 1742 när ingen hade tid att ro honom, och skrev ned vad de gamla fiskarna berättade.• Valen som stranden drog i land 1776, och pojkens hatt på stenen.• Riksdagen som 1829 sa nej till en köping, och isen som brast på Joredfjorden 1850.• Prästen som seglade omkull på ett skär ingen visste om, och kaffet från ett spanskt vrak som kokades som ärter.• Sillen som kom tillbaka, ansjovisen och kungens besök 1887.• Älgen som drog bryggan i sjön.• De döda från Skagerrakslaget 1916.• Änkan som fick ett hus av främlingar, och mormodern som fick sälja sitt eget för att huset stod på ofri grund.• Johan Mjölner, Johanna Kam, Karl Olsson och Leonard Ahlqvist, med sina egna röster. Kapitel0:00 Tre gäster1:01 Skepp i berget2:28 Gudmund4:18 Pojken med hatten5:47 Sex dagar i augusti10:10 På Fjällbacka strand12:36 Stranden knackar på17:34 Fyrtiotalet20:39 Någon annans strand24:02 Ute i världen28:28 Egen bok30:08 Kungen33:14 Sin egen strand36:30 Den nya orten40:46 Sommaren nittonhundrasexton44:24 Doktorn och skolläraren45:34 Tjugotalet46:51 Branden48:21 Berget och mjölet49:34 Den tredje gästen51:04 Klyftan Så är filmen gjordAllt som sägs om människor och händelser kommer ur källor: tidningar från tiden, kyrkböcker, folkräkningar, Kalms resa, riksdagstryck och museernas fotografier. Citaten läses som de trycktes eller skrevs. Det som är sägen sägs som sägen.Rösterna på banden tillhör Johan Mjölner, Johanna Kam, Karl Olsson och Leonard Ahlqvist, inspelade i Kville socken 1956 till 1963 (Institutet för språk och folkminnen, ISOF).Berättarrösten är syntetisk. De målade scenerna är gjorda för filmen och föreställer händelser som källorna beskriver. Gör det självFilmen är gjord med AlmSaga. Sök i arkiven och berätta din egen plats: https://almsaga.com Bilder och källorFotografier, vykort och teckningar: Bohusläns museum, Sjöhistoriska museet, Sörmlands museum och Riksantikvarieämbetet (Bengt A Lundberg, CC BY 4.0), via DigitaltMuseum och Kulturarvsdata. Kungsklyftan 1916: Per Ivar Lindvall. Vykort från Bohusläns museum under CC BY-NC-ND. Familjen Westerberg på Dyngön: DigitaltMuseum, CC BY-SA.Tidningar: Kungliga biblioteket, tidningar.kb.se (bland andra Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Göteborgsposten, Skärgården, Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter, Bohusläns Tidning, Göteborgs Aftonblad och Post- och Inrikes Tidningar, 1776 till 1926); Nasjonalbiblioteket (Stavangeren och Sarpen, 1928 och 1945).Kyrkböcker och folkräkningar: Riksarkivet (Fjällbacka kapellförsamlings död- och begravningsbok från 1882, folkräkningen 1900). Fornlämningar: Riksantikvarieämbetet (inventeringen vid Edsten 1973).Pehr Kalm, Wästgöta och Bahusländska resa (1746); Diplomatarium Norvegicum (brevet från Kville skeppsreda 1346). Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Fjällbacka. Ingen kungsväg

  7. 16 okt.

    Valbar? Elva kronor fällde regeringen

    I dag stänger skulder ingen ute från riksdagen. Men 1887 kunde till och med en skuld på elva kronor kosta dig platsen. Och fälla en regering. Hösten 1887 valdes Olof Larsson, föreståndare för ett ångkök på Kungsholmen, till riksdagen för Stockholm. Elva dagar senare begärde någon ut ett intyg från skattekontoret: 11 kronor och 58 öre i obetald skatt. Högsta domstolen förklarade varje valsedel med hans namn ogiltig. 6 206 sedlar ströks, tullvännerna tog Stockholms alla 22 platser, regeringen Themptander avgick och rågtullen gick igenom med 114 röster mot 104. Tidningarna kallade honom Ångköks-Olle och skrattade hela vintern. Sommaren därpå reste han norrut med ett kök på fyra järnvägsvagnar, för att laga mat åt Sundsvall som hade brunnit. 1892 emigrerade han till prärien i Alberta. Där skrev han sig Olof L. Säve, efter socknen där han föddes, och där kallades han före detta svensk riksdagsman. Filmen bygger på samtida tidningar, intyg, folkräkningen 1880, hans kanadensiska hemmansakt och Wetaskiwin Times. Citaten läses som de trycktes. En fråga ställde domstolen aldrig. Visste han? Kapitel0:00 Valbar?0:44 Gjutaren1:58 Den ena rösten5:15 Häftar8:05 Med sann högaktning10:21 Hela landet skrattar11:34 Ogiltiga12:44 Julafton14:00 Rågen16:49 Hasselbacken17:31 Fyra vagnar19:33 Cobdenklubben22:10 Stridsfloden24:24 För detta riksdagsman26:31 Med sann högaktning Källor- Svenska dagstidningar 1887–1903, Kungliga biblioteket (tidningar.kb.se): bland andra Dagens Nyheter, Nya Dagligt Allehanda, Figaro, Söndags-Nisse, Lyckoper, Sundsvallsposten, Motala-Posten, Alingsås Tidning och Sollefteåbladet.- Folkräkningen 1880, Stockholm, Adolf Fredriks församling, Riksarkivet.- Hemmansakt 360970, Alberta (ed och patentbrev 1898–1899).- The Wetaskiwin Times 1903–1931, via Internet Archive.- Karikatyren ur Söndags-Nisse 1888, återgiven i Oscar II och hans tid (1935).- Bilder: Stockholmskällan (Stadsmuseet), DigitaltMuseum (Sundsvall efter branden 1888, Hasselbacken 1892), Peel's Prairie Provinces.- Kartor: AlmSagas världskarta i tidens stil; Map of Western Canada, Winnipeg 1893. Akvarellscenerna är illustrationer och visar bara det källorna beskriver. Berättarrösten är syntetisk. En film från AlmSaga · almsaga.com Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Valbar? Elva kronor fällde regeringen

  8. 15 okt.

    Björkö och Kalven. En tross i land

    En pojke på 13 år ligger på isen. Framför honom, i en vak, två kamrater. Han heter Folke Andersson och han kommer från Björkö, en av tre öar strax norr om Göta älvs mynning. Till Göteborg är det två mil sjövägen. Det här är berättelsen om hur långt två mil kan vara. Om Björkö, Kalven som i dag heter Kalvsund, och lilla Grötö, från stenåldern till i dag. I filmen möter du• Kanonbåten Svensksund, som i novemberstormen 1899 inte kom i land med landshövdingen, och trossen som till sist fick honom ombord igen.• Den norske kungens flotta i Kalvsund 1309, och bönderna som fällde träden över vägarna.• Priset för 1658: kontributionen och salpeterhjälpen, när Bohuslän blev svenskt.• Skeppet Köpenhamn, som gick på grund i sundet 1676 och brann.• Lantmätaren som 1731 fann två lotsar, en änka och två kåltäppor på Kalven.• Kolerahösten 1866, sälungen, telefontråden och badorten Kalvsund.• Fiskaren Adolf Alexandersson, som bytte linnetråden mot koppartråd och tog plats i riksdagen.• Grälet 1912 mellan sommargästerna och björköborna, i Göteborgs-Posten.• Ernst Bremer, Göteborgsskärgårdens spritkung.• Edvard Karlsson från Skarvik, med sin egen röst från 1961, om julstormen 1902. Kapitel0:00 Två mil0:49 Vaken1:36 En tross i land3:24 Stenarna4:16 Motvind6:30 En skilling och hundra vitling9:25 Köpenhamnsbåden11:57 Med krok14:04 Sillen14:58 Ingen tråd18:35 Varma bad21:22 Koppartråden24:35 Signalerna26:35 Spritkungen30:47 Nummer elva31:41 Isen bär33:33 Isen34:46 I dag Så är filmen gjordAllt som sägs om människor och händelser kommer ur källor: tidningar från tiden, kyrkböcker, skattelängder, lantmäteriets kartor och protokoll, krönikor och museernas fotografier. Citaten läses som de trycktes eller skrevs.Rösten på bandet tillhör Edvard Karlsson från Skarvik, inspelad 1961 (Institutet för språk och folkminnen, ISOF).Berättarrösten är syntetisk. De målade scenerna är gjorda för filmen och föreställer händelser som källorna beskriver. Gör det självFilmen är gjord med AlmSaga. Sök i arkiven och berätta din egen plats: https://almsaga.com Bilder och källorFotografier: Bohusläns museum (Kalvsunds hamn 1926, Skarvik, Hälsö med Björkö omkring 1910); Sjöhistoriska museet (ångaren vid Kalvsund 1951, Fo221067); Björkö i dag: Danica (CC0) och Marrian (CC BY-SA 3.0), Wikimedia Commons.Tidningar: Kungliga biblioteket, tidningar.kb.se (bland andra Skärgården 1899, Göteborgs-Posten 1912, 1923 och 1924, Hvar 8 Dag 1920, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1924, Dagens Nyheter 1923, Göteborgs Aftonblad 1916).Kyrkböcker, folkräkningar och fornlämningsregistret: Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet. Kartor: Lantmäteriet.Erikskrönikan; Holmberg, Bohusläns historia och beskrifning (1867); Framme, om Bohuslän efter 1658. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Björkö och Kalven. En tross i land

  9. 10 okt.

    Käringön. I egna båtar

    Natten mot den 1 november 1872 går skeppet Nordkap på skäret Pickaren, väster om Käringön. Ombord finns kaptenen, hans hustru och besättningen. Klockan sex på morgonen går öns livbåt ut. Käringön är en halv kvadratkilometer berg, längst ut i havet väster om Orust. Inga åkrar, ingen skog. Ändå bodde 652 människor här år 1910. Allt kom från havet. Och när havet höll på att ta människor, var det härifrån man gick ut efter dem. Det här är berättelsen om en ö som fick klara sig själv, i trehundra år. I filmen möter du• Fiskarsonen Olof, som blev amiralen Strömstierna och mötte Tordenskjold i Dynekilen 1716.• Börta Holländares, som nekade genom hela häxprocessen 1671.• Fiskarna som 1722 ville köpa sitt eget berg för fyrtio daler.• Fyren på Måseskär, och dess röst i dimman.• Prästen Simson, patriarken som gav ön dess rykte, och Sigfrid Sjöberg som minns honom på ett band från 1951.• Chefen för lotsdistriktet som kallade öns räddningsstation obehövlig, eftersom folk kunde rädda sig "i egna eller fiskares båtar".• Fyra man från kuttern Pater Dahle, som i juli 1906 rodde ut i en orkan väster om Shetland och hämtade tio man från ett vrak. Kapitel0:00 Käringön0:43 Pickaren, 18721:49 Obehövlig2:29 Ön utan jord4:40 Fiskarsonen7:55 Dynekilen11:46 Fyrtio daler14:25 Kabeljo och kåltäppor15:40 Hela besättningar17:31 Ljuset20:36 Räddningsstationen21:18 Isen23:16 Patriarken28:39 Gästerna31:36 I egna båtar36:06 Midsommar och minor38:20 Egen båt Så är filmen gjordAllt som sägs om människor och händelser kommer ur källor: tidningar från tiden, domböcker, kyrkböcker, sjökort och museernas fotografier. Citat märkta ORDAGRANT läses som de trycktes eller skrevs.Rösten på bandet tillhör Sigfrid Sjöberg på Käringön, inspelad 1951 (Institutet för språk och folkminnen, iodb00098).Berättarrösten är syntetisk. De målade scenerna är gjorda för filmen och föreställer händelser som källorna beskriver. Gör det självFilmen är gjord med AlmSaga. Sök i arkiven och berätta din egen plats: https://almsaga.com Bilder och källorFotografier: Bohusläns museum; Sjöhistoriska museet (hamnen omkring 1890, livbåten Justus A. Waller).Porträtt av Olof Strömstierna, J. H. Wedekindt 1715: Nationalmuseum, CC BY-SA 4.0.Porträtt av Tordenskjold, Balthasar Denner: Statens Museum for Kunst.Kopparstick över slaget i Dynekilen 1716, N. Stibolt; sjökort 1756: Sjöhistoriska museet.Tidningar: Kungliga biblioteket, tidningar.kb.se (bland andra Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1872, Barometern 1872, Göteborgsposten och Varbergsposten 1903, Handelstidningens Veckoblad 1906, Svenska Dagbladet 1904 och 1907, Göteborgs Dagblad 1920).Domböcker: Olof Brattö, Morlanda i Orust och Tjörns dombok. Häxprocessen: Emanuel Linderholm, De stora häxprocesserna i Sverige (1918).Kyrkböcker och fullmakter: Riksarkivet. Ortnamn: David Palm (1963) och Institutet för språk och folkminnen. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Käringön. I egna båtar

  10. 9 okt.

    Varnhem: Var ligger Birger jarl och de tre kungarna?

    Under golvet i Varnhems klosterkyrka ligger Birger jarl. I mer än tvåhundra år visste ingen var. Tre kungar av Eriks släkt begravdes i samma kyrka, och deras monument står kvar. Men under monumenten finns ingen grav. Det här är berättelsen om en kulle i Västergötland där människor har begravt sina döda i mer än tusen år: Kata på storgården, munkarna från Alvastra, kungarna i kriget mellan Sverkers och Eriks släkter, jarlen som styrde riket, greven som byggde om allt, kronofogden bakom järndörren, och utgrävningarna 1920 som till sist gav svar. År 2002 öppnades jarlens grav igen, och arvsmassan fick säga sitt. Alla citat är lästa ur källorna: påvebrev, kungabrev, kyrkans räkenskaper, Erikskrönikan och tidningar från 1888 till 1923. Sägner är märkta som sägner. Kapitel00:00 Jarlens kyrka01:28 Kata (omkring 800 till 1150)04:30 Två släkter05:47 Gåvan hon ångrade08:36 Knut10:13 Bröderna12:18 Pojken som blev kung14:20 Jarlen18:53 Klostrets värld20:25 De som ville ut22:43 Elden och kronan24:58 Greven27:38 Socknen29:01 Kronofogden32:25 Kassan34:49 Jarlens grav37:59 Kungarnas gravar42:09 Beviset Källor i urvalRiksarkivet (Svenskt diplomatariums huvudkartotek, Varnhems kyrkas räkenskaper), Kungliga biblioteket (svenska dagstidningar 1882 till 1923, Suecia antiqua), Riksantikvarieämbetet, Västergötlands museum, Institutet för språk och folkminnen, Edenheim och Rosell: Varnhems klosterkyrka (Sveriges kyrkor 190, 1982). Berättarrösten är syntetisk. En film från AlmSaga. Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Varnhem: Var ligger Birger jarl och de tre kungarna?

  11. 4 okt.

    Apelviken. Samma sand

    Apelviken är en lång, grund sandvik strax söder om Varberg, med Kattegatt rakt utanför. Hit har människor kommit sedan stenåldern, för samma sak: det grunda vattnet, vinden och ljuset. Bönder och stenhuggare. Badgäster och målare. Sjuka barn från hela Sverige. Campare och surfare. Det här är berättelsen om platsen de kom till. Om vad viken gav, och om vad den tog. Gör det självFilmen är gjord med AlmSaga. Sök i arkiven och berätta din egen plats: https://almsaga.com Bilder och källorHallands kulturhistoriska museum: Carolina Mathilda Ranch, Ranchs Foto Atelier, Aero Materiel AB, AB Flygtrafik, Almquist & Cöster, fotografer som inte är angivna; Carl Larssons brev (CC BY-SA)Riksantikvarieämbetet: Jan Norrman 1991 (CC BY 4.0); vykort ca 1940; inventeringsböcker 1987 (CC0)Nordiska museet: Bruno Sörwing 1948 (CC BY-SA)ArkDes, Armémuseum, Bohusläns museum, Kulturparken Småland: Arkitekturminnesföreningen; foto 1927; Hugo Hallgren; Olof Hasslöf; Nils DanckwardtNationalmuseum, Thielska galleriet, Göteborgs konstmuseum, Hallands konstmuseum: Karl Nordström, Nils Kreuger, Richard BerghWikimedia Commons: Rodgevbg 2009; G och J 2025 (CC BY 4.0); Da.Informator 2022 (CC0); fotograf ej angiven, ca 1882Lantmäteriet: Jacob E. Wallmark 1831; Warbergs ägor 1858; Min karta (CC BY 4.0)AlmSagas världskarta: Lantmäteriet, SGU, Naturvårdsverket, SLU, © OpenStreetMap-bidragsgivareRiksarkivet: folkräkningen 1880, TräslövKungliga biblioteket: Varbergsposten, Hallandsposten, Halland, Norra Hallands Tidning, Falkenbergs Tidning, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Göteborgsposten, Göteborgs Aftonblad, Göteborgs Dagblad, Göteborgs Morgonpost, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Stockholms Dagblad, Nya Dagligt Allehanda, Post- och Inrikes Tidningar, Sydsvenska Dagbladet, Smålands Allehanda, Borås Tidning, Västra Dagbladet, Korrespondenten, Norrbottens-Kuriren, Örnsköldsviks AllehandaInstitutet för språk och folkminnen: ljudupptagning B 360, Värö Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Apelviken. Samma sand

  12. 28 sep.

    Mollösund. Sagan om strandsittarna

    Längst ut på Orust, där Bohuslän möter havet, ligger Mollösund. Strandsittarna följer platsen från tiden då havet täckte den till i dag: sillen som kom och försvann, trolldomsrannsakningarna 1669, köpet av stranden 1752, långan på torkställningarna och förlisningarna på Nordsjön. En film om fiskarna som kallades strandsittare, berättad ur källorna. www.almsaga.com Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

    Mollösund. Sagan om strandsittarna
  • 12 avsnitt

Om

Dokumentärer om svenska platser och människor, berättade ur arkiven. Kyrkböcker, domböcker, tidningar, brev, kartor och inspelade röster ur folkminnesarkiven: allt som sägs kommer ur källor som går att läsa. Avsnitten är ljudet ur AlmSagas dokumentärfilmer. Sök i arkiven och berätta din egen plats på https://almsaga.com Om AI i avsnittet: berättarrösten och de uppläsande rösterna är AI-genererade (syntetiska röster), liksom en del av musiken och ljudeffekterna. Där inspelningar ur folkminnesarkiven hörs är rösterna äkta.

Information