Interplay

Sveriges Radio

Interplay släpper inte längre nya avsnitt. Dolda mönster i musiken - där vetenskap och konst möts. Från 2015-2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

  1. Franciskus solsång idag

    2016-07-24

    Franciskus solsång idag

    Vad kan den nästan 800 år gamla dikten Franciskus solsång säga om vad det innebär att vara människa idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över detta reflekterar psykiatrikern Svante Bäck i detta Interplay i P1. Franciskus solsång är en dikt från 1220-talet, där den katolske munken Franciskus inte bara lovar Gud för skapelsen utan också besjälar den. Han kallar jorden för "moder" och "syster", månen för "syster", solen för "broder" och slutligen också döden för "broder". Några hundra år senare fick dikten också en melodi, i 1600-talets Tyskland, och på 1900-talet översattes den till svenska, av bland andra prästen och psalmdiktaren Olov Hartman. På 90-talet fick dikten ännu en ny musikalisk dräkt av den ryska tonsättaren Sofia Gubajdulina, i stycket "Sonnengesang". Det stycket framfördes av Radiokören och solister i anslutning till ett samtal om just solsången i Berwaldhallens Interplayserie, och en av dem som medverkade då var Svante Bäck. Bäck är psykiatriker i Västervik och har haft en relation till den här dikten sedan sin ungdom, och för honom är dikten till att börja med tidlös och som gjord också för oss idag: - Det handlar ju om vår relation till naturen och Franciskus talar ju om det som det är hans syskon, säger Bäck bland annat. Programmet skulle ha sänts första gången fredag 23 juli -16, men det var ett av de program som fick utgå då Ekot direktsände med anledning av attentatet i München. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren.Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

    9 min
  2. Varför demenssjuka kan sjunga

    2016-07-15

    Varför demenssjuka kan sjunga

    Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta ”Interplay i P1”. Fagius är inte bara expert på hjärnan utan också en hängiven amatörmusiker, som sjunger i kör och spelar flöjt bland annat. Han har skrivit den mest omfattande populärvetenskapliga boken i Sverige om hur musik hanteras i hjärnan. Den heter "Hemisfärernas musik" och gavs första gången ut år 2002. Då han uppdaterade den i slutet av 2015 blev den dubbelt så tjock och kom att omfatta mer än 300 sidor. Det beror på att forskningen om hur musik hanteras i hjärnan har vuxit kraftigt sedan slutet av 90-talet, då det blev möjligt att fotografera vad som händer i hjärnan vid en viss aktivitet, berättar han. Att demenssjuka kan sjunga obehindrat fast de inte kan tala beror för det första på att språket och musiken sitter på olika ställen i hjärnan, berättar Fagius. - Det är påvisat i massor av studier, att musiken sitter i grunden till höger och språket sitter till vänster. Sedan samarbetar de över gränserna ... ... och ju mer utvecklad musikalitet desto mer får musiken en språklig förankring, men även om man skulle förlora språket och bli som det kallas på läkarspråk afatisk, kan man ha kvar den musikaliska uppfattningsförmågan och med andra ord kunna uppfatta tonhöjder och musikaliska förlopp, och kunna sjunga melodier med ord! - Precis, fastän man inte har några andra ord, och då handlar det om utantillsång - de sånger man har med sig från långt tillbaka i tiden; psalmer, barnvisor, slagdängor och så vidare, berättar Fagius. Fagius ger också sin syn på att sången inte tycks förbättra en demenssjuks tillstånd: - Nej, det tycks ju inte göra det utan vad det handlar om - åtminstone i huvudsak - är en tillfällig vitalisering, men vi ska ju inte påstå att en tillfällig vitalisering hos en dement person saknar mänskligt värde. Det är en form av livskvalitet där och då, säger han bland annat. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

    10 min
  3. Didos dolda klagan

    2015-08-13

    Didos dolda klagan

    Den är en av världens mest kända kärleksarior, och den bär på nycklar till barockens föreställningsvärld om hur exempelvis sorg skulle gestaltas i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den här ”Interplay i P1”-programmet berättar sångerskan och barockkännaren Sandra Lindqvist om Didos klagan. - Didos klagan är ju en fantastisk aria som representerar barocken och representerar starka, starka känslor i operamusik under 1600-talet, säger Sandra Lindqvist. Under 1600-talet började tonsättarna att sätta texterna i centrum. Då lades grunden till det som vi idag tycker är en självklar kompositionsform, i alla fall inom populärmusiken, nämligen att ett verk har en huvudstämma och ett ackompanjemang. Kompet då kallades för generalbas och parallellt med det införde man också retoriska figurer i musiken. Det var figurer som skulle lyfta fram texten och påverka lyssnarna i samma känslomässiga riktning som texten gav uttryck för - på ett objektivt, vetenskapligt sätt, tänkte man, men hur skulle då de här figurerna utformas? Ja, det diskuterades en hel del och det blev också en slags samsyn på många punkter, men alla de här idéerna kom sedermera med ett gemensamt namn att kallas för affektläran. Didos klagan ligger i slutet av operan Dido & Aeneas från 1689 av den brittiske barocktonsättaren Henry Purcell, och i det här programmet framförs den av den brittiska sopranen Emma Kirkby. Bland de figurer som Lindqvist berättar om finns lamentobasen. Det är den som inleder arian och som upprepar samma toner om och om igen. Vidare finns det en annan figur i melodistämman som kallas 'katabasis'. Den markerar i ett nedåtgående intervall bland annat ordet 'laid'. Det är då hon sjunger om att hon ska läggas ner i graven, i sorgen, för att ta ett par exempel. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

    7 min
  4. Perfektionen hos JS Bach

    2015-08-11

    Perfektionen hos JS Bach

    Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har den brittisk-svenska Bach-forskaren Ruth Tatlow funnit och det berättar hon om i det här ”Interplay i P1”. Tatlow har gått igenom samtliga renskrifter och publikationer av Bachs verk. Bland dessa finns den stora barocktonsättarens kända kollektion med tre sonater och tre partitor för soloviolin från 1720 som tillsammans är skrivna över exakt 2400 takter. Sedan berättar Tatlow bland annat hur Bach komponerade Matteuspassionen. Varför reviderade då Bach sina verk på det här sättet i deras slutversioner? Svaret fann Tatlow så långt tillbaka i historien som hos de gamla grekerna, och i idén om ett perfekt ordnat universum. För den som vill veta mer berättar Ruth Tatlow utförligt om detta i boken "Bach's Numbers; Compositional Proportion and Significance" som av en händelse ges ut just i denna vecka, på Cambridge University press. Tatlow är knuten till Statens musikverk 2013-2015 genom projektet "Bachs proportionella parallellism" som finansieras av Vetenskapsrådet. Musikexemplen i programmet är dels Partita i E-dur med Mats Zetterqvist på soloviolin, dels hämtade ur Matteuspassionen framförd av med The English baroque soloists, Monteverdi choir och London oratory junior choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, i en inspelning från 1989. Arian "Blute nur, du liebes Herz" från samma inspelning sjungs av sopranen Ann Monoyios. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i podden kraftigt förkortad.

    8 min

Betyg och recensioner

Om

Interplay släpper inte längre nya avsnitt. Dolda mönster i musiken - där vetenskap och konst möts. Från 2015-2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Mer från Sveriges Radio