Komplexitetspodden

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

  1. 5 FEB.

    Starka och svaga kärnkraften (The Forces of Stability and Transformation) - deras produkt? Gummistövlar!

    I komplexitet pågår en ständig dragkamp mellan de krafter som bevarar och stabiliserar, och de som driver på förändring och upplösning. Föreställ dig ett ekosystem. Starka krafter, som rovdjurens jakt och växternas rotsystem, håller populationer i schack och binder jorden. Det skapar en igenkännbar ordningoch är systemets stabiliserande kärnkraft. Samtidigt verkar svagare, mer oförutsägbara krafter – en plötslig skogsbrand, en ny sjukdom, eller en invasiv art. Det är de som är de transformerande krafterna som bryter ner gamla strukturer och tvingar fram anpassning och ny utveckling. Ett levande system behöver båda: för mycket stabilitet leder till stagnation och oförmåga att hantera kriser, medan för mycket transformation leder till kaos och kollaps. Några hållpunkter: Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  2. 29 JAN.

    Spontan ordning och självorganisation (Spontaneous order and self-organization) - en osynlig hand som skapar ordning ur oreda.

    Spontan ordning är uppkomsten av komplexa mönster och strukturer i ett system utan en central planerare eller yttre styrning, driven av enkla, lokala interaktioner mellan dess komponenter. Spontan ordning – skapat av självorganisation – är ett av de mest centrala fenomenen som uppstår ur komplexitet. Notera att det inte är en medveten strategi eller en design skapad av människor, utan en naturlig produkt av ett komplext system. Det beskriver hur ordning, mönster och funktionella strukturer kan uppstå ur kaos utan någon central styrning, plan eller extern dirigent. Man kan skilja på de två begreppen: Självorganisation är processen på mikronivå. Det är de mekanismer där systemets enskilda komponenter (myror, neuroner, människor) arrangerar sig själva och anpassar sitt beteende baserat på lokala interaktioner med sina närmaste grannar. Spontan ordning är resultatet på makronivå. Det är det övergripande, stabila och ofta funktionella mönster som uppstår ur den självorganiserande processen. Fågelflockens formation är den spontana ordningen och varje fågels anpassning till sina närmaste grannar är självorganisationen. Fenomenet är ett direkt resultat av att ett stort antal varierade komponenter interagerar lokalt och följer enkla regler, ofta drivet av återkoppling. Några hållpunkter: 3:53 - Myror använder inte Gallup-undersökningar 9:30 - Biljettkontrollanter orsakar köer, och spontan ordning 16:40 - Svenskan uppfanns inte av en enskild person – Ola Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  3. 22 JAN.

    Proxyvariabel (Proxy variable) - hur många kilo-rap gör ni per dag?

    komplexitet är de egenskaper vi bryr oss mest om – till exempel innovationskultur, resiliens, kundlojalitet eller medarbetarengagemang – omöjliga att mäta direkt. De varken syns eller luktar. Istället använder vi proxyvariabler: indirekta, mätbara indikatorer som vi antar har en stark koppling till det immateriella mål vi egentligen vill uppnå. En proxyvariabel är ett nödvändigt och ofta användbart verktyg för att kunna analysera och agera. Faran ligger i att glömma att det är just en proxy. När en mätpunkt blir ett mål slutar den ofta att vara en bra mätpunkt (Goodharts lag). Spelarna (agenterna) börjar omedvetet eller medvetet att optimera för att maximera mätvärdet, även om det sker på bekostnad av det verkliga, underliggande målet. Strategin är inte att sluta mäta, utan att alltid vara medveten om att varje mätvärde bara är en ofullkomlig representation av verkligheten. Några hållpunkter: 04:50 - Komplexitet luktar och smakar inte 10:30 - Har du inte ätit på ALLA pizzerior får du inte sätta betyg – Ola 19:02 - Staffan berättar att random snubbar från Kornhamnstorgs inte alltid funkar Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    25 min

  4. 14 JAN.

    Handlingskraft (Agency) - asfaltera där studenterna går.

    Handlingskraft (agency) är en spelares (agents) förmåga att agera självständigt och göra val i ett system. Det är den förmågan, utövad av ett stort antal interagerande spelare, som skapar de komplexa och ofta oförutsägbara mönster som är komplexitet. Det som avgör om något kan ha handlingskraft (agency) är förmågan att: Interagera med sin omgivning (som kan inkludera andra spelare). Processa information från den omgivningen. Agera självständigt baserat på den informationen och sina egna (ofta enkla) regler eller mål. Förmågorna kan också beskrivas såhär: Autonomi: Förmågan att agera utan central styrning. Proaktivitet: Förmågan att själv initiera handlingar för att uppnå interna mål. Reaktivitet: Förmågan att uppfatta och reagera på förändringar i sin omgivning och på andra spelares agerande. Anpassningsförmåga: Förmågan att lära av erfarenheter och förändra sitt beteende över tid. Vem har handlingskraft (agency)? Personer: Detta är det mest klassiska och intuitiva exemplet. Individer har avsikter, mål, reagerar på sin omgivning och anpassar sitt beteende. Organisationer och grupper: Ett företag på en marknad, ett fotbollslag på planen eller till och med en nation kan ses som en “makro-spelare”. De har kollektiva mål, agerar som en enhet i sin miljö och anpassar sina strategier. Djur: En myra i en myrstack, en fågel i en flock eller en fisk i ett stim. Varje enskilt djur följer relativt enkla regler men agerar som en autonom spelare, och deras samlade interaktioner skapar ett komplext, självorganiserande beteende. Teknologiska spelare (AI/Algoritmer): En självkörande bil i trafiken, en handelsalgoritm på börsen eller en smart termostat i ett hem. Dessa är designade för att självständigt samla in data, fatta beslut och agera utan direkt mänsklig inblandning i varje steg. Biologiska enheter: Celler i din kropp, särskilt immunceller, agerar som spelare (agenter). De patrullerar, identifierar hot och agerar för att skydda systemet (kroppen). Även enskilda neuroner i hjärnan kan ses som spelare vars samspel ger upphov till medvetande och tankar. Vem har INTE handlingskraft (agency): Handlingar och Beteenden: En handling eller ett beteende är resultatet eller uttrycket av handlingskraft (agency), inte källan till den. En handling kan inte självständigt besluta sig för att utföra en ny handling. Det är spelaren (agenten) bakom handlingen som har handlingskraft. Idéer: En idé (som en mem, en ideologi eller en innovation) har inte handlingskraft i sig själv – den kan inte “agera” på egen hand. Däremot kan en idé vara en oerhört kraftfull drivkraft som påverkar och formar spelares (agenters) beteende. Idén behöver en värd (en person, en grupp) för att spridas och få effekt. Man kan säga att idén influerar handlingskraft, men den har inte handlingskraft. Några hållpunkter: 06:55 - Bob vågar inte prata med Alice – Staffan 15:59 - Ola anser att tyskar älskar regler 17:30 - Ställ dig sist i kön funkar inte alltid Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  5. 2025-12-18

    Fatisk kommunikation (Phatic Communication) - en hög tass i omklädningsrummet.

    Fatisk kommunikation, ett begrepp myntat av antropologen Bronisław Malinowski, syftar på all kommunikation vars primära funktion är social, inte informativ. Det är ett socialt kitt som binder samman spelare i ett system. Fatisk kommunikation lägger till ett relationslager ovanpå all informationsöverföring och är därför en av de grundläggande faktorerna som skapar förutsättningar för social komplexitet. Till exempel: Den bygger och underhåller nätverket: Fatisk kommunikation (småprat, hälsningar) bygger och underhåller det sociala nätverket. Detta nätverk av relationer är en absolut förutsättning för att ett komplext socialt system ska kunna existera. Utan de band som fatisk kommunikation skapar, skulle systemet bara bestå av isolerade individer. Komplexa produkter som tillit och spontan ordning skulle inte kunna uppstå. Möjliggör interaktioner: Den är mekanismen bakom många av de lokala interaktioner som är en annan central faktor. De myriader av små, sociala utbyten är det som väver samman systemet och gör att global ordning uppstår. Driver återkoppling: Varje fatisk handling, som en hälsning, skapar en omedelbar återkopplingsloop när den besvaras. Den här konstanta strömmen av social feedback kalibrerar och stabiliserar de relationer som komplexiteten vilar på. Den skapar och förstärker implicita normer: Fatisk kommunikation är starkt kultur- och sammanhangsberoende. Att veta vilka fraser som är lämpliga, vilken nivå av entusiasm som förväntas och när man ska prata eller vara tyst är avgörande för social kompetens. Ofta outtalade regler och normer lägger på ett lager av komplexitet för att navigera i sociala sammanhang. En felaktig fatisk handling kan leda till missförstånd eller sociala sanktioner. Det enkla småpratet är kopplat till systemets djupa regelverk. Den ökar tvetydigheten och tolkningsutrymmet: Eftersom betydelsen i fatisk kommunikation är implicit snarare än explicit, ökar risken för feltolkningar. En fråga som “Hur mår du?” kan, beroende på tonfall, situation och tidigare relation, tolkas som allt från en ren artighetsfras till en genuin invit till ett djupt samtal. Den här inneboende tvetydigheten är en kärnkomponent i komplexa system, där orsak och verkan är ickelinjära och där små variationer i initiala förhållanden kan leda till helt olika utfall. Den möjliggör framväxten av förtroende och gruppidentitet: De stabila sociala relationer som fatisk kommunikation skapar är grunden för framväxten (emergence) av kollektiva fenomen som förtroende, samarbete och gruppidentitet. Egenskaperna finns inte i enskilda individer, utan uppstår ur dynamiken i deras interaktioner. Genom att kontinuerligt signalera samhörighet och välvilja bygger fatisk kommunikation den psykologiska tryggheten som är nödvändig för att komplexa sociala strukturer ska kunna fungera och utvecklas. Några hållpunkter: 04:30 - Kan vi slippa kontrollfrågor på en innebandyplan? 08:15 - “I Finland heter det bara pinne …” – Ola 17:30 - Fatiskt kommunikation bygger informationsvägar. Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  6. 2025-12-11

    Dragningskrafter (Attractor) - det lila hjärtat och antalet bollvinster.

    En dragningskraft (attractor) beskriver ett systems standardlägen eller vanor – de stabila mönster som det tenderar att falla in i. Man kan se det som ett landskap med dalar. Oavsett var en process startar kommer den sannolikt att rulla ner och stanna i en av dalarna. Dragningskrafter är en produkt som uppstår ur självorganisation. Det skapas och upprätthålls av den samlade handlingskraften (agency) hos individerna (spelarna/agents) i systemet. En dragningskraft kan vara ett önskvärt, högpresterande tillstånd som präglas av kohesion, där ömsesidig anpassning och samarbete är normen. Men den kan lika gärna vara ett dysfunktionellt och låst läge, som en kultur av misstro eller silomonolog, där delarna agerar isolerat från varandra. Att medvetet agera mot en stark dragningskraft kräver stor energi och medvetenhet. Några hållpunkter: 06:30 - Felen stirrade honom i ansiktet 13:50 - Att skylla ifrån sig 20:40 - Så har vi alltid gjort-mentaliteten Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  7. 2025-12-04

    Bricolage - en liter filmjölk och två tandpetare.

    Bricolage är konsten att skapa något nytt genom att använda en brokig samling av de resurser som finns tillgängliga i stunden. Begreppet bricolage myntades av den franske socialantropologen Claude Lévi-Strauss i hans bok “La Pensée sauvage” (“Det vilda tänkandet”) från 1962. Lévi-Strauss kontrasterade bricoleuren med ingenjören. Ingenjören arbetar utifrån en förutbestämd plan och skaffar sedan de specifika material och verktyg som krävs för att genomföra den. Bricoleuren, å andra sidan, utgår från en begränsad och slumpmässig uppsättning verktyg och material som redan finns till hands och improviserar fram en lösning. Det franska ordet bricolage kommer från verbet bricoler, som betyder ungefär att pyssla eller att meka. En bricoleur är en hantverkare, fixare eller man-tager-vad-man-haver-person som är skicklig på att använda verktyg och material på nya och oortodoxa sätt för att lösa ett problem. Som strategi i komplexitet är det en improvisatorisk och pragmatisk metod som fungerar särskilt bra i miljöer präglade av resursbrist, osäkerhet och ett behov av snabba, fungerande lösningar. Ibland kallas det resursbaserad improvisation. Några hållpunkter: 03:58 - Varför hade han ett skotskt namn? 14:20 - Huset du trodde var övergivet är bebott … vad gör du? 20:15 - Nu tänker du som en ingenjör – Staffan Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  8. 2025-11-27

    Fraktaler (Fractals) - till och med stadens invånare är fyrkantiga.

    En fraktal är en struktur eller ett beteendemönster som uppstår från en enkel, upprepad regel (en rekursiv process). Kännetecknande för fraktaler är självlikhet: mönstret ser likadant ut oavsett vilken skala man betraktar det på, och helheten består av mindre kopior av sig själv. Ormbunksblad, von Kochs kurva eller trummisen Jeff Porcaros groove i Totos låtar. Fraktaler finns överallt. Några hållpunkter: 03:40 - Finns det ett central Salt Lake City 13:00 - komplexitet beror på många saker – Staffan 21:25 - Så skapas arbetstillfällen inom matematiken Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min
Visa alla (23)

Betyg och recensioner

4
av 5
2 betyg

Om

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

Information

  • Skapad av
    Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
  • Aktiva år
    2025 - 2026
  • Avsnitt
    23
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Agical 2025
  • Programmets webbplats
    Komplexitetspodden