Kriminologerna

Högskolan i Borås

En true-crime-podd från Högskolan i Borås där vi låter forskare förklara grova brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt

  1. S03E02: Hagamannen

    29 APR.

    S03E02: Hagamannen

    Under flera år lever kvinnor i Umeå i skräck. Nattetid smyger en okänd gärningsman genom staden, attackerar kvinnor bakifrån och utsätter dem för grovt våld och sexuella övergrepp. Mellan åren 1998 och 2005 överfalls nio kvinnor. Fyra av dem våldtas. Två av dem utsätts för mordförsök. Gärningsmannen blir känd som Hagamannen – en till synes vanlig familjefar som under åren lyckas undgå polisen, tills en DNA-träff till slut avslöjar honom. I det här avsnittet analyserar docent Charlotta Thodelius och universitetsadjunkt Sofia Persson Hagamannens brott genom "rationella val-teorin". Med fokus på beslut i stunden, riskbedömningar och strategiska överväganden diskuteras hur överfallen planeras, genomförs och följs upp – från val av tid, plats och offer till flykt och hantering av vardagen efteråt. Det blir ett samtal om hur grova våldsbrott kan vara både kalkylerade och medvetna, och vad det innebär att betrakta gärningspersonen som en rationell aktör. Relaterad litteratur: Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur Cornish, D.B. & Clarke, R.V. (2017). The rational choice perspective. I Wortley, R. & Townsley, M. (red.) Environmental criminology and crime analysis. London: Routledge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    39 min
  2. S03E01: Spökkriminologi med LaxTon Ghost Sweden

    20 MARS

    S03E01: Spökkriminologi med LaxTon Ghost Sweden

    Säsongspremiären av Kriminologerna handlar som spöken, men framför allt om det som dröjer sig kvar efter ett brott: minnen, tystnader och berättelser. Tillsammans med spökjägarna från LaxTon Ghost Sweden tar vi oss i det här poddavsnittet till gränslandet mellan evidens och paranormala berättelser.   När spåren efter ett brott fortsätter forma ett helt samhälle, långt efter att tystnaden tagit över – då behöver vi andra sätt att förstå. I mötet mellan kriminologisk forskning och paranormala utredningar uppstår något oväntat: nya sätt att förstå både brott och människor. Relaterad litteratur: Fiddler, M. (2019). Ghosts of other stories: A synthesis of hauntology, crime and space. Crime, Media, Culture: An International Journal, 15(3), 463-477. Fiddler, M., Kindynis, T. & Travis Linnemann (red.), Ghost Criminology: The Afterlife of Crime and Punishment. New York: New York University Press Fiddler, M., Linnemann, T. & Kindynis, T. (2024). Ghost Criminology: A Framework for the Discipline’s Spectral Turn, The British Journal of Criminology, 64(1), 1–16. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    1 tim 28 min
  3. S02E05: Hedersmordet i Landskrona – heder, hot och 107 knivhugg

    27 FEB.

    S02E05: Hedersmordet i Landskrona – heder, hot och 107 knivhugg

    2012 hittas Amina död i sin lägenhet i Landskrona. Hennes lillebror Burak ringer in larmet – men snart står det klart att han själv är gärningspersonen. Han har mördat sin egen syster på grund av en stark uppfattning att Amina brutit mot familjens heder. I avsnittet pratar vi om hedersrelaterad brottslighet och om hur Buraks syn på rätt och fel ledde till mordet. Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, använder situationell handlingsteori för att förklara hur moral, självkontroll och miljö samverkar i just den här typen av brott. Relaterad litteratur: Wikström, P. O. (2006). Linking Individual, Setting and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. Ur: Wikström, P.-O. & Sampson, R. J. (red). Explaining Crime: Contexts, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press Wikström, P. O. H. (2004). Crime as Alternative. Towards a Cross-Level Situational Action Theory of Crime Causation. Ur: J. McCord. (red.). Beyond empiricism: Institutions and intentions in the study of crime. Advances in Criminological Theory 13. New Brunswick: Transaction Wikström, P.O.H., Oberwittler, D. Trieber, K., Hardie, B. (2012). Breaking Rules. The Social and Situational Dynamics of Young People’s Urban Crime. Oxford: Oxford University Press. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    18 min
  4. S02E04: Dubbelmordet i Värnamo

    30 JAN.

    S02E04: Dubbelmordet i Värnamo

    I Värnamo hittas två kvinnor döda i sina hem. Båda fallen misstänks först att vara självmord. När polisens arbete pekar mot mord leder spåren till samma person: Martina – en kvinna präglad av missbruk, bristande självkontroll och destruktiva relationer. De mördade: Hennes väninna och hennes egen mamma. I avsnittet analyserar universitetsadjunkt Sofia Persson hur teorin om låg självkontroll kan användas för att förstå Martinas liv, hennes beslut och de två morden på både väninnan och mamman. Samtalet ger en bild av hur impulsivitet, missbruk och kaotiska livsvillkor kan skapa grogrund för grovt våld. Relaterad litteratur:  Gottfredson, M.R. & Hirschi, T. (1990). A general theory of crime. Stanford, Calif.: Stanford University Press. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    27 min
  5. S02E03: Kalla fall med Hasse Aro

    2025-12-22

    S02E03: Kalla fall med Hasse Aro

    I det här specialavsnittet möter vi Hasse Aro, en av Sveriges mest erfarna och välkända kriminaljournalister, för ett fördjupande samtal om kalla fall. Vad betyder egentligen ett kallt fall? Varför förblir vissa brott olösta, trots spår, misstankar och åratal av utredningsarbete? Och vilka möjligheter finns till att lösa fall idag, med ny teknik, förändrad lagstiftning och ett ökat intresse för true crime?  Tillsammans med kriminologerna Charlotta Thodelius och Sofia Persson diskuteras uthållighet, kriminologisk kunskap, polisiär erfarenhet, mediernas roll och de svåra avvägningar som görs när resurser ska fördelas. Trevlig lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    23 min
  6. S02E02: Giftmordet i Tuve

    2025-11-17

    S02E02: Giftmordet i Tuve

    En ung man hittas död – till synes av en olyckshändelse. Men snart börjar ryktena viska om något annat. I detta avsnitt granskar vi det kallblodiga mordet på Jakob, som förgiftades med GHB av sin flickvän Bea. Med hjälp av social inlärningsteori förklarar vi hur brottsligt beteende formas och varför vissa lär sig att mord kan vara en rimlig lösning. Expert i dagens avsnitt är Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi. Relaterad litteratur: Akers, R. (2009). Social learning and social structure: a general theory of crime and deviance. Transaction paperback ed. New Brunswick, N.J.: Transaction publ. Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur Sutherland, E., Cressey, D. R. & Luckenbill, D. (1992). Principles of criminology. 11. ed. Dix Hills, N.Y.: General Hall Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    21 min
  7. S02E01: Skolattacken i Trollhättan – tio år senare

    2025-10-02

    S02E01: Skolattacken i Trollhättan – tio år senare

    Det har gått tio år sedan skolattacken i Trollhättan – ett brott som fortfarande väcker starka känslor och påverkar vår syn på trygghet i skolmiljöer. I detta avsnitt av Kriminologerna samtalar vi med Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, som med hjälp av det kriminologiska begreppet herostratussyndrom analyserar de bakomliggande drivkrafterna hos gärningspersonen. Attacken ses som en hämnd mot samhället, ett försök att bli ihågkommen genom våld och symbolik. Gärningspersonen Anton hade få relationer, upplevde sig sviken av samhället och drevs av en vilja att bli berömd – hellre ökänd än okänd. Genom sju kriterier för herostratiska brott får vi en djupare förståelse för hur extrema våldshandlingar kan bli en akt av självglorifiering, makt och mytbildning. Ett avsnitt om samhällsansvar, emotionell utsatthet och hur brott kan bli en mörk väg till odödlighet. Relaterad litteratur:  Borowitz, A. (2005). Terrorism for self-glorification: the herostratos syndrome. Kent, Ohio: Kent State University Press. Newman, K.S. (red.) (2004). Rampage: the social roots of school shootings. New York, N.Y.: Basic Books Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. (Första upplagan). Stockholm: Liber. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    19 min

  8. 2025-07-04

    Kyrkonekrofilen i Surahammar

    En ensam man, få sociala kontakter. En mors död. Ensamhet och tillfälle. Vad får Anton, dömd för sexuella övergrepp på en avliden person, att begå något av det mest avskyvärda och tabubelagda brotten: nekrofili? Det här är säsongsavslutningen av podden Kriminologerna. Tillsammans med forskare från Högskolan i Borås söker vi de kriminologiska förklaringarna till några av Sveriges mest uppmärksammade brott. Relaterad litteratur: Merton, R. K. (1938). Social Structure and Anomie. American Sociological Review, 3(5), 672–682. https://doi.org/10.2307/2084686 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    19 min

  9. 2025-06-13

    Viaduktmordet på Nella

    Den 28-årige mannen vill veta hur det känns att mörda någon. Den 14-årige pojken vill våldta en ung, snygg tjej. En sommarnatt år 2018 överfaller de 21-åriga Nella vid en gångtunnel i Fagersta där hon våldtas och mördas. Åtalet riktas endast mot den 28-årige mannen som döms till livstids fängelse. Men vem var egentligen drivande till brottet? I det här avsnittet ger Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi, med hjälp av brottsmönsterteorin en annan bild av mordet och våldtäkten på Nella än vad som framkommer i domen.   Relaterad litteratur: Brantingham, P. & Brantingham, P. (1993). Nodes, paths and edges: Considerations on the complexity of crime and the physical environment. Journal of Environmental Psychology, 13(1), 3–28. https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80212-9Brantingham, P. & Brantingham, P. (1995). Criminality of Place: Crime Generators and Crime Attractors. European Journal on Criminal Policy and Research, 13(3), 5-26. https://doi.org/10.1007/BF02242925Brantingham, P., Brantingham, P. & Andresen, M. A. (2016). The geometry of crime and crime pattern theory. I Wortley, R. & Townsley, M. (red.) Environmental Criminology and Crime Analysis. Andra upplagan. Routledge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    30 min

  10. 2025-05-06

    Mordet på Elin i Göteborg

    2010 mördades 27-åriga Elin Krantz på väg hem från en utekväll med sina kompisar i Göteborg. När hon kliver av på spårvagnshållplatsen i Biskopsgården blir hon förföljd. Senare påträffas Elin död med svåra skador undangömd i en stenhög. I det här avsnittet av Kriminologerna sätter Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi, situationen i fokus för att ge en kriminologisk förklaring ett av Sveriges mest uppmärksammade fall. Relaterad litteratur: Felson, M. & Eckert, M. (2019). Crime and everyday life: a brief introduction. Sixth edition. SAGE Publications, Inc. Cohen, L., & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44, s. 588–608. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    22 min

  11. 2025-03-27

    Törebodafallet

    I mitten av maj 2001 utspelade sig ett av de märkligaste brottsfallen i svensk brottshistoria. Vad som började med en diskussion om att göra inbrott i en lokal livsmedelsbutik, slutade med att en 89-årig man blev mördad och kroppen skändades efter hans död. I detta avsnitt ger Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, kriminologiska förklaringar till ett av Sveriges mest oförklarliga brott. Relaterad litteratur: Collins, R. (2009). Violence: A micro-sociological theory. In Violence. Princeton University Press Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    21 min

  12. 2025-02-18

    Skolskjutningen i Kungälv

    Sveriges första skolskjutning var 1961 i Kungälv, Sveriges andra och värsta skolskjutning var 4 februari i år. Genom att undersöka de kriminologiska förklaringarna bakom skolskjutningen i Kungälv visar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, att gärningspersonen inte är så osannolik som det verkar vid en första anblick. Allt detta i skuggan av våldsdåden i Örebro.  Relaterad litteratur: Lindgren, S. & Thodelius, C. (2017), School Shootings in Seven Countries:Testing and Developing the Theory of Five Necessary Conditions, i Andersson, Björn, Frida Petersson & Anette Skårner (red.) Den motspänstiga akademikern. Festskrift till Ingrid Sahlin, s. 351 – 381. Malmö: Égalité Thodelius, C., & Sandén, H. O. (2017). Lethal school violence in Scandinavia: development of an incident typology and suggestions for prevention*. Journal of Risk Research, 22(6), 692–700. Thodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. O., & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. Liber. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    33 min
  • 12 avsnitt

Om

En true-crime-podd från Högskolan i Borås där vi låter forskare förklara grova brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Information

  • Skapad av
    Högskolan i Borås
  • Avsnitt
    12
  • Åldersgräns
    Vuxet innehåll
  • Copyright
    © Högskolan i Borås
  • Programmets webbplats
    Kriminologerna
  • Leverantör

Du kanske också gillar