Anekdot

•

Stanica • Relácie: 3

Vzdelávanie

Vzdelávanie

Dvojtýždenne
Veda

Veda

Dvakrát týždenne
Spoločnosť a kultúra

Spoločnosť a kultúra

Dvakrát týždenne

07. 09. 2023

#164 William Shakespeare

Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelskspråkiga litteraturen och kulturen är svår att överskatta. Än idag använder vi ord och fraser från hans penna, utan att ens tänka på det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabetanska London? Hur kan vi föreställa oss att teaterupplevelsen på hans egen The Globe Theatre såg ut? Och hur har forskningen hanterat det sparsmakade källäget kring hans författarskap? Litteraturhistorikerna Elisabeth Lutteman och Alexander Paulsson Lash gästar Bildningspodden. Missa inte historikern Peter K Anderssons essä om clownrollen i Shakespeares dramer – samt mer info om podden och gästerna – på www.anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.
06. 07. 2016

#32 Studiecirkeln (live)

Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
07. 06. 2016

#28 Digital litteratur

Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
17. 11. 2015

#5 Kurortens historia

Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.
05. 10. 2016

#34 Romancelitteratur

Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey. Veckans avsnitt reder ut begreppen om romancelitteraturen. Var börjar romancelitteraturens historia? Vad måste en rikitig romancebok innehålla? Och hur explicita är egentligen sexscenerna? Gäster i studion är Ann Steiner, docent i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, och Pamela Schultz Nybacka, lektor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtionskultur och föreståndare för utbildningen i förlagskunskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
08. 03. 2017

#50 Spanska inbördeskriget

Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder? Hur minns man kriget i dagens Spanien? Veckans avsnitt ger en introduktion till en av 1900-talets mest omdiskuterade konflikter. Gäster i studion är Soledad Miguel och Henrik Berggren. Soledad Miguel är doktor i spanska vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 2016 på avhandlingen "Revolution o reforma", om upptakten till det spanska inbördeskriget. Hon är författare till kursboken "España – historia, literatura y arta" (2002) och har fortsatt att forska och föreläsa om inbördeskriget. Henrik Berggren är historiker, journalist och författare till flera historiska biografier. Han disputerade 1995 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Seklets ungdom" och utkom 2014 med romanen "Det röda arvet" som utspelar sig under spanska inbördeskriget. Avsnittbilden är ett utsnitt ur Pablo Picassos målning "Guernica" från 1937. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
14. 11. 2017

#68 Rösträttens historia

Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.
03. 11. 2015

#3 Karl Marx

Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Det tredje avsnittet av Bildningspodden handlar om Karl Marx liv och tänkande. Gäster i studion är Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.
07. 02. 2020

#106 Diplomati

Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia. Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.
27. 05. 2019

Anekdot essä #7 Rumi och sufismen

Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stilbildande mystiker – och ser ett poetiskt försvar för det ringaktade och låga. SIMON SORGENFREI är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid samt om religion och migration i Sverige. 2018 utkom han med boken ”Islam i Sverige. De första 1300 åren” (SST) samt ”Det monoteistiska landskapet. Ivan Aguéli och Emanuel Swedenborg” (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Inläsare av persiska dikter: Fataneh Farahani Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Underhållande och fördjupande samtal i poddar som Bildningspodden och klassikerpodden Verket.

Webová stránka

Anekdot

Najobľúbenejšie relácie

#164 William Shakespeare

#32 Studiecirkeln (live)

#28 Digital litteratur

#5 Kurortens historia

#34 Romancelitteratur

#50 Spanska inbördeskriget

#68 Rösträttens historia

#3 Karl Marx

#106 Diplomati

Anekdot essä #7 Rumi och sufismen

O relácii

Anekdot

Najobľúbenejšie relácie

Najobľúbenejšie epizódy

O relácii