P1 Kultur

Sveriges Radio

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

  1. Jul 2

    Välkommen till Mars – dröm eller mardröm?

    Mars har svag gravitation, men stark dragningskraft. I tusentals år har människor skrämts och fascinerats av den röda planeten. Karin Svensson har tittat närmare på vårt syskon i solsystemet lika delar drömlandskap och mardrömsscenario. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Tekniska museet i Stockholm, i en biograf där filmduken välver sig som en kupol över bänkraderna, kan besökarna resa kors och tvärs över solsystemet. Museipedagogen Linda-Maria Badéa sköter spakarna och guidar skolklasser på exkursioner i Asteroidbältet och på Jupiters månar. Men när hon frågar ”vart ska vi åka nu?” finns det en önskeplats som slår alla andra: Mars. Det intensiva intresset för Mars har kopplingar till regissören Ridley Scotts biosuccé ”The Martian” från 2015. I filmatiseringen av Andy Weirs roman spelar Matt Damon astronauten Mark Watney som av misstag blir lämnad ensam kvar på planeten och måste använda all sin kunskap och uppfinningsrikedom för att överleva och ta sig hem. Litteraturforskaren och science fiction-experten Jerry Määttä beskriver boken och filmen som en Robinson Kruse på Mars – ett slags NASA-troget läromedel. Vår tids Marshajp bär ett eko av månfebern som rådde under rymdkapplöpningen på 1960-talet. Robotarna som har skickats för att utforska Mars får egna bloggar och Twitterkonton som följs av miljontals människor. NASA har konkreta planer på en bemannad Marsresa med mellanlandning på månen. Elon Musk pratar om Mars som mänsklighetens nästa hem och tror sig kunna skicka människor dit redan i slutet av det här decenniet. Tankarna är inte nya. Redan i början på 1900-talet skrev raketpionjären och Jules Verne-fantasten Konstantin Tsiolkovski att “Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte stanna i vaggan för alltid.” I tidiga högkulturer sågs planeten som ett dåligt omen på grund av sina röda färg, och för att den – tack vare sin elliptiska bana – verkade röra sig utan mål och mening över himlavalvet. Men den verkliga Marsmanin tog fart på 1870-talet, när den italienska astronomen Giovanni Schiaparelli upptäckte vad han beskrev som ”canali”, linjer i det marsianska landskapet. På engelska översattes ordet till ”canals”, grävda kanaler i motsats till naturligt förekommande – och den oemotståndliga idén om en civilisation på Mars var född. Reporter: Karin SvenssonProducent: Maria Götselius

    Välkommen till Mars – dröm eller mardröm?
  2. Jun 18

    Margaret Atwoods profetior, sommarens lägereldsläsning och Toy Story och den animerade filmens utveckling

    P1 Kultur möter Margaret Atwood författaren som sagts ha förutspått Trump-eran, vi fångar upp böckerna alla kommer att läsa i sommar och vi pratar om den animerade filmens utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SÅ BLEV FÖRFATTAREN MARGARET ATWOOD TRUMP-ERANS PROFET När Margaret Atwoods dystopiska roman "Tjänarinnans berättelse" från mitten av 80-talet blev tv-serie som "The Handmaid's Tale" samtidigt som Donald Trump blev vald till president sågs Atwood av många som en profet – och det stora breda genombrottet var ett faktum. Själv menar hon att hon snarare än att besitta en förmåga att se framåt i tiden, tittat bakåt för att se mönster och förstå samtiden. Reporter Lina Kalmteg har träffat Margaret Atwood, just nu aktuell med memoaren Livsboken. LITTERATURVÅRENS HÖJDPUNKTER – ATT LÄSA IKAPP I SOMMAR Litteraturvåren är till ända – vilka böcker är hittills 2026 års lägerelds-romaner, alltså de där som lästs, pratats om och har störst chans att leva kvar efter årets slut? Kort sagt: vilka böcker ska du läsa ikapp i sommar? Samtal med litteraturredaktör Lina Kalmteg. PREMIÄR FÖR TOY STORY 5 – 30 ÅR EFTER FÖRSTA FILMEN När den animerade filmen Toy Story kom 1995 var den banbrytande både estetiskt och inte minst på det sätt den kunde appellera till både barn och vuxna samtidigt. Nu 30 år senare kommer den femte filmen om leksaksfigurerna Woody och Buzz och den animerade filmen har tagit ytterligare många kliv. Samtal med filmkritiker Joakim Silverdal om den tecknade filmens modernisering. HANTVERKET: DOCKMAKAREN Hur ger man en docka liv? Serien Hantverket låter kulturens praktiker kliva fram ur kulisserna och berätta om sina knep, specialverktyg och nördiga passioner. Idag möter vi dockmakaren Sara Bohman Marionetteatern i Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

    Margaret Atwoods profetior, sommarens lägereldsläsning och Toy Story och den animerade filmens utveckling
  3. Jun 17

    Kultur i totalförsvaret, möte med Åsa Jungnelius – och konst i t-banan

    Hur ska kulturlivet förberedas på krig? Och varför? P1 Kultur rapporterar från det kulturpolitiska toppmötet Arctic Arts Summit i Umeå. Dessutom, möt konstnären Åsa Jungnelius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På senare år, efter Rysslands fullskaliga attack på Ukraina 2022, har också konsten och kulturen blivit en del av samtalen om beredskap inför kris och krig. Kulturens förmåga att skapa gemenskap lyfts fram, yttrandefrihet och skapande blir ett sätt att upprätthålla demokratiska värden och skapa förmåga till kritiskt tänkande för att kunna stå emot påverkans-kampanjer. Kulturen kan vara tröst och förströelse, men också ett redskap för att bearbeta trauman. Men, vilka konsekvenser kan det få för konsten? Hur kan Sverige förbereda kulturlivet för kris och krig utan att det hotar det fria kulturlivet? I Umeå pågår just nu det kulturpolitiska toppmötet Arctic Arts Summit – ett arktiskt toppmöte för bland annat samtal om urfolks rättigheter, klimat och säkerhetspolitik – där frågor om kultur, beredskap och försvar diskuteras och P1 Kulturs Helene Alm har bland annat träffat den norska konstnären Amund Sjølie Sveen. Dessutom, P1 Kulturs kulturpolitiska kommentator Emma Engström om det allt starkare intresset för kultur och totalförsvar. ÅSA JUNGNELIUS STÄLLER UT PÅ DESIGNARKIVET Konstnären Åsa Jungnelius hör till de främsta, svenska glaskonstnärerna och hon började med glas redan som 17-åring. Sedan 2007 arbetar hon med Kosta Boda, men numera skapar hon också skulpturer och installationer i andra material. Hon fick sitt genombrott med examensarbetet från Konstfack 2004, "Vad fin du är i håret" som inspirerade till serien "Make Up" för Kosta Boda – en serie som gjorde henne känd för en bredare allmänhet. Nu är hon aktuell med sommarutställningen "Kalejdoskop" på Designarkivet i Pukeberg, där skisser till hennes verk och publiksuccéer ställs ut. GALLERIRUNDA I UNDERJORDEN – KONST I STOCKHOLMS TUNNELBANA Tunnelbanan i Stockholm är känd för sin konst, både platsspecifik och tillfällig, och det sägs att de till ytan är världens största konstutställning, enligt SL den längsta, hela 110 km. Det har funnits konst på t-banestationerna sedan 50-talet och med utbyggnaden av tunnelbanenätet blir det också nya konstverk, numera också på vissa pendeltågsstationer, busshållplatser och utmed spårvägen. Just nu pågår till exempel arbetet med den nya stationen Hagastaden, där Åsa Jungnelius skapar "Snäckan" och i Slussens nya bussterminal svarar Gunilla Klingberg för den konstnärliga gestaltningen med konstverket "Den röda tråden". P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har rest kors och tvärs med Stockholms tunnelbana och pekar ut det mest intressanta konstverken, både för bofasta och för de som är i staden på besök. MÖT KULTURPLÅTSLAGAREN I HANTVERKET När P1 Kulturs Helene Alm träffar Anders Zika på gården i Rudskogen utanför Karlstad. håller han som bäst på med en del av ett stuprör som man gjorde det på 1800-talet. Det var intresset för byggnadsvård som fick honom att lämna det moderna plåtslageriet för att i stället bli kulturplåtslagare - varför? Hör mer i dagens avsnitt av vår reportageserie Hantverket. Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

    Kultur i totalförsvaret, möte med Åsa Jungnelius – och konst i t-banan
  4. Jun 16

    Framtidens artister, arktisk konst och 10 år efter brexit

    P1 Kultur bjuder in nominerade artister till kvällens Denniz Pop Awards för att prata om framtidens musik, vi besöker Umeå och Arctic Arts Summit och utvärderar brexit 10 år efter omröstningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ARVET EFTER DENNIZ POP – ROOKIES PÅ GRÄNSEN TILL GENOMBROTT När stjärnproducenten Denniz Pop gick bort 1998 lämnade han ett stort hål efter sig i det som kallats ”det svenska musikundret” och i den globala populärmusiken i stort. Varje år prisas nu några av hans unga arvtagare på Denniz Pop Awards där årets rookies prisas. Möt de tre nominerade i kategorin Årets artist: Olga Myko, Bellvie och Engla Li. SÄKERHETSPOLITIK, KLIMAT OCH URFOLKS RÄTTIGHETER I FOKUS PÅ ARKTISKT TOPPMÖTE Just nu pågår det kulturpolitiska toppmötet Arctic Arts Summit i Umeå – en mötesplats för kulturen i det cirkumpolära norr. P1 Kultur är på plats för att träffa Maria Utsi, som leder arbetet med urfolksfestivalen Arctic Arts Summit, sångaren, jojkaren och artisten Katarina Barruk och konstnären Carola Grahn. BREXIT 10 ÅR SENARE – SÅ HAR KULTUREN PÅVERKATSI dagarna har det gått 10 år sedan britterna folkomröstade sig ut ur EU. Vad har brexit inneburit för kulturen? Och vart är den forna kulturella stormakten Storbritannien på väg? Samtal med Elin Norqvist, kulturråd i London. HANTVERKET: STRÅKMAKAREN I serien Hantverket får kulturens hantverkare träda fram ur kulisserna. Idag möter reporter Nina Asarnoj stråkmakaren Hans-Peter Rauber i hans verkstad i Motala. Där bygger han unika stråkar till världens främsta musiker men byter också tagel på löpande band på musikskolans elevstråkar. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek och Eskil Krogh Larsson

    Framtidens artister, arktisk konst och 10 år efter brexit

About

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

More From Sveriges Radio

You Might Also Like