On Security/Lundin

Lars-Erik Lundin

0.0 (0)
News
Updated Monthly

Podcast by Lars-Erik Lundin

5d ago

Three clocks

Three clocks by Lars-Erik Lundin
Jun 22

Podd Nylén mfl

Podd Nylén mfl by Lars-Erik Lundin
Jun 14

Podd Engevall-Engberg försvarsindustri

Podd Engevall-Engberg försvarsindustri by Lars-Erik Lundin
May 29

Global systemkollaps under kärnvapennivån - samtal med Michael Sahlin

Det här poddavsnittet handlar om en annan typ av katastrof än den vi brukar tala om – inte det stora kriget, utan den gradvisa systemkollaps där internationella regler, institutioner och flöden eroderas bit för bit. Utgångspunkten i samtalet mellan Michael Sahlin och Lars‑Erik Lundin är att kärnvapenavskräckningen mycket väl kan fortsätta att fungera, men just därför öppnar ett farligt utrymme under ”krigströskeln”. I den gråzonen kan stormakter och regionala aktörer sabotera infrastruktur, bedriva hybridkrigföring och underminera regelverk utan att världssamfundet svarar samlat. Genom exempel från Östersjöns undervattensinfrastruktur, Röda havet, Ukraina och Mellanöstern diskuteras hur globala flödessystem för energi, data och handel hänger ihop – och hur enstaka svaga länkar kan få oproportionerliga effekter. En central tes är att USA:s rollförändring, erosionen av rustningskontroll och internationell rätt samt korruption och inrikespolitiska tipping points driver på denna urholkning av det regelbaserade systemet efter 1945. För Sverige och Europa väcker detta frågan om våra stora satsningar på försvar och totalförsvar i praktiken kan bli verkningslösa om beslutskapaciteten sviktar när flera kriser sammanfaller. Här introduceras ”svagaste‑länk‑logiken” – insikten att ett komplext system ofta faller där den mest sårbara punkten finns, vare sig det gäller kablar, rörledningar, institutioner eller politiska beslutsprocesser. Samtalet pekar ut behovet av att mer systematiskt identifiera och skydda dessa svaga länkar, i allt från EU:s krisbeslut och svensk konstitutionell beredskap till beroenden i energi, ekonomi och läkemedel. Artificiell intelligens och ett möjligt AGI‑genombrott beskrivs samtidigt som en snabbt växande systemrisk som kan förändra både militär balans, cyberhot och hur politiska beslut fattas. Den samlade slutsatsen är att vårt mest realistiska hot 2026 inte är ”tredje världskriget”, utan ett stegvis förändrat systemtillstånd där institutionerna vi litat på levererar allt sämre, och där vår egen förmåga att fatta rätt beslut i rätt tid blir avgörande.
Jan 9

Lars Wedins bok om Havet och dess strategi

Lars Wedins bok om Havet och dess strategi by Lars-Erik Lundin
11/22/2025

Inledande presentationer vid KKrVA:s konferens 20-21 november

-- utmaningarna för projektet SV-A-R och den nödvändiga strategiska omställningen för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. -- Rysslands aggression mot Ukraina, globala maktförskjutningar samt risker kopplade till teknik, ekonomi och klimat.[1][2] Det svenska totalförsvaret måste bli en integrerad funktion där civilt och militärt samarbete är nödvändigt. Lundin lyfte SV-A-R-projektets erfarenheter om samhällets sårbarheter och påpekade att motståndskraft – resiliens – utgör själva fundamentet för trovärdig avskräckning. Projektet har studerat hur cyberförsvar, energisystem, informationshantering och befolkningsskydd måste växa ihop med klassiskt försvar. Under konferensen diskuterades också behovet av riskbaserad planering och att undvika statiska, principbaserade modeller till fördel för mer dynamiska och adaptiva metoder. – “osvuret är bäst” – som vägledning för svensk policy. Säkerhetsläget kräver fortlöpande analys och snabb omprövning av bedömningar. Han hänvisade till delprojekt inom SV-A-R som analyserat osäkerheterna i rysk försvarsplanering, och betonade att det historiskt ofta är oförutsägbara faktorer och snabba förlopp som avgör krisers utfall. Därför måste beslutsfattare alltid väga in risker för snabb eskalering, missförstånd och strategisk överraskning. Erfarenheter från SV-A-R:s kärnvapenrelaterade delprojekt visar att öppenhet kring kunskapsluckor och förmåga till snabb expertuppbyggnad är avgörande när kärnvapenintegrerade militära styrkor ska samverka med konventionella nationella resurser. Stöd till Ukraina och samarbete inom alliansen Ett centralt genomgående tema var betydelsen av stärkt stöd till Ukraina. SV-A-R-projektet har löpande analyserat hur både politiskt och militärt stöd till Ukraina är direkt kopplat till Sveriges och allierades egen säkerhet – inte minst gäller detta erfarenheterna kring rysk militär logik och gränsdragningar mellan kärnvapenhot och konventionella operationer. Lundin påpekade att stödet till Ukraina också handlar om att försvara europeisk och global trovärdighet i säkerhetspolitiken. Det betonades att medlemskapet i NATO inte bara innebär säkerhetsgarantier, utan kräver permanent proaktivt deltagande i försvarsplanering, övningar och teknologiutveckling. SV-A-R har i olika delprojekt fokuserat särskilt på hur Sverige kan anpassa sin försvarsindustriella kapacitet – både för att främja egen innovationskraft och underlätta interoperabilitet inom alliansen. Frågor om gemensamma standarder och försörjningskedjor har adresserats såväl utifrån svensk industriell autonomi som global tillgång på material och teknik. Globalt perspektiv och megatrender Lundin lyfte vikten av att återta ett brett globalt perspektiv och förstå hur megatrender såsom stormaktsrivalitet, teknikutveckling, klimatförändringar och förändrade säkerhetsdoktriner påverkar Sveriges handlingsutrymme. Delprojekt inom SV-A-R har visat att svensk säkerhets- och försvarspolitik inte kan bedrivas utifrån isolerade antaganden – varje större systemkris, t.ex. en ny finanskris, kan snabbt förändra förutsättningarna för militärt bistånd, försörjning och solidaritet inom NATO och EU. Ytterligare ett perspektiv är hur utvecklingen i Asien – särskilt relationerna mellan USA, Kina och det globala syd – påverkar Europas och därmed Sveriges strategiska valmöjligheter. Denna omvärldsanalys måste integreras i svensk planering. Kommunikation, kunskapsspridning och legitimitet En röd tråd genom Lundins anförande var vikten av bred och öppen kunskapsspridning. Han uppmuntrade till användning av moderna kommunikationsverktyg – exempelvis podcast, digitala rapporter och seminarier – för att höja förståelsen både inom beslutsfattande kretsar och allmänheten. Det är nödvändigt för att skapa legitimitet för betydande satsningar på försvar och motståndskraft, samt för att motverka desinformation och polarisering.
07/16/2025

Det globala perspektivet fortsatt centralt

I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc. Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat. Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen. Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta: 1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner. 2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet. 3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad. 4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser. 5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten. Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver. Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.
04/30/2025

Från den nationella insatsstyrkan till breda insatser for inre säkerhet med Lars Nylén

Från den nationella insatsstyrkan till breda insatser for inre säkerhet med Lars Nylén by Lars-Erik Lundin

Podcast by Lars-Erik Lundin

Creator

Lars-Erik Lundin
Years Active

2019 - 2026
Episodes

139
Rating

Clean
Copyright

© All rights reserved
Show Website

On Security/Lundin