Byggnadsvårdspodden

byggnadsvardspodden

Svenska byggnadsvårdsföreningens podd för både hus och människor.

  1. May 26

    Stora Ekholmen - en hel kulturmiljö som återskapas

    Stora Ekholmen söder om Vaxholm var länge en förbipasserad gåta i skärgården: en ö med vackra 1800-talshus som långsamt försvann bakom sly, igenväxning och förfall. När Gunnar och Kerstin Haglund köpte ön 2019 var rådet från många att riva och bygga nytt. De valde motsatsen. Målet är inte att renovera fram en bekväm skärgårdsfastighet, utan att återskapa en hel kulturmiljö. Husen, bryggorna, trädgårdarna, gångarna, ekonomibyggnaderna och strandskoningen ska återfå sitt sammanhang. Varje del ska förstärka helheten. Därför arbetar de med gamla fotografier, byggnadsspår, äldre material och hantverksmässiga metoder. Det ska inte bara se rätt ut på avstånd. Det ska hålla i hundra år till. I centrum för årets byggnadsvårdsläger står Ekorrhuset, eller Marieberg, en rikt utsmyckad villa i cottagestil från 1870-talet. Efter flera års arbete återstår nu de sista exteriöra delarna: verandorna. Nästan ingenting fanns kvar att reparera, men ruttna plankor i gräset och gamla fotografier har gett formerna tillbaka. Här blir byggnadsvårdens principer konkreta: att läsa spår, tolka förlagor och återskapa med respekt för det som en gång fanns. Byggnadsvårdslägret är både arbete och kunskapsöverföring. Deltagarna kommer med Waxholmsbåten, installerar sig på ön och arbetar under ledning av erfarna hantverkare. Några har varit med flera år i rad, andra kommer för första gången. Förkunskaper är inte avgörande. Intresset är det viktiga. Samtalet med Gunnar Haglund handlar om förfall, tålamod och ansvar, men också om glädjen i att ge en plats dess liv tillbaka. Medverkande i avsnittet: Lars Anders Johansson, författare och journalist, styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdföreningen Gunnar Haglund, kulturmiljöentusiast, ägare av Stora Ekholmen

    49 min
  2. Apr 23

    Malin Lernfelt om hoten mot villaområdena

    Står vi mitt i en ny rivningsvåg? Vad är ett kulturarv? Är det enbart slott, kyrkor och äldre stadskärnor, eller också 1900-talets villagator där generationer har vuxit upp? I detta avsnitt av Byggnadsvårdspodden medverkar opinionsjournalisten Malin Lernfelt, chefredaktör för Liberala Nyhetsbyrån och tidigare styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdsföreningen, i ett samtal om villaområdena som hotad kulturmiljö. Villaområden är mer än bostäder. De är sammanhängande bebyggelsemiljöer som speglar hur människor har levt och hur städer har utvecklats under olika epoker. Gatustruktur, tomtindelning, trädgårdar, skala och proportioner bildar helheter som inte kan återskapas när de väl har brutits sönder. Med exempel från Askim i Göteborg och Birkaområdet i Nacka belyses vad som sker när villor rivs och ersätts av storskaliga flerbostadshus. Frågan gäller inte enbart enskilda byggnader, utan hur hela områdens karaktär förändras. När förtätningen sker tomt för tomt riskerar småskaligheten och grönskan att successivt trängas undan. Argument om effektiv markanvändning, kollektivtrafiknära byggande och social blandning ställs mot kulturhistoriska värden, livskvalitet och lokal identitet. Är det markens läge som skapar attraktivitet, eller är det hur platsen är utformad och gestaltad? Malin Lernfelt framhåller att kommunerna, genom sitt planmonopol, har ett ansvar att värna helheter och att arbeta mer aktivt med detaljplaner och rivningsförbud där kulturvärden står på spel. I dag har villaområden ofta ett svagare skydd än andra typer av kulturmiljöer, trots att de tillhör de mest efterfrågade boendemiljöerna i landet. Avsnittet berör också frågan om en ny, mer lågmäld rivningsvåg pågår, där förändringen sker stegvis och utan större offentlig uppmärksamhet. När omvandlingen inte är dramatisk utan administrativ riskerar konsekvenserna att bli svårare att överblicka. Ett samtal om kulturmiljö, politiskt ansvar och om hur dagens beslut formar morgondagens livsmiljöer. Medverkande i avsnittet: Lars Anders Johansson, författare och journalist och styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdsföreningen Malin Lernfelt, opinionsjournalist och tidigare styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

    53 min
  3. Mar 26

    Bellmans hus på Urvädersgränd

    Hemma hos Carl Michael Bellman På en brant och vindlande gränd nära Slussen på Södermalm i Stockholm står ett litet gulrappat hus som tycks ha blivit kvar av en slump. Omgivet av högre 1800- 1900-talsbebyggelse ligger Bellmanhuset på Urvädersgränd, ett av få bevarade 1700-talshus i Stockholm där en skald faktiskt har bott. Här levde Carl Michael Bellman mellan 1770 och 1774, och här skrevs många av Fredmans epistlar. I detta avsnitt av Byggnadsvårdspodden möter vi Bengt Jonshult från ordenssällskapet Par Bricole, vilket köpte huset 1938 och genomförde den restaurering som än i dag präglar miljön. Vi talar om hur huset kunde överleva när omgivningen revs, om den konservativa Wennerqvist-familjen som lät bli att modernisera, och om 1930- och 40-talens restaureringsideal: friläggning av ursprunglig puts, rekonstruktion av 1700-talsfönster och återinsatta kakelugnar. Samtalet rör också den stora underjordiska Riddarsalen som sprängdes in i berget utan att förändra exteriören, balansen mellan levande bruk och kulturhistorisk autenticitet, och vad det innebär att vårda ett hus som både är minnesplats och aktiv möteslokal. Hur nära kan man egentligen komma 1700-talet? Och är det viktigaste det materiellt ursprungliga eller den känsla rummen förmedlar? Medverkande i avsnittet:  Lars Anders Johansson, författare och journalist och styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen Bengt Jonshult, Bellmankännare, ciceron hos ordenssällskapet Par Bricole

    36 min
  4. Feb 25

    Hotade kulturmiljöer i Uppsala

    Om Uppsalas hotade kulturmiljöer I det här avsnittet av Byggnadsvårdspodden riktas strålkastarljuset mot några av de mest hotade kulturmiljöerna i Uppsala. Gäst är Kristina Berglund, arkitekt med lång erfarenhet av kommunal stadsplanering och en av Byggnadsvårdsföreningens mest engagerade och konsekventa röster. Samtalet tar avstamp i två aktuella fall av hotade Uppsalamiljöer med stort kulturhistoriskt värde: kvarteret Ubbo vid kröningsstråket mellan Domkyrkan och Slottet, samt Flustret och Bollhuset vid Fyrisån.  Det är platser med dokumenterat höga kulturhistoriska värden, stark förankring i Uppsalas identitet och tydlig status som riksintresse. Ändå står de inför långtgående exploateringsplaner som riskerar att permanent försämra stadens historiska läsbarhet. Kristina Berglund förklarar varför problemen inte i första hand handlar om brist på lagstiftning, utan om hur lagar och skyddsregler tillämpas. Hon beskriver hur rivningar och storskaliga tillägg motiveras med vaga löften om “arkitektur av hög kvalitet”, hur miljökonsekvensbeskrivningar uteblir och hur helhetsperspektivet på sammanhängande kulturmiljöer gång på gång går förlorat. Avsnittet är en rak genomgång av vad som står på spel när kortsiktig exploatering tillåts trumfa långsiktigt ansvar, men också en bredare diskussion om maktförskjutningen i planprocesserna, länsstyrelsernas roll och den växande börda som lagts på ideella organisationer för att lagen över huvud taget ska följas. Medverkande i avsnittet: Lars Anders Johansson, författare och journalist samt styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Han driver även podcasten Budoarstämning. Kristina Berglund, arkitekt och tidigare styrelseledamot i Svenska Byggnadsvårdsföreningen samt engagerad i Rädda Uppsala

    43 min

About

Svenska byggnadsvårdsföreningens podd för både hus och människor.

You Might Also Like