Jag påminner om att mina texter kan läsas på minst två sätt: 1) för att ämnet låter intressant och/eller 2) för att lära dig nya ord i ett sammanhang (textens ämne). Det är alltid trevligt med feedback och dialog kring textens ämne. Du får förstås gärna ställa frågor om språket också. Jag tänkte skriva lite om system. Vi omges av olika system. Det finns enkla system och komplexa system. Det finns materiella system och abstrakta system. Det finns mekaniska system (en klocka till exempel) och organiska system (människokroppen t ex). Det finns en herrans massa system om vi tänker på det. Delar, relationer och syfte Jag bad Gemini (AI-verktyget) att ge mig lite tips. Den föreslog 3 kännetecken för system: delar, relationer mellan delarna och ett syfte. Man kan fundera på det där med syfte. En klocka är byggd med syftet att den ska visa tiden. Men finns det ett syfte med en älg till exempel? Alla levande varelser kan ses som system. Evolutionisten kanske ser systemets syfte som att föra vidare älgens gener. Man kanske kan se älgens funktion i ekosystemet som ett syfte. För den religiöse kan älgen passa in i en gudomlig ordning. Finns det någon läsare som är bra på Aristoteles? Han hade ju någon idé om att varje objekt hade ett slutmål eller ett syfte. En lite lurig tanke eller hur? Vad är syftet med en blomma liksom. De här enkla begreppen kan hjälpa oss att fundera på system. Människans hjärta är ett system. Den har muskler för att krama ihop sig, olika rum för blodet och rummen har ingånger, utgångar och passager. Delarna sitter ihop på ett ändamålsenligt sätt (ett sätt som passar hjärtats funktion och syfte) och hjärtats syfte är att pumpa blod så att kroppen kan syresättas. I metaforisk mening är hjärtat också kopplat till vår förmåga att känna kärlek men det hör nog inte till hjärtat som organiskt system. Det är nog snarare begreppet hjärta som del i språksystemet. Ett sätt att se på det är att ordens betydelse upprättas av skillnader. Betydelser är väl ett slags funktioner eller syften, tänker jag rätt? Hjärta och hjärna, himmel och jord, mörker och ljus har olika funktion i språket och människans tänkande. Skillnaderna (relationerna) mellan delarna ger dem deras funktion. Och vad är språkets syfte? På evolutionär nivå handlar det om överlevnad, förmodar jag. Men vad blir språkets syfte när det används till att skapa samhällsystem, vetenskap och poesi? Är det fortfarande överlevnad på en högre nivå? Eller har det blivit något annat? Inflöde, genomförande och utflöde Man kan också tänka sig system som en process som tar in något, gör något och skickar ut något. En räknemaskin tar in tal, gör en beräkning och levererar ett svar. En bakmaskin tar in ingredienser, bearbetar ingredienserna och i andra ändan kommer ett bröd ut. Vi använder ganska ofta de engelska orden input och output, särkskilt när det gäller tekniska saker och datorer. Ett dataprogram tar något som input. Vi kan ta en träningsklocka som mäter din puls som exempel. Som output ger den analys och sammanfattning av hälsodata som vilopuls, arbetspuls och maxpuls. Ett system har ofta någon form av feedback eller återkoppling. Ett klassiskt exempel är en termostat. Ett element värmer ett rum. När termostaten känner att det är tillräckligt varmt stänger den av elementet. När luften svalnar sätter termostaten på elementet igen. Systemet bildar en rundgång eller en loop där input och output påverkar varandra. Undervisning fungerar på samma sätt. Eleven får input från läraren och svarar med output. Det kan vara undervisning om skrivande som sedan eleven redovisar i en övningstext. Läraren ger feedback på texten som resulterar i en ny output från eleven. Mycket föbättringsarbete, ibland kallat systematiskt kvalitetsarbete, bygger på sådana här loopar av input - output - feedback, där feedbacken blir ny input som leder till ny output och så vidare. Saker är förstås ofta mer avancerade än så. Outputen kanske mäts på något sätt. Sedan görs en analys av mätningen. Analysen ligger till grund för en planering som mynnar ut i konkreta aktiviteter. De blir till den nya outputen som får vissa resultat. Dessa resultat mäts, analyseras och leder till en ny planering. Systemtänkande Det finns de som menar att vi kan tänka bättre om vi blir medvetna om system. Jag har själv bara skummat på ytan i denna värld. Ett sätt är att studera generella mönster och scheman för system. Dessa går att känna igen i olika sammanhang och kan hjälpa en att analysera olika situationer och komma med förslag och analyser fortare. Jag gissar att google eller första bästa AI-bot gärna hjälper den som är nyfiken att gräva vidare i detta tänkande. En läsare tipsade mig om forskaren Derek Cabreras DSRP framwork. Framework blir helt enkelt ramverk på svenska. Förkortningen DSRP står på svenska för Distinktioner, System, Relationer och Perspektiv. Cabrera menar att vi kan analysera och förstå en mängd olika fenomen genom att betrakta de här fyra aspekterna. Jag tar ett exempel utifrån min begränsade förståelse. Låt oss ta språket svenska. Svenska är svenska just för att det skiljer sig från danska, finska, swahili och resten av världens språk. Det är disktinktionen. Svenska blir något eget i kraft av att inte vara de här andra språken. Svenska är ett system av fonem, morfem och syntax, alltså grammatiska och semantiska regler. Språket svenska står i relation till alla som talar det, både modersmålstalare och andraspråkstalare. Det står också i relation till Sveriges historia, till nationen Sverige och dess kultur samt politiska och instituionella organisation. Det svenska språket står även i relation till resten av världens föreställningar om svenska, Sverige och svenskhet. Vilken betydelse får några repliker på svenska för kulturellt värde i en hollywoodfilm? På vilket sätt svenska är ett perspektiv enligt det här ramverket är inte lika tydligt. Kanske finns det i varje språk ett sätt att tänka på och förhålla sig till världen? Du som pratar flera språk kan hjälpa mig här. Ser världen annorlunda ut om du tänker på svenska eller något annat språk? Ett band och ett beat Samhällskritik riktar sig ofta mot “systemet”, förstått som det dominerande samhällssystemet. Jag antar att det ligger bakom bandnamnet Skitsystem (dåligt/kasst system). Det är ett punkband, närmare bestämt ett crustpunkband, som är välkänt och etablerat i den scenen. Klicka här för ett smakprov. Tomas “Tompa” Lindberg som gick bort förra året spelade under en period i Skitsystem. Hans mer kända band At the gates släppte en skiva nu i år som heter The Ghost of a Future Dead. Kolla in det om du, likt mig, föredrar metal framför punk. Musik kan också ses som ett system med delar. Toner, harmonier och rytmer skapar en helhet. Pratar vi om crustpunk och dödsmetall är d-takt eller d-beat en viktig beståndsdel. För den som är nyfiken på en utläggning (längre förklaring) av det kan titta på det här klippet med Tobias Forge från bandet Ghost. Här kan vi faktiskt se hur olika sätt att spela trummor representerar olika perspektiv. Han inleder med en tydlig distinktion som grundar sig på hur trummisen lägger baskaggen (bastrumman). Det blir tydligt i den korta intervjun att debatten om d-takten står i relation till ett större kulturellt sammanhang, med olika band och subgenrer. Så är det nästan alltid. Varje facett av verkligheten sätter en i relation till en större helhet. Ännu en söndag i veckodagssystemet. Här fick du lite input att bearbeta och kanske ger det någon output i ditt liv. Jag önskar dig en distingerad söndag med ditt eget perspektiv i relation till ett större och förhoppningsfullt meningsfullt sammanhang. /Kalle *Foto: Primitive Man spelar i på Monument031 i Göteborg. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com
