Komplexitetspodden

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg

0.0 (0)
Technology
Updated Weekly

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

Jun 25

Spelartyper (Agent Types) - Vad heter det andra benet då?

För att något ska klassas som en spelare (agent) – en entitet med handlingskraft – krävs förmågan att interagera, processa information och agera självständigt utifrån den informationen. Spelartyper beskriver tre olika grupper som utövar handlingskraft i hög komplexitet. Om faktorer (som talrikhet och oordning) är förutsättningarna, är spelarna själva motorn. De interagerar hela tiden, men har olika inre drivkrafter: Avsiktsdrivna spelare (Människor, organisationer): Agenter som har en medveten vilja, känslor och förmåga till strategiskt tänkande. De har omdöme (Aristoteles Fronesis) och kan medvetet bryta mot regler för att anpassa sig till ett unikt sammanhang eller en moralisk kompass. Den här kategorin agenter kallas ibland aktörer (actors). Instinktsdrivna spelare (Natur, biologi): Celler, myror, virus eller hela ekosystem. De styrs av evolutionärt arv, biokemi och ren överlevnadsinstinkt. De agerar baserat på praktiskt kunnande (Aristoteles Techne) men saknar medveten avsikt eller moral. Den här kategorin agenter är inte aktörer (actors). Mekaniska spelare (Teknik, algoritmer, LLM): Datorprogram, stora språkmodeller (så kallad “generativ AI”), byråkratiska processer och maskiner. De följer kodad logik och universella regler (Aristoteles Episteme). De saknar intention, känner ingenting och har ingen egen förståelse för varför de gör det de gör. Den här kategorin agenter är inte heller aktörer (actors). Några hållpunkter: 07:30 - Hotellchefen gör en installation av en läcka 14:00 - John Boyd förs på tal av Staffan 19:03 - Affärsidé: Få betalt per kobra Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Jun 18

Taktlager (Pace Layering) - Det går att köra TCP/IP över brevduva

Taktlager är en struktur av stabilitet och dynamik som uppstår i ett elastiskt system där delarna rör sig i olika hastigheter. Konceptet, populariserat av Stewart Brand, beskriver hur hälsosamma system, till exempel civilisationer eller organisationer, är uppbyggda av lager som spelar med olika tidsramar. De snabba lagren lär sig och innoverar, medan de långsamma lagren minns och integrerar. Vi balanserar mellan kontinuitet och förändring i friktionen mellan lagren. De sex lagren i Brands modell, från snabbast till långsammast, är: * Mode (Fashion/Art): Experiment, infall och trender. Här sker innovationen. * Handel (Commerce): Marknadens snabba anpassningar. * Infrastruktur (Infrastructure): Tröga system med höga investeringskostnader (transport, internet, servrar). * Styrning/Lagar (Governance): Lagstiftning och institutioner som skapar spelregler. * Kultur (Culture): Språk, religion och värderingar som ändras över generationer. * Natur (Nature): Geologiska och biologiska processer. Några hållpunkter: 04:37 - Ola liknar programmering vid kontraktskrivning 11:03 - Det går att köra TCP/IP över brevduva 17:00 - Vad kommer vara likadant de närmaste 10 åren – J. Bezoz Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Jun 11

Avvikelseånger (Tracking Error) - Köpte Sören IBM?

Avvikelseånger är den känslomässiga kostnaden för att ha fel när man har tagit en aktiv risk (dvs. avvikit från normen – haft en hög tracking error). Konceptet bygger på två delar: Avvikelse (Tracking Error): Ett statistiskt mått (standardavvikelsen) på hur mycket utfallet (en portföljs avkastning) skiljer sig från normen (sitt jämförelseindex). Hög avvikelse: Spelaren (förvaltaren/agenten) tar aktiva risker och satsningar (portföljen) kan avvika kraftigt från normen (index) – både positivt och negativt. Låg avvikelse: Satsningar (portföljen) ligger mycket nära normen (index) – normanpassning (passiv förvaltning eller indexkramning). Ånger (Regret): En negativ känslomässig reaktion på ett dåligt utfall, där man känner att man borde ha vetat bättre eller att ett annat val (det kontrafaktiska) hade varit överlägset. Några hållpunkter: 04:54 - Vad har Schoolsoft, Maconomy och Agresso gemensamt? 15:30 - Sluta bedöm beslutet enbart på utfallet – Taleb 22:15 - Vad kostar din kaffemugg? Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Jun 4

Alla väntar på alla (Deadlock) - Kontorstango i korridoren.

Alla väntar på alla, eller dödläge, är ett tillstånd i ett system där framsteg är omöjliga eftersom de involverade parterna är ömsesidigt beroende av varandra. Det finns fyra specifika egenskaper som typiskt behövs i Alla väntar på alla, ofta kallade Coffman conditions: Ömsesidig uteslutning: Resurser (tid, data, godkännanden) kan bara användas/ges av en part åt gången. Håll och vänta: Varje part håller i en resurs samtidigt som de efterfrågar en annan. Ingen företrädesrätt: Resurser kan inte tas med tvång. Någon måste släppa sitt grepp frivilligt. Cirkulärt beroende: En sluten kedja av väntande bildas där ingen är den naturliga startpunkten. Det är ett system i perfekt men destruktiv balans där stabiliteten beror på att ingen kan röra sig. För att lösa upp tillståndet krävs nästan alltid att man bryter mot en av de fyra punkterna ovan, till exempel genom att tvinga någon att släppa en resurs eller genom att införa en hierarki för vem som får gå först. Några hållpunkter: 04:55 - Douglas minns ett mail 13:59 - Någon blir stött 19:40 - Staffan täcker in alla fall Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
May 28

Cirkelkollaps (Stack Overflow) - Jesus Gil sparkade 39 tränare på 16 år.

Cirkelkollaps uppstår när systemets interna processer, ofta drivna av rekursion, skenar och överskrider systemets fysiska eller kognitiva bärkraft. I den tekniska domänen inträffar cirkelkollaps när kod anropar sig självt så många gånger att minnet tar slut – stack overflow. Varje anrop genererar en ny stackpost tills stacken överskrider sin tillåtna storlek (bärkraft). I sociala och organisatoriska system manifesteras det som en hyperaktivitet som inte leder någonstans. Till skillnad från “Alla väntar på alla” (Deadlock), som är ett tillstånd av lågenergi och passivitet, startar en Cirkelkollaps med hög intensitet och snabb eskalering fram till kraschen. Det är ett system som drunknar i sin egen exekvering eftersom varje steg i processen genererar behovet av ett nytt, identiskt steg, tills de tillgängliga resurserna, till exempel tid, uppmärksamhet eller minne, är helt förbrukade. Några hållpunkter: Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
May 21

Fenix-kretslopp (Phoenix Cycle) - Som en snyltare i kompisgänget.

Fenix-kretsloppet beskriver den nödvändiga och återkommande cykel av uppbyggnad, kollaps och förnyelse som karaktäriserar levande system. Den mytiska Fenixfågeln lever i hundratals år som en unik varelse, tills den känner att krafterna börjar tyna och slutet är nära. Den bygger då ett rede och brinner upp för att förvandlas till aska. Ur askan återuppstår fågeln på nytt, ung och stark, för att fortsätta det eviga kretsloppet av liv, död och pånyttfödelse. Fenix är odödlig, men inte på ett linjärt sätt. Den har ett kretslopp: Långt liv: Fågeln lever länge, ofta angivet till 500 år, men vissa källor nämner 1000 eller 1461 år. Självoffer: När slutet närmar sig bygger Fenixen ett rede av aromatiska örter och kryddor som kanel och myrra. Elden: Den sätter eld på redet, ofta med hjälp av solens strålar, och låter sig själv förtäras av lågorna. Återuppståndelsen: Ur askan av den gamla fågeln krälar en ny, ung Fenix fram för att påbörja en ny cykel. System tenderar att utvecklas från att vara snabba och rörliga (som en startup eller en ung skog) till att bli effektiva, resursstarka men också stela och spröda (som ett storföretag eller en gammal skog full av torrt ris). I det stela stadiet är alla resurser låsta. För att systemet ska kunna överleva på lång sikt krävs en frigörelse, en Fenix-brand. Det är en period av kaos och förstörelse som bryter sönder de gamla strukturerna, frigör resurserna och skapar utrymme för en ny omorganisation. Utan den destruktiva fasen stagnerar komplexa system och dör slutligen av sin egen oförmåga att förändras. Några hållpunkter: Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
May 14

Gruppmarkörer (Shibboleth) - Det smittsamma Lidingö-i:et.

Gruppmarkörer, eller Shibboleth, är specifika signaler, som ord, beteenden, klädkoder eller dofter, som fungerar som lösenord för att skilja vi (innegruppen) från dem (utegruppen). Gruppmarkörer är en mekanism för att upprätthålla systemets gränser och skydda dess resurser och identitet. I hög komplexa är gruppmarkörer inte bara en kul sak, utan en funktionell nödvändighet för vara sammansatta. För att tillit och samarbete ska kunna fungera effektivt, utan att vi behöver förhandla kontrakt med alla vi möter, måste vi veta vem som spelar enligt samma regler. Markören fungerar som en snabb, icke-linjär sorteringsmekanism. Begreppet Shibboleth kommer från en blodig berättelse i Gamla testamentet (Domarboken 12:6). Efter ett slag mellan gileaditerna och efraimiterna spärrade gileaditerna vadställena vid Jordanfloden. När en flyende efraimit försökte passera, bad vakterna honom att säga ordet shibboleth, som betyder ax eller strömfåra. Efraimiterna saknade ‘sh’-ljudet i sin dialekt och sa istället sibboleth. Det lilla felet i uttalet avslöjade dem omedelbart som fiender och ledde till att de dödades. Enligt legenden slogs 42 000 människor ihjäl på grund av ett enda fonem. Några hållpunkter: 02:32 - Staffan beskriver det första lösenordet 14:50 - Ett KISS verkligen Metal? 19:57 - XP är alltid eXtreme Programming Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
May 7

Harmoniskt stök (Concordia discors) - Äpple plus päron blir moped.

Harmoniskt stök är den produktiva spänning som uppstår när olika, ofta motstridiga, element interagerar. Harmoniskt stök är inte bara närvaron av mångfald som skapar komplexitet, utan den dynamiska och ibland konfliktfyllda relationen mellan de olika delarna. Den resulterande harmonin är inte ett tillstånd av lugn och samförstånd, utan ett fungerande, balanserat system som har formats av, och drar nytta av, sina interna motsättningar. I hög komplexitet är friktion inte ineffektivitet utan en mekanism för: Energi: Att hålla systemet vid liv (långt från jämvikt). Information: Att öka systemets interna varians för att matcha omvärlden. Innovation: Att förhindra att systemet fastnar i “good enough”-lösningar. Ett system som nått totalt lugn (termodynamisk jämvikt) har maximal entropi. I en organisation motsvarar det total konsensus och stillestånd. Energin för förändring är förbrukad. Harmoniskt stök är det som håller systemet i ett tillstånd långt ifrån jämvikt (non-equilibrium). Det är bara här, i den turbulenta zonen, som system kan självorgaisera och skapa nya, högre former av ordning (som nobelpristagaren Ilya Prigogine visade). Friktionen genererar den energi som krävs för att systemet inte ska svalna och dö. Några hållpunkter: 02:53 - Friktionen kändes –Ola 09:50 - Spelade John McRingo i Beatles? 16:10 - DeBono, en läkare från Malta Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

Creator

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
Years Active

2025 - 2026
Episodes

43
Rating

Clean
Copyright

© Copyright Agical 2025
Show Website

Komplexitetspodden