Komplexitetspodden

Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
  • 0.0 (0)
  • TECHNOLOGY
  • UPDATED WEEKLY

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

  1. 2D AGO

    Partitur (Full Score) - Total kakofoni utan noter

    Ett partitur beskriver visuellt en komplex process - inklusive tid - så att resultatet kan reproduceras. Musikpartituret är en karta över musikens alla delar. Det är den fullständiga, samlade skriftliga representationen av ett musikverk. Syftet är att visuellt dokumentera och kommunicera alla musikaliska händelser i ett stycke, särskilt när flera instrument eller röster (stämmor) samverkar. Partituret är musikens lösning på ett universellt problem: hur man hanterar och kommunicerar komplex samtidighet. Partitur kan också användas utanför musiken. Det har följande egenskaper: Ett partitur beskriver visuellt en komplex (talrikhet, ojämvikt, oordning, återkoppling, mångfald etc) process Ett partitur beskriver hur olika spelare (agenter) agerar Ett partitur beskriver när eller i vilken ordning spelarna agerar Ett partitur beskriver en process som är tänkt att kunna återskapas Exempel på partitur: Filmmanus (Shooting script) Körschema (Cue Sheet/Run Sheet) för teater och live-tv Dansnotation Gantt-schema Simbanediagram Flödesdiagram Scrum Guide Fotbollsövningar med x, o och pilar av olika typ Några hållpunkter: 01:30 - Gemensamma produktlanseringar är en form av partitur 10:42 - Teknikstrul är konferensens fiende nummer 1 –Ola 20:20 - Mormor klarar sig utan partitur Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  2. MAR 5

    Meningsskapande (Sensemaking) - 25 bilar i cirkel skapar kö

    Meningsskapande är den process genom vilken människor och grupper ger betydelse åt sina erfarenheter, särskilt när de ställs inför oväntade, tvetydiga eller förvirrande situationer. Meningsskapapande är en social och bakåtblickande process. Vi funderar på händelser som redan inträffat och skapar tillsammans en trovärdig berättelse för att förstå dem. Att skapa mening kommer före beslutsfattande. Man kan inte fatta ett klokt beslut om man inte först har en gemensam uppfattning om vilken typ av situation man befinner sig i. Frågan är inte “Vad ska vi göra?”, utan “Vad är det som pågår här?”. I en snabbt föränderlig värld är förmågan till kontinuerligt och kollektivt meningsskapande avgörande för en organisations anpassningsförmåga. Några hållpunkter: 11:45 - … då springer folk bara runt i korridorer –Ola 15:15 - Ibland funkar det inte att kopiera tidigare mönster 20:51 - Gamification kan leda till suboptimeringar – Staffan Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  3. FEB 26

    Läsa glödfärgen (Read the Tempering Color) - Byta plats vid tangentbordet

    Det här temat handlar om att tillföra energi för att komma in i ett eftertraktat intervall, utan att brännas upp. Smeden tillför energi till stålet till dess att det är plastiskt, men inte bränns. Det handlar om att läsa den emergenta färgen för att agera i rätt temperaturintervall. Stålet (en legering av järn och en låg andel kol, oftast under 2%) värms tills det blir plastiskt (formbart), ungefär som en mycket hård lera. Det är i det tillståndet smeden kan forma det med en hammare. Det sker i ett intervall som oftast ligger mellan ca 900°C och 1300°C. Den undre gränsen: Om man smider stålet när det är för kallt (t.ex. under en mörkröd glödfärg, ca 700°C) kallas det att smida kallt. Det skapar spänningar i materialet och kan leda till sprickor. Den övre gränsen: Om stålet (järn med kol) blir för varmt, nära smältpunkten, börjar det bokstavligen brinna. På fackspråk kallas det att bränna stålet. Kolet och andra legeringsämnen oxiderar, och metallens kornstruktur förstörs permanent. Ett bränt stål är skört och oanvändbart. Man ser att det sprutar gnistor som liknar tomtebloss från ämnet. Den allra högsta smidbara temperaturen, precis innan det händer, kallas ibland värmtemperatur (eftersom det är då man kan vällsmida, dvs. foga samman två delar). Processen att hitta intervallet är en visuell bedömning (bedömning baserad på sinnesintryck, inte data). Smeden tittar på järnets glödfärg (eller värmefärg). Det är en yrkesfärdighet som tar många år att lära sig, eftersom färgen måste bedömas i förhållande till omgivande ljus. Mörkröd: För kallt för de flesta smidesoperationer. Körsbärsröd till ljusorange: Ett bra allmänt arbetsområde för smide. Ljusgul till nästan vit: Mycket hett, nära värmtemperatur och farligt nära att bränna stålet. Några hållpunkter: 04:20 - Undvik lynchmobbstämning 15:15 - Ali tar inte instruktioner –Ola 17:15 - Den proximala utvecklingszonen rör sig –Staffan Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  4. FEB 19

    Hävstångspunkter (Leverage Points) - Kungen tar på sig uniformen

    Hävstångspunkter är platser i komplexitet där en liten, avsiktlig, välriktad insats skapar en stor och bestående förändring. Det är den lilla spaken som kan flytta ett stort objekt. Tänk icke-linjäritet by design. Istället för att försöka ändra komplexitetens alla delar med brute force, letar vi efter den punkt där systemets egen dynamik skapar förändring. De här punkterna är ofta inte uppenbara och det handlar normalt inte om att justera enskilda parametrar (som budgetar), utan snarare om att ändra systemets regler, informationsflöden, eller de övergripande målen och paradigmen. Att identifiera och agera på rätt hävstångspunkt är nyckeln till effektiv transformation i komplexa miljöer. Några hållpunkter: 03:03 - Juan Carlos är en spak som förändrar –Staffan 11:29 - Ett sätt att undvika tvättkorgsproblematiken beskrivs 20:23 - Mål är som bäst när de beskriver framtiden Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    27 min

  5. FEB 12

    Feta svansar (Fat Tails) - vem försäkrar försäkringsbolagen?

    Tjocka svansar är en egenskap hos sannolikhetsfördelningar där extrema och sällsynta händelser är långt mer sannolika än vad en normalfördelning förutspår. I komplexitet är extrema händelser ofta vanligare än vad våra vanliga modeller förutspår. En enskild, sällsynt händelse kan ha en oproportionerligt stor inverkan på hela systemet. Vi har en tendens att underskatta risken för det exceptionella, eftersom vi bygger våra förväntningar på en förenklad bild av verkligheten där stora avvikelser verkar nästan omöjliga. Några hållpunkter: 05:23 - “Ganska få träffas av en asteroid” – Staffan 14:59 - Köpte Ola en biljettförsäkring? 22:03 - Att Elon kliver in i rummet är troligare än Ingvar Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    25 min

  6. FEB 5

    Starka och svaga kärnkraften (The Forces of Stability and Transformation) - deras produkt? Gummistövlar!

    I komplexitet pågår en ständig dragkamp mellan de krafter som bevarar och stabiliserar, och de som driver på förändring och upplösning. Föreställ dig ett ekosystem. Starka krafter, som rovdjurens jakt och växternas rotsystem, håller populationer i schack och binder jorden. Det skapar en igenkännbar ordningoch är systemets stabiliserande kärnkraft. Samtidigt verkar svagare, mer oförutsägbara krafter – en plötslig skogsbrand, en ny sjukdom, eller en invasiv art. Det är de som är de transformerande krafterna som bryter ner gamla strukturer och tvingar fram anpassning och ny utveckling. Ett levande system behöver båda: för mycket stabilitet leder till stagnation och oförmåga att hantera kriser, medan för mycket transformation leder till kaos och kollaps. Några hållpunkter: 05:30 - Ingen kan spela en baklängesslinga på gitarr –Ola 14:05 - Area 51 förs på tal 21:03 - Myror har visst change advisory boards … –Staffan Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  7. JAN 29

    Spontan ordning och självorganisation (Spontaneous order and self-organization) - en osynlig hand som skapar ordning ur oreda.

    Spontan ordning är uppkomsten av komplexa mönster och strukturer i ett system utan en central planerare eller yttre styrning, driven av enkla, lokala interaktioner mellan dess komponenter. Spontan ordning – skapat av självorganisation – är ett av de mest centrala fenomenen som uppstår ur komplexitet. Notera att det inte är en medveten strategi eller en design skapad av människor, utan en naturlig produkt av ett komplext system. Det beskriver hur ordning, mönster och funktionella strukturer kan uppstå ur kaos utan någon central styrning, plan eller extern dirigent. Man kan skilja på de två begreppen: Självorganisation är processen på mikronivå. Det är de mekanismer där systemets enskilda komponenter (myror, neuroner, människor) arrangerar sig själva och anpassar sitt beteende baserat på lokala interaktioner med sina närmaste grannar. Spontan ordning är resultatet på makronivå. Det är det övergripande, stabila och ofta funktionella mönster som uppstår ur den självorganiserande processen. Fågelflockens formation är den spontana ordningen och varje fågels anpassning till sina närmaste grannar är självorganisationen. Fenomenet är ett direkt resultat av att ett stort antal varierade komponenter interagerar lokalt och följer enkla regler, ofta drivet av återkoppling. Några hållpunkter: 3:53 - Myror använder inte Gallup-undersökningar 9:30 - Biljettkontrollanter orsakar köer, och spontan ordning 16:40 - Svenskan uppfanns inte av en enskild person – Ola Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    26 min

  8. JAN 22

    Proxyvariabel (Proxy variable) - hur många kilo-rap gör ni per dag?

    komplexitet är de egenskaper vi bryr oss mest om – till exempel innovationskultur, resiliens, kundlojalitet eller medarbetarengagemang – omöjliga att mäta direkt. De varken syns eller luktar. Istället använder vi proxyvariabler: indirekta, mätbara indikatorer som vi antar har en stark koppling till det immateriella mål vi egentligen vill uppnå. En proxyvariabel är ett nödvändigt och ofta användbart verktyg för att kunna analysera och agera. Faran ligger i att glömma att det är just en proxy. När en mätpunkt blir ett mål slutar den ofta att vara en bra mätpunkt (Goodharts lag). Spelarna (agenterna) börjar omedvetet eller medvetet att optimera för att maximera mätvärdet, även om det sker på bekostnad av det verkliga, underliggande målet. Strategin är inte att sluta mäta, utan att alltid vara medveten om att varje mätvärde bara är en ofullkomlig representation av verkligheten. Några hållpunkter: 04:50 - Komplexitet luktar och smakar inte 10:30 - Har du inte ätit på ALLA pizzerior får du inte sätta betyg – Ola 19:02 - Staffan berättar att random snubbar från Kornhamnstorgs inte alltid funkar Kontakta oss via: komplexitetspodden@agical.se linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

    25 min
See All (28)

About

En podcast där tankar om komplexitet får fokus en stund.

Information

  • Creator
    Ola Ellnestam, Staffan Nöteberg
  • Years Active
    2025 - 2026
  • Episodes
    28
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © Copyright Agical 2025
  • Show Website
    Komplexitetspodden