Vetenskapsradion

Sveriges Radio

4.6 (8)
SCIENCE
UPDATED DAILY

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Lars Broström

18H AGO

John rev sina kraftverk – ser hur livet i vattnet återvänder

Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i januari 2026. Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån. Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget. Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna. Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
1D AGO

Så driver arbetskraftsbrist på utveckling av robotar inom lantbruket

Sensorer och AI skiljer ogräs från gröda så bara ogräset besprutas och kemikalieåtgången minskar kraftigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn. Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger. Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
2D AGO

Framtidens datalagring i 10 000 år – så kan vi slippa ständig kopiering och kraschade diskar

Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djupt nere i ett bergrum på Kungsholmen i Stockholm lagrar Riksarkivet enorma mängder data, som ska bevaras ”in i evigheten”. Men de hårddiskar och databand har begränsad livslängd, så materialet måste kopieras över till nya lagringsmedier omkring vart femte år. Och när gamla disketter, cd-skivor och annat dyker upp och behöver läsas av så kan det innebära svårigheter, om de läsare som krävs inte finns på plats. Nyligen presenterade forskare en teknik som ska kunna lagra data säkert i 10 000 år på små tunna glasskivor. Det väcker frågor om vilken teknik den tidens människor kan förväntas använda och om hur mycket av de data som vi skapar som är av intresse för kommande generationer, och filosofiska funderingar om informationspåverkan mot samhällen långt in i framtiden. Medverkande: Johan Ekdahl, arkivarie Riksarkivet, Stockholm; Michael Fokine, professor tillämpad fysik, KTH; Gunnar Björk, professor emeritus tillämpad fysik KTH. I programmet hörs också Ioan Stefanovici på Microsofts forskningslaboratorium i Cambridge och Mark Russinovich, teknisk chef på molnlagringsplattformen Azure. Dessutom hörs arkivklipp ur Sveriges Radios program: Svenska Affärer, 1984-09-26; Framtid, 1991-09-30; Vetandets värld IT 2003-04-09. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producenter: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

20 min
3D AGO

Barnfamiljen fick hemmet tömt på plast

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 18 februari. Utställningen som nämns är öppen till den 16 maj. Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast. Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns. Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

19 min
6D AGO

Uttern gör comeback – så går det för Sveriges arter

Uttern slipper nu att höra till den grupp med arter som klassas som hotade. Sämre går går det tyvärr för en lång rad andra organismer i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var femte år görs en sorts bokslut över den svenska naturen. Då uppdateras rödlistan över hotade arter, och vi får en bild av hur det går för våra växter, svampar och djur. Rödlistan kan varna för om att en art minskar eller är på väg att försvinna helt, och den kan ge ett kvitto på om de naturvårdsinsatser som görs fungerar. Den är därför ett viktigt verktyg för att vi ska kunna stoppa utdöenden. Hör om vinnarna och förlorarna i den senaste nya rödlistan. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

19 min
APR 2

Fyndet i ladugården: Alessandra avslöjar 1800-talets trollformler

Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger. Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin. Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler. – De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon. Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

20 min
APR 1

Gamla färger läcker gift – båtägare tvingas till omfattande sanering

Båtbottenfärger med tennorganiska föreningar som TBT har varit förbjudna länge. Men de läcker än från gamla båtskrov. Nu tvingas båtägare sanera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från hösten 2025. De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar. I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

19 min
MAR 31

Näringslivets nya uppdrag: Göra Göteborg grönare

Över 30 företag har börjat samarbeta med Göteborgs stad för att förvandla betong och asfalt till levande natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirka hälften av stans mark är i privat ägo, så om många av de markägarna går ihop för att göra insatser för den biologiska mångfalden kan det göra stor skillnad för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen. Målet är bland annat att såväl människor som växter och djur och svampar ska få det bättre i stan. Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

20 min

See All (496)

Johan Ekdahl

Guest
Per Högselius

Guest
Björn Gunér

Guest
Anders Larsson

Guest
Anders Karlsson

Guest
Shimon Sakaguchi

Guest
Lena Konovalenko

Guest
Kerstin Lundmark

Guest
Joachim Nilsson

Guest
Jack Valentin

Guest

4.6

out of 5

8 Ratings

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Lars Broström