Vetenskapsradion

Sveriges Radio

0.0 (0)
SCIENCE
UPDATED DAILY

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

3 HR AGO

När världen stängde ned byggde hon ett labb – på rekordtid

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete. – Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter. Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser. Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover. Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked. När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

20 min
1 DAY AGO

Barnfamiljen fick hemmet tömt på plast

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast. Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns. Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
2 DAYS AGO

Forskare letar efter maskskogar i arktiska hav

På flera tusen meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus. Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer. Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Tekniker: Nisse Lundinnils.lundin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
3 DAYS AGO

Det nya fodret för odlad fisk – utan fiskmjöl och sojaprotein

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar. Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
6 DAYS AGO

Så funkar djurvärldens mest osannolika hjärtan

Från blåvalens soffstora pump till kolibrins turbopuls. Vi går på hjärtsafari och möter djuvärldens extremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat. Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen. Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar. Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

20 min
12 FEB

Eskilstuna går före mot ett samhälle med mindre plast

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
11 FEB

Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
10 FEB

Alzheimerforskaren ser ljust på framtiden

Det kommer att bli bra spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen. Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder. Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min

See All (753)

Henny Admoni

Guest
Amy Loutfi

Guest
Kewin Borowiecki

Guest
Kristine Dannenberg

Guest
Henrik Ekman

Guest
Mathias Osvath

Guest
Daniel Leeb

Guest
Johan Köhler

Guest
Toshitsugu Fujii

Guest

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje