• Hem
  • Nytt
  • Topplistor
  • Sök

Historia

  • Historiepodden
    Historiepodden

    1

    Historiepodden

    Acast

  • Historia.nu med Urban Lindstedt
    Historia.nu med Urban Lindstedt

    2

    Historia.nu med Urban Lindstedt

    Historiska Media | Acast

  • P3 Historia
    P3 Historia

    3

    P3 Historia

    Sveriges Radio

  • The Rest Is History
    The Rest Is History

    4

    The Rest Is History

    Goalhanger

  • Historien Om
    Historien Om

    5

    Historien Om

    Podplay

  • Vetenskapsradion Historia
    Vetenskapsradion Historia

    6

    Vetenskapsradion Historia

    Sveriges Radio

  • Militärhistoriepodden
    Militärhistoriepodden

    7

    Militärhistoriepodden

    Historiska Media | Acast

Missa inte

  • Explicit, Krigshistoriepodden
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historiepodden
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Historia.nu med Urban Lindstedt
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • P3 Historia
    Historia
    Historia

    Varannan vecka

  • Short History Of...
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • The Rest Is History
    Historia
    Historia

    Två gånger per vecka

  • Bildningsbyrån
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • Ur arkiven: Ernest Thiel - riskkapitalisten och kulturmecenaten (nr 76 och 78)

    −3 D

    1

    Ur arkiven: Ernest Thiel - riskkapitalisten och kulturmecenaten (nr 76 och 78)

    För tio år sedan publicerade vi två avsnitt om bankiren och konstsponsorn Ernest Thiel. Dessa avsnitt har vi plockat upp ur en gömma, blåst bort det gamla dammet och trimmat ljudspåren på så gott det är möjligt. Avsnitten är nämligen värda att lyftas upp då innehållet sveper mellan oväntade områden i samma episoder, från gruvdrift och tidningsbranchen till tavlor och filosofi. På samma gång får vi en spektakulär berg och dalbana till personöde att följa, spänn fast er och följ med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −3 d

    •
    2 tim 11 min
  • När Ulrika Eleeonora massadlade

    −2 D

    2

    När Ulrika Eleeonora massadlade

    Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid. I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720. Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid. I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden. Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid. De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen. Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen. Bildtext: Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka den 17 mars 1719, målad av Johan Henrik Schildt. Kröningen markerade början på hennes korta, men betydelsefulla regeringstid i en tid av politisk omvälvning i Sverige. Källa: Johan Henrik Schildt – Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka (1719), Museumslandschaft Hessen Kassel. Public domain. Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks Audio Bild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −2 d

    •
    57 min
  • Rörlig romersk krigföring

    −2 D

    3

    Rörlig romersk krigföring

    Romarna byggde ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Från det lilla området runt staden Rom expanderade riket genom en serie framgångsrika erövringskrig – möjliga tack vare en militär organisation och slagfältstaktik som få motståndare kunde stå emot. Det handlade inte bara om formationer och vapen, utan också om kommunikation, logistik och mentalitet. I avsnitt 8 av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessorn Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved, båda vid Umeå universitet, den romerska krigföringens utveckling – och varför den var så effektiv. Särskilt intressant är hur romarna lyckades besegra den mäktiga grekiska falangen, som i århundraden dominerat slagfältet med sina täta led av hopliter beväpnade med långa spjut. Romarna mötte falangen med rörlighet. Genom flexibel taktik och en organisation som kunde anpassas efter motståndaren, lyckades romarna övervinna falangens stelhet. Men framgången låg inte bara i formationerna. Utrustningen – inklusive soldaternas rustning, sköldar och kastspjut – spelade också en viktig roll. Med expansionen följde också ett logistiskt genombrott. Romarriket utvecklade ett imponerande nätverk av vägar och fälthärläger över hela sitt växande territorium. Krigföringen gick från att skydda gränsen till ett djupförsvar som krävde ständig militär närvaro långt från huvudstaden. En annan avgörande förändring gällde arméns sammansättning. Från början utgjordes legionerna av medborgare – jordbrukare som deltog i kriget vid behov. Men genom reformer under 100-talet f.Kr. övergick Rom till ett system med yrkessoldater, en legoarmé som blev lojal inte främst mot staten utan mot sina fältherrar. Denna lojalitetsförskjutning fick stora konsekvenser – inte minst politiskt. Män som Julius Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet i kampen om makten i Rom. Avsnittet belyser också romarnas möte med Hannibal, deras farligaste fiende under de puniska krigen. Trots den förödande förlusten vid Cannae år 216 f.Kr. lyckades Rom till slut vinna mot Karthago. Hur gick det till? Och till havs? Rom hade ingen marin tradition – ändå lyckades man skapa en krigsflotta som kunde utmana och besegra Karthago. Men trots alla dessa framgångar: varför kunde romarna till slut inte stå emot trycket från de germanska stammarna? Hur bidrog den militära utvecklingen – och dess svagheter – till imperiets fall? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −2 d

    •
    52 min
  • Historieämnet gör svenskar av eleverna

    −1 D

    4

    Historieämnet gör svenskar av eleverna

    En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia? Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

    −1 d

    •
    45 min
  • 255. Från vallpojke till krigaradel: Per Stålhammar

    −2 D

    5

    255. Från vallpojke till krigaradel: Per Stålhammar

    I vårt mest meritokratiska avsnitt hittills går vi – live från Scala! – igenom den svenske stormaktsofficeren Per Stålhammars väg från förkrossande fattigdom till att bli adlig. Medel för ovannämnda klättring: värjan. Obs! Är du Patreon får du lite extra i form av en hemlig gäst och en kort intervju om vår nya bok.  Mattis tar sig an mannen själv och hur denne från tidiga tonåren till post pensionsålder tjänstgjorde i den svenska stormaktsarmén. Sagda tjänstgöring skedde i Gustav II Adolfs polska krig, trettioåriga kriget, Karl X Gustavs polska krig, Karl X Gustavs båda danska krig OCH skånska kriget. Pers roll är den här gången att djupdyka i sitt favoritämne: hästar! Eller ja, han pratar även om kavallerister och svensk officersutbildning, men vi vet alla att det är hästarna han är här för.  Dessutom: militariserade fylleresor i Europa, ”de obotliga”, en slags best of Karl X Gustavs alla krig, Västerås amatörgeologiska sällskaps Facebook-sida, Bamses osannolikt slappa föräldraskap, danskarna får på nöten, smarta äktenskap, och mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −2 d

    •
    1 tim 32 min
  • Brittiska imperiets uppgång och fall

    2025-12-31

    6

    Brittiska imperiets uppgång och fall

    När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet. Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar. I reprisen av avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer. Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika. Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten. De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997. Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen. Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet. Bildtext: Robert Clive möter Mir Jafar efter slaget vid Plassey 1757, i en målning av Francis Hayman från cirka 1760. Denna seger markerade början på Ostindiska kompaniets dominans i Indien, både militärt och kommersiellt. Källa: Francis Hayman – Lord Clive meeting with Mir Jafar after the Battle of Plassey (1760), Sterling Times, National Portrait Gallery. Public domain, fri från kända upphovsrättsliga begränsningar enligt Wikimedia Foundation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    2025-12-31

    •
    55 min
  • Andrées polarexpedition del 1: Avfärden

    2025-12-25

    7

    Andrées polarexpedition del 1: Avfärden

    Del 1 av 3. Om hur ett påkostat och dumdristigt projekt till slut inte har något annat val än att ge sig av oavsett om man är redo eller ej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela serien finns att lyssna på i Sveriges Radios app. P3 Historia om Andrées polarexpedition är en serie i tre delar om mysteriet som länge omgärdade Salomon August Andrées polarexpedition. Våren 1897 lyfter ballongen med sikte mot Nordpolen, och Andrée och hans två medresenärer försvinner bland molnen – för att aldrig ses igen. P3 Historia berättar om de försvunna männen och deras älskade som tröstlöst väntade hemma. Vad hände efter att de försvann och hur var det för fästmön Anna som blev kvar? Det är en gåta som gäckat många länge. Redaktionen för det här avsnittet är: Cecilia Düringer – programledare och manus Mårten Andersson – producent, manus och research Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare Viktor Bergdahl – ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Bea Uusma, författare till böckerna Expeditionen: Min kärlekshistoria och Vitön. Vill du veta mer om Andrées polarexpedition? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet: Expeditionen : Min kärlekshistoria av Bea Uusma Vitön : Den fristående fortsättningen på Expeditionen av Bea Uusma Andrées polarexpedition : ett ödesdrama i text och bild av Sven Lundström S A Andrée : ingenjören och polarfararen : biografin av Håkan Jorikson Nils Strindberg: en biografi om fotografen på Andrées polarexpedition av Tyrone Martinsson

    2025-12-25

    •
    44 min
  • Joan of Arc: Warrior Maid (Part 1)

    −2 D

    8

    Joan of Arc: Warrior Maid (Part 1)

    What are the origins of the legendary Joan of Arc, the famous French maid who saved France from the English during the Hundred Years’ War, dressed all the while in men’s clothes? Why is hers one of the most remarkable stories of all time? And, was she really under divine influence when, as only a teenager, she demanded to be taken from her humble French village to Charles of Valois, the would-be King of France, in order to save the French from the English - then on the verge of victory? Join Tom and Dominic as they launch into the life of one of the most extraordinary people in all medieval history: Joan of Arc, and trace her journey from humble peasant girl, to advisor to the King of France, to military heroine and saviour of the French, to despised heretic condemned to the pyre…  _______ Get our exclusive NordVPN deal here ➼ https://nordvpn.com/restishistory It's risk-free with Nord's 30-day money-back guarantee ✅ _______ Join The Rest Is History Club: Unlock the full experience of the show – with exclusive bonus episodes, ad-free listening, early access to every series and live show tickets, a members-only newsletter, discounted books from the show, and access to our private Discord chatroom. Sign up directly at therestishistory.com For more Goalhanger Podcasts, head to www.goalhanger.com _______ Twitter: @TheRestHistory @holland_tom @dcsandbrook Video Editor: Jack Meek  Social Producer: Harry Baldwin Assistant Producer: Aaliyah Akude  Producer: Tabby Syrett Senior Producer: Theo Young-Smith Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

    −2 d

    •
    1 tim 9 min
  • Karl XII:s blodiga trots mot Osmanska riket (premium teaser)

    −1 D

    9

    Karl XII:s blodiga trots mot Osmanska riket (premium teaser)

    Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten. Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”. I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år. Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa. Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande. Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas. Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen. På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält. Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan. Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket. Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public Domain Målning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    −1 d

    •
    11 min
  • Ur arkiven: Champagne (nr 284)

    2025-12-30

    10

    Ur arkiven: Champagne (nr 284)

    Gott nytt år! Med denna högtidsdag på kalendern är året sömnigt och har inte så mycket mer att ge. Det lägger sig under dagen för att i evigheten vila med alla de andra åren. Men innan 2025 stämplar ut kanske man firar av året (eller välkomnar det nya) genom att skåla. Ofta innehåller glaset Champagne, och i avsnitt 284 från 2019 går vi igenom hur den drycken egentligen erövrade världen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    2025-12-30

    •
    1 tim 3 min

Nya poddar

  • Frimurarpodden
    Samhälle och kultur
    Samhälle och kultur

    Varje månad

  • Adrift
    Dokumentär
    Dokumentär

    Serien uppdateras varje vecka

  • Brottsligt
    Verkliga brott
    Verkliga brott

    Varje vecka

  • Rachel Maddow Presents: Burn Order
    Historia
    Historia

    Serie

  • Version History
    Teknologi
    Teknologi

    Varje vecka

  • Business History
    Historia
    Historia

    Varje vecka

  • CrimeLess
    Humor
    Humor

    Serien uppdateras varje vecka

Historiska serier

  • Adrift
    Dokumentär
    Dokumentär

    Serien uppdateras varje vecka

  • Explicit, Sveriges Mörka Minnen
    Historia
    Historia

    Serie

  • British Scandal
    Historia
    Historia

    Serie

  • The Bomb
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • American Scandal
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • The History of Rome
    Historia
    Historia

    Serie

  • Revolutions
    Historia
    Historia

    Serien uppdateras varje vecka

  • English (UK)
Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Brunei Darussalam
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)

Copyright © 2026 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

  • Villkor för internettjänst
  • Webbspelare för Apple Podcasts och integritet
  • Cookie-varning
  • Support
  • Feedback

Logga in för att lyssna på vuxet innehåll.

Apple Podcasts

Följ programmet

Logga in eller registrera dig för att följa program, spara avsnitt och få de senaste uppdateringarna.

Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Brunei Darussalam
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)