Europapodden

Sveriges Radio

Therese Rosenvinge med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

  1. −1 d

    Frysattackerna blottar svagheter – så sårbart är Europa

    Var det Iran, Ryssland eller någon som utförde frysattackerna runt om i Europa? Gör EU tillräckligt i frågan och vad händer om nästa attack utförs av en AI-svärm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen utsattes Sverige, Belgien, Tyskland, Finland, Nederländerna, Frankrike och flera andra europeiska länder av attacker som slog ut frysar och kylskåp i matvaruhandeln. I Frankrike, som var det första land som drabbades, har också blodbanker angripits. Den franska regeringen menar att Iran är inblandade. Finns det något sammanhang mellan angreppen i de olika länderna? Och kan det här kopplas samman med den stora mängd hybridattacker som Europa utsatts för det senaste året? Att den här sortens allvarliga angrepp sker verkar delvis beror på slarv med lösenord. Samtidigt tar EU frågan på allvar och Christoph Hansen, jordbruks- och livsmedelskommissionär, har kallat attackerna, ”ett medvetet försök att störa ut vår livsmedelsförsörjning och underminera konsumenters förtroende”. De senaste åren har EU lanserat flera satsningar för att öka cybersäkerheten, är det tillräckligt? Kan det till och med vara så att EU är bäst i klassen? Mycket pekar mot att de här frys- och kylattackerna utfördes av mänskliga aktörer. Men vad händer om det sker ett större angrep mot till exempel ett lands elnät med hjälp av AI. ”När AI-svärmarna kommer, då kommer vi inte att kunna försvara oss med handkraft. Så vi kommer behöva använda AI för att försvara oss”, säger professor Pontus Johnson. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Pontus Johnson, professor inom cybersäkerhet på KTH.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

    Frysattackerna blottar svagheter – så sårbart är Europa

  2. 3 nov.

    Spelet bakom finsk-norska samtalet med Putin

    Ledde det till fiasko, succé eller mittemellan när Finlands president och Norges statsminister ringde Moskva? Och vad vinner EU på att gå armkrok med Kanada? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Nordiska rådets möte pågick i Helsingfors ringde Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Störe till den ryska presidenten Vladimir Putin. Beslutet att ringa fick bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen att bli upprörd och frågan är om samtalet hjälpte eller stjälpte det europeiska samarbetet? Stubb och Gahr Störe ska ha pratat med Ukraina innan de ringde Putin men har resulterade samtalet i diplomatiska framsteg för Europa? Vid ett toppmöte i Montreal fördjupades nyligen samarbetet mellan EU och Kanada. Kan detta leda till att Europa får en starkare position i världspolitiken? Och vad är kopplingen mellan den kanadensiska superstjärnan Céline Dion och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen? Christine Lagarde, chef för den europeiska centralbanken, avgår i förtid i februari nästa år. Att hon lämnar uppdraget ses som överraskande och frågan är om det har att göra med nästa års presidentval i Lagardes hemland Frankrike? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Nordenkorrespondent. Calle Håkanssson, programchef UI.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

    Spelet bakom finsk-norska samtalet med Putin

  3. 27 okt.

    Läxan för Europa efter migrantkrisen i Ceuta

    Migrantkrisen i Ceuta blir nu en skarp valfråga i Spanien och får EU att vilja se över asylregler. Och vad betyder maktskiftet i Serbien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ceuta finns fortsatt flera tusen migranter kvar efter att över 70 000 människor tog sig över gränsen i slutet på juli. Vittnesmål om tvångsdeportering tillbakavisas av den spanska polisen och asylprövningarna tar längre tid än vad EU:s nya migrationspakt tillåter. Som en reaktion på Ceuta vill nu EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stärka Frontex och införa nya verktyg för att hantera liknande krislägen framåt. Hur påverkas då asylrätten? Samtidigt går Spanien mot val med krisen i Ceuta som en stor fråga hos oppositionen. Vinner ledande konservativa Partido Popular försvinner Pedro Sanchez, som stuckit ut alltmer i EU med sin positiva syn på migration. Hur kan det påverka EU:s migrationspolitik? Putins bundsförvant föll i Serbien – nu då?Partiet Studentlistan, sprunget ur en stark demonstrationsrörelse, vann helgens val i Serbien och Aleksandar Vucic förlorar makten efter mer än ett decennium. Men hur ska det nya styret se ut och hur kommer landets nära relationer med Ryssland och Kina påverkas? Ursula von der Leyen var snabbt ute och gratulerade Studentlistan, men vägen mot EU-medlemsskap fortsätter kantas av frågetecken. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Henrik Dammberg, Östeuropakorrespondent. Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

    Läxan för Europa efter migrantkrisen i Ceuta

  4. 20 okt.

    Kravallerna i Frankrike spiller över på presidentvalet

    Frankrike är i chock efter helgens demonstrationer som urartade och blev våldsamma. Vilka blir de politiska konsekvenserna? Hur påverkas nästa års presidentval? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Plundring, tårgas och brinnande byggnader. Det som började som protester mot en eftersatt skola urartade under helgen i våldsamma upplopp. Varför togs demonstrationerna över av våldsverkare och vilka blir de politiska konsekvenserna med exakt ett halvår kvar till presidentvalet? I ett direktsänt TV-tal frågade Frankrikes president Emmanuel Macron ”hur kan fransmän göra så här mot Frankrike”. Samtidigt anser många demonstranter och politiker på vänsterkanten att upploppen är presidentens fel. Bland dem finns Juan Luc Melanchon, vänsterkandidat i det kommande presidentvalet. Melanchon ligger just nu på andra plats i opinionsundersökningarna efter ytterhögerns Marine Le Pen. Båda kandidaterna har på olika sätt använt helgens händelser för att positionera sig. Det politiska efterspelet rullar nu på för fullt och konsekvenserna kan bli stora. Samtidigt har mittens presidentkandidater svårt att få medvind i opinionen, en förklaring är att de sammankopplas med Macron. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Marie Nilsson Boij, reporter och producent på Ekot.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

    Kravallerna i Frankrike spiller över på presidentvalet

  5. 13 okt.

    Kamikazedrönarna i Svarta havet som pressar Europa

    Dödliga fartygsattacker utanför Bulgarien och mystiska intrång hemma hos politiker i Finland. Hur kan Europa svara när hybridkriget trappas upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När drönare sänker fartyg utanför Bulgariens kust och riksdagspolitiker i Finland utsätts för intrång i hemmet riktas blickarna mot Kreml och Ryssland. Men bevis för vem eller vilka som ligger bakom saknas ofta och för Europa blir det då svårt att agera. Så vad kan Europa göra när vi ser ut att befinna oss i ett hybridkrig som eskalerar? Och när blir ett hybridkrig en skarp konflikt? Den senaste tidens attacker mot handelsfartyg väcker också frågan om Bulgariens, Europas och Natos försvarsförmåga i Svarta havet. Dessutom i podden: Trump-statyn i Europaparlamentet, som passerade förhandsgranskningen men som retade gallfeber på Slovakiens Robert Fico. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan Östersjökorrespondent. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Paulina Monzón

    Kamikazedrönarna i Svarta havet som pressar Europa

  6. 6 okt.

    Krisen som kan sänka Merz – kallas “zombiekansler”

    Marken gungar under fötterna på ett av de mäktigaste partierna i Europa. Varför har väljarna tappat tron på de tyska kristdemokraterna och vad innebär det för EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit en minst sagt motig höst för de tyska kristdemokraterna, CDU. Ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, Afd, tog hem en storseger i delstaten Sachsen-Anhalt och vänsterpartiet Die Linke vann i huvudstaden Berlin. Och för första gången sedan andra världskriget åkte CDU ur delstatsparlamentet i Mecklenburg Vorpommern. Förbundskansler Friedrich Merz har kallat förlusterna för en ”katastrof”. Hur besvärlig är situationen för det tyska regeringspartiet, kan de vända skutan och varför har de tyska väljarna tröttnat på CDU? Att CDU skakar på hemmaplan ger också svallvågor på kontinenten. De tyska kristdemokraterna har en ledande roll inom EU. Vad innebär det för EU-samarbetet när Friedrich Merz pressas från både den vänstra och den högra kanten? Måste förbundskanslern göra eftergifter i hemlandet som påverkar Tysklands roll i EU och kan försvagat CDU sätta käppar i hjulet för stödet till Ukraina? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

    Krisen som kan sänka Merz – kallas “zombiekansler”

  7. 29 sep.

    Vem ska betala för Europas försvar

    Ukraina pressas allt hårdare av ryska attacker, vapenlagren sinar och landet behöver mer pengar. Men Rysslands ”frysta” 210 miljarder euro, släpper EU inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stora EU stödet på 90 miljarder euro till Ukraina blev formellt klart i våras, efter att tidigare gång på gång ha stoppats av Ungerns Viktor Orban. Men pengarna räcker inte, Ukrainas behov är fortsatt enorma och i en ny beräkning som presenterats av Ukrainas finansminister så står Ukraina inför en finaniseringsbrist på 68,2 miljarder euro inför 2027. Betydligt mer än vad man tidigare trott. Och utöver det behövs militärt bistånd på nästan 40 miljarder nästa år. Så varifrån ska pengarna komma! Medverkande : Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent Jakob Hedenskog., Analytiker vid Centrum för Östeuropastudier Programledare Catarina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

    Vem ska betala för Europas försvar

  8. 22 sep.

    Varningen: Putin testar Europa

    Grönland. Kanada. NATO. Ryssland. Vad säger de här fyra pusselbitarna om Europas säkerhet just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi börjar med frågan: Har Trump fått Grönland – utan att få Grönland? Och slutar med en betydligt större fråga: Vem ska egentligen bära Europas säkerhet?USA skriver säkerhetsavtal med Danmark och Grönland om ökad militär närvaro på Grönland - och Kanada kliver in i rollen som EU:s första associerade medlem. Säkerhetspolitiskt så händer mycket men vilka förändringar leder detta till? Samtidigt som avtal tecknas på hög nivå så varnar Polen och Tjeckien med kraft för att Putin är redo att trappa upp hybrid krigsföringen. Oron är stark och länderna är allt annat än nöjda med det stöd som EU och NATO erbjuder. Hör Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Felicia Hassan, Östersjökorrespondent och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare Catarina Spåre GustafssonProducent Lena Bejerot

    Varningen: Putin testar Europa
Visa alla (502)

Värdar och gäster

4,4
av 5
476 betyg

Om

Therese Rosenvinge med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2016 - 2026
  • Avsnitt
    502
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Europapodden

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar