Värkstark med Märta Cullhed Engblom

Märta Cullhed Engblom

Värkstark: podden för dig som vill vara med och förändra vår kollektiva syn på födande kvinnor. Varför ser förlossningsvården ut som den gör? Varför är det så svårt att förändra den? Varför är debatten om hemfödslar polariserad? Om att odla tillit till kvinnor i födandet - i en värld där misstron har blivit en del av oss. Jag, Märta Cullhed Engblom, är barnmorska och doula med lång erfarenhet av födslar. Vår förlossningskultur har djupa rötter i en mylla av paternalism och en ständigt närvarande men ofta omedveten syn på kvinnor som svaga och farliga för antingen sig själva eller barnet. Därmed i behov av vår räddning. För att kunna förändra detta behöver hela vårt sätt att tänka om födande förändras. I den nya födelsekulturen är öppningsgrad i antal centimetrar inte det viktiga. Kvinnors unika behov i födandet står istället i centrum. I podden Värkstark samtalar jag med barnmorskor, doulor, läkare, författare, konstnärer och andra som verkar inom detta område. Du hittar mig även på bloggen födamedstöd.se och på instagram @martacullhedengblom Välkommen! ANSVARSBEGRÄNSNING Syftet med podden är att erbjuda utbildning, inspiration, reflektion och gemenskap kring födande och födelsekultur. All information som tillhandahålls är av allmän karaktär. Jag lämnar inga medicinska råd, ställer inga diagnoser och ger inga individuella behandlingsrekommendationer. Du ansvarar själv fullt ut för hur du använder informationen och för alla beslut som rör din hälsa, graviditet, vård och födsel. Min information kanske inte går att applicera på din individuella situation. 

  1. 4 okt.

    Att tacka NEJ till CTG

    CTG är en självklar del av dagens svenska förlossningsvård. Så självklar att det är svårt att tänka sig en förlossningsvård utan. För många är CTG synonymt med säkerhet. Men vad händer när en födande kvinna inte vill ha CTG utan istället vill att barnets hjärtljud ska avlyssnas intermittent med tratt eller doppler? I det här avsnittet möter jag Tuva och Sara, som båda valde att tacka nej till CTG under sina sjukhusfödslar. Vi pratar om varför de fattade det beslutet  - men framförallt om vad som hände efter att de hade gjort det. För på pappret är det enkelt. Vården är frivillig. Den födande har rätt att få information, samtycka till vård men också tacka nej. Men i praktiken är det snudd på omöjligt att tacka nej till CTG på rutin. Hur många friskparametrar kvinnan än lyckas uppvisa. Ett nej tack godtas oftast inte. I avsnittet läser jag ur ett svenskt styrdokument om hur personal ska agera när en gravid eller födande kvinna avböjer vårdrutiner. Där finns några formuleringar som väcker frågor. Vad betyder det till exempel att personal ska ta stöd av kollegor eftersom det finns en risk att den ansvariga barnmorskan ”dras med i patientens önskemål och inte ser klart”? För mig väcker det en större fråga: Vad händer med autonomin när ett informerat nej samtidigt konstrueras som ett problem? För dig som vill fördjupa dig rekommenderar jag de här två forskningsöversikterna: Kontinuerlig CTG under förlossningen Alfirevic, Z., Gyte, G. M. L., Cuthbert, A., & Devane, D. (2017). Continuous cardiotocography (CTG) as a form of electronic fetal monitoring (EFM) for fetal assessment during labour. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 2, CD006066. Cochrane Läs sammanställningen om kontinuerlig CTG   Om CTG på rutin vid ankomst till förlossningen Devane, D., Lalor, J. G., Daly, S., McGuire, W., Cuthbert, A., & Smith, V. (2017). Cardiotocography versus intermittent auscultation of fetal heart on admission to labour ward for assessment of fetal wellbeing. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 1, CD005122. Cochrane Läs sammanställningen om admission CTG

  2. 6 sep.

    Sofias väg till en födsel utanför systemet. Del 2: Frifödseln

    I det förra avsnittet berättade Sofia om födseln av sitt första barn. Om igångsättningen som hon trodde skulle vara enkel men som slutade i en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Om att känna sig övergiven, kränkt och avhumaniserad. Om ett trauma som det tog månader - år - att hitta tillbaka från. När Sofia blev gravid igen visste hon att hon inte kunde föda på samma sätt ännu en gång. Det kom att leda till ett beslut som för många kan vara svårt att förstå. Sofia bestämde sig till slut (och efter många försök att hitta hembarnmorskor som kunde bistå!) för att föda sitt andra barn hemma, utan barnmorska eller annan vårdpersonal närvarande. Det blev en frifödsel. Och den här gången blev upplevelsen lika stark fast på ett ljuvligt sätt. Där den första födseln hade präglats av rädsla, utsatthet och kontrollförlust beskriver Sofia den andra födseln som motsatsen till detta: trygg, på egna villkor, härligt intensiv och vacker. Del här är del 2 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det så att vi alla kan lära oss något av Sofias resa. Hur kommer man till en punkt där det känns tryggare att föda utan vården än med den?  Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här

  3. 23 aug.

    Sofias väg till en födsel utanför systemet. Del 1: Traumat

    Intet ont anande gick Sofia med på en igångsättning. Hon hade fått höra att den inte skulle innebära några risker för henne eller barnet, och hon tyckte att det var mindblowing. Om tabletten hon skulle sättas igång med inte kom med några risker – varför gjorde inte fler kvinnor samma sak? Det verkade så enkelt alltihop. Men det blev allt annat än enkelt. I stället blev födseln en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Som att ligga på en motorväg som ett skadat djur, med bilar forsande förbi. Lämnad ensam med en storm i kroppen och med en behandling hon upplevde som både kränkande och avhumaniserande. Hennes tankar, känslor och önskningar tycktes inte längre spela någon roll. Till slut låg hon där blottad, uppklippt och fråntagen all känsla av värdighet. Då checkade Sofia ut från världen och det skulle dröja några månader innan hon kom tillbaka. Del här är del 1 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det, så att vi alla kan lära oss något av det. Vad är det som gör att en kvinna som först sökte sig till den vanliga förlossningsvården till slut valde att föda utanför den? Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här Du som vill läsa Sofias berättelse på Föda med stöd hittar den här: Tågresan Prenumerera på bonuspodden här

  4. 9 aug.

    Bär du på en svår förlossningsupplevelse?

    Just nu rekryterar vi deltagare till en studie om stöd efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Läs mer och anmäl dig på rewritebirth.se I den här studien vill vi se om ett patientlett samtal om förlossningsupplevelsen och en skrivbaserad psykologisk behandling kan minska symtom på posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Studien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT), vilket betyder att alla deltagare lottas till olika former av stöd. Alla som deltar kommer erbjudas ett individuellt stöd i någon form inom 6 månader. I det här poddavsnittet samtalar jag med initiativtagarna till forskningsprojektet ReWrite Birth: Elisabet Rondung och Elin Ternström. Vi pratar om varför den här stora studien behövs, hur många som drabbas av posttraumatisk stress efter födseln och på vilket sätt vi hoppas kunna hjälpa dig som har drabbats!  Nu söker vi dig som Är 18 år eller äldre Har haft en traumatisk förlossning för 3–12 månader sedan Känner av symtom som kan vara kopplade till posttraumatisk stress (du behöver inte ha en diagnos) Kan läsa och skriva på svenska Har tillgång till dator med internet, kamera och mikrofon/högtalare Kan delta i digitala samtal under kontorstid Anmäl dig här: rewritebirth.se I poddavsnittet samtalar vi om att deltagarna kommer lottas till olika grupper och vi syftar då på "grupper" som ska studeras vetenskapligt. Det är inte gruppterapi vi syftar på  - alla som deltar kommer erbjudas stöd enskilt.

5
av 5
28 betyg

Om

Värkstark: podden för dig som vill vara med och förändra vår kollektiva syn på födande kvinnor. Varför ser förlossningsvården ut som den gör? Varför är det så svårt att förändra den? Varför är debatten om hemfödslar polariserad? Om att odla tillit till kvinnor i födandet - i en värld där misstron har blivit en del av oss. Jag, Märta Cullhed Engblom, är barnmorska och doula med lång erfarenhet av födslar. Vår förlossningskultur har djupa rötter i en mylla av paternalism och en ständigt närvarande men ofta omedveten syn på kvinnor som svaga och farliga för antingen sig själva eller barnet. Därmed i behov av vår räddning. För att kunna förändra detta behöver hela vårt sätt att tänka om födande förändras. I den nya födelsekulturen är öppningsgrad i antal centimetrar inte det viktiga. Kvinnors unika behov i födandet står istället i centrum. I podden Värkstark samtalar jag med barnmorskor, doulor, läkare, författare, konstnärer och andra som verkar inom detta område. Du hittar mig även på bloggen födamedstöd.se och på instagram @martacullhedengblom Välkommen! ANSVARSBEGRÄNSNING Syftet med podden är att erbjuda utbildning, inspiration, reflektion och gemenskap kring födande och födelsekultur. All information som tillhandahålls är av allmän karaktär. Jag lämnar inga medicinska råd, ställer inga diagnoser och ger inga individuella behandlingsrekommendationer. Du ansvarar själv fullt ut för hur du använder informationen och för alla beslut som rör din hälsa, graviditet, vård och födsel. Min information kanske inte går att applicera på din individuella situation. 

Du kanske också gillar