P1 Dokumentär

Sveriges Radio

3,8 (3,4 tn)
Samhälle och kultur
Varje vecka

Unika berättelser om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Emma Boëthius

−6 d

Insatsstyrkan inifrån

Ett eldprov i form av extremt tuffa uttagningar väntar de som drömmer om att bli en del av polisens elitstyrka. För många av dem krossas drömmen – men några få tar sig hela vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en situation är för farlig för den ordinarie polisen, då kommer Nationella insatsstyrkan. De är den svenska polisens yttersta resurs. En hemlig spjutspets som ska stoppa terrordåd och skolskjutningar, hantera gisslansituationer och konfrontera farliga gärningsmän. De är på plats vid situationer som attentatet på Risbergska i Örebro, skolattacken i Fagersta och terrordådet på Drottninggatan 2017. Men Nationella insatsstyrkan behöver bli fler. Tidigare har polisen rekryterat vartannat år, men från och med 2026 rekryterar de varje år. Det är för få som håller måttet. Så sker rekryteringen till nationella insatsstyrkanFör första gången tillåter nationella insatsstyrkan att en journalist får följa hela rekryteringsprocessen. När testerna drar i gång några dagar innan jul 2025 ska ett hundratal rekryter testats både fysiskt och kognitivt, men majoriteten av dem kommer att skickas hem redan efter de första momenten. När de krävande sluttesterna utförs under tio dygn under försommaren 2026 är endast ett fåtal kvar. Vilka av dem har vad som krävs? Och vilka är de, de som vill skydda oss när det verkligen gäller? En P1 Dokumentär från 2026. Reporter: David Ohlsson Producent: Hannah Engberg Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson En produktion av Tredje Statsmakten Media. Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
29 okt.

Ett andetag från döden – en pandemiberättelse (R)

Från 2024. Peter Grandin står på gården och grillar. Han hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig. Nära döden-upplevelsePeter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv. I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir. I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19. Medverkande:Peter Grandin, spolbils-chaufförAnna, Peters samboFarid de Halima, arbetskompis och vänNisse Holm, arbetskompis Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterskaPatrik Borg, ambulanssjukvårdareAnna Welander, överläkare Akademiska sjukhusetMaja Framming, specialistsjuksköterska Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Sofia KottorpProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
22 okt.

Miljardärernas experiment på paradisön

En amerikansk vd berättar för lokalbefolkningen i Honduras om sitt nya rike: En kapitalistisk fristat som han bygger i deras land. Mitt i allt står en kille från Norrköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För två år sedan reste 26-årige Lonis Hamaili från Sverige till en ö i Karibien utanför Honduras kust. Han har jobbat med Ai och kryptovalutor men tycker att det är för mycket lagar och reglar. – Jag började läsa mycket och blev väldigt deprimerad över statsskicket i olika delar av världen. Allting gick åt fel håll, säger han. På plats på ön rekryteras Lonis av den amerikanske vd:n Erick Brimen och blir kvar. De delar samma frihetsvision – en idé som är förförisk i sin enkelhet: Tänk om man kunde välja statsskick som man väljer tandkräm? Är man missnöjd byter man bara stad. Nu har Lonis blivit en nyckelperson i fristaten med namnet Próspera. Fristatens territorium är ungefär lika stort som Djurgården i Stockholm och är avgränsat av murar, taggtråd och vägspärrar. I dag består området mest av regnskog – men planen är att det ska växa fram en hel stad här. Próspera – ett kapitalistiskt samhällsexperimentBakom samhällsexperimentet finns en rörelse som vill bygga en helt ny värld. En värld som inte består av nationer med fria val, utan av städer styrda av en vd. Próspera har i dag 200 invånare och egna lagar, polis och domstol. Drömmen är att förändra hela världen med hjälp av AI och kryptovalutor. Pengarna för att finansiera det nya riket kommer från Silicon Valleys techmiljardärer. Men den här drömmen har splittrat lokalbefolkningen på paradisön. Vänner, familjer och ett helt samhälle befinner sig i två läger: De som ser fristaten som ett hopp för framtida generationer och de som ser ett existentiellt hot. – Vill ni bygga, bygg i ert eget land. Kom inte och förstör någon annans liv, säger fiskaren Deniscio. Reporter: Jesper Huor Producent: Niklas Zachrisson Slutmix: Christian Jangegård Musik: Olle Sjöström Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
15 okt.

Att laga ett barn (R)

Från 2011. Lollo föds med bara ett ben. Ingen vet varför. Vid sex månader får hon sin första benprotes. Men när hon blir äldre är den inte önskvärd för henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att laga ett barn är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån. – Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar. – När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra. På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen. – Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar. Reporter: Lollo Collmar Producent: Ylva Lindgren Programmet gjordes 2011. Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
8 okt.

Familjens flykt från Foxtrot

Över en natt blir en helt vanlig barnfamilj måltavlor i en gängkonflikt. Nu litar de inte på någon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi kallar dem Jonas och Anna, men det är inte deras riktiga namn. Det syns inte utanpå vad de har gått igenom, men för drygt ett år sedan vändes deras liv upp och ner. Våren 2025 är de i full färd med att planera sitt bröllop hemma på gården utanför Grästorp. När det bara är sex dagar kvar till festen är alla champagneglasen diskade och det mesta är på plats. Då förändras deras liv. Strax innan midnatt vaknar Jonas av att hunden gnyr och att det dunkar på dörren. Det första skottet mot deras hus passerar ovanför Jonas huvud och fastnar i fasaden. – De försöker komma in. De skjuter mot oss, hörs Anna säga i larmsamtalet till 112 samtidigt som hon och barnet gömmer sig i sovrummet. Pris på sitt huvudJonas och Anna tvingas fly till anhöriga. I paniken packar de barnmat och blöjor för bara några dagar. De tror att de snart ska kunna återvända hem – men de kommer aldrig mer att bo i sitt drömhus. Några dagar senare är huset totalförstört i en anlagd brand. Först förstår de ingenting men efter ett tag börjar bilden klarna. Jonas har ett pris på sitt huvud och familjen tvingas leva gömda. Allt på grund av en konflikt inom Foxtrotnätverket och ledaren Rawa Majid. En P1 Dokumentär från 2026 i samarbete med Tredje Statsmakten Media. Efter att dokumentären publicerats har Jonas släktingar dömts i hovrätten för synnerligen grovt narkotikabrott. Två av dem döms till långa fängelsestraff och en av dem till sluten ungdomsvård. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Martin Jönsson Slutmix: Fredrik Nilsson Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
1 okt.

Almas död i lumpen (R)

Från 2025. När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella. När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra. Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv. – Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina. Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och P4 Kalmar. Producent: Anna Frey Slutmix: Saga Rodrick och Staffan Schöier Programmet är gjort 2025. Hit kan du vända dig om du mår dåligt: Minds självmordslinje 90 101 Jourhavande medmänniska 08 702 16 80 Jourhavande präst 112 Akut 112 Till dig som har självmordstankar - 1177 Suicide Zero
24 sep.

Allt för mitt barn

Helenes dotter föds med en sällsynt diagnos och får gå igenom flera svåra operationer. Kampen genom operationerna blir en del av deras vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom habiliteringens föräldragrupp hittar de andra föräldrar i liknande situation. Där möts de barnens första år – i oro, i sorg och i glädje. Men nu, 20 år senare, är barnen vuxna och träffarna i föräldragruppen är slut sedan länge. Hur gick det sen för alla? Hur blev livet och föräldraskapet? I en personlig dokumentär följer Helene Näslund mammorna vars barn fick en tuff start. Det blir en nära skildring av livet med barn med olika diagnoser och sjukdomar. Om närheten, utmaningarna, och om den största tilliten. En P1 Dokumentär från 2026. Reporter: Helene Näslund Producent: Håkan Engström Slutmix: Sandra Pettersson Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
17 sep.

Kalsongresan till Nordkorea (R)

Från 2025. Företaget Björn Borg skickade en hemlig kurir till Nordkorea 2013 – för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft. När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte. – Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren. En dokumentär från 2025. Av: Robin JonssonProducenter: Ylva Lindgren och Anna JohannessenSlutmix: Fredrik Nilsson Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Visa alla (1,1 tn)

3,8

av 5

3 449 betyg

Attantatet på Bondi beach

27 aug.

Millesh899

Zionist-vinklad snyfthistoria trots att andra också blev drabbade. Palestinierna upplever minst lika hemska situationer VARJE DAG.
Jag lyssnar igenom…

27 feb.

Queenbusybee

… programmen i bakvänd ordning och slås av det annorlunda sättet att använda ljudet och berättandet. Tempot. Fördjupningen. Betraktandet. Det är helt fantastiska berättelser, som lär mig massor om en bredd av ämnen. Den starkaste upplevelsen är dock hur man redigerade materialet. Ett maximerande av berättelsens innehåll. Det märks att de som skapat programmen älskade sin uppgift. Tack!
Bara repriser

22 feb.

Eklas842minou82s

Väldigt svårnavigerat eftersom varje program ligger uppe tre gånger. Svårt att hålla reda på vad man redan lyssnat på.
Djupgående och intressant

15 feb.

sebbrdd

Jag gillar verkligen de mer djupgående intervjuerna. Ofta med reflektion över hur situationen har påverkat de intervjuade och deras anhöriga känslomässigt. Många intressanta ämnen täcks i podden, skönt utan reklam samt mycket välproducerad.