Vetenskapsradion

Sveriges Radio
  • 4,1 (374)
  • Vetenskap
  • Varje dag

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

  1. −16 h

    Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

    Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/11-2025. Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten. Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också. Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

  2. −1 d

    Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

    Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna. Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks. Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv. I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt. Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnade sin slutrapport i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand 30 september 2026. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

  3. −3 d

    Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

    Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta. Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget? Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat. Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

  4. −5 d

    Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

    FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Programledare/producent: Lars Broström.lars.brostrom@sr.se

    Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

  5. −6 d

    Benskörhet missas ofta i vården

    ”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet. Reporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

    Benskörhet missas ofta i vården

  6. 4 nov.

    Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

    Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen. För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala. Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker. Reporter: Daniel Värjödaniel.varjo@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

    Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

  7. 3 nov.

    Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

    Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade. Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår. Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.I programmet hörs:Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner), Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning), Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert, John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter), Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala. Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

  8. 2 nov.

    Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

    Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas. Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin. Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår. Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering. Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

    Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara
Visa alla (945)

Värdar och gäster

4,1
av 5
374 betyg

Om

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    945
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Vetenskapsradion

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar