Kaliber

Sveriges Radio

4,1 (159)
SAMHÄLLE OCH KULTUR
VARJE VECKA

P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−6 D

Genvägen till läkarleg

Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare. De skulle inte ha haft en chans att komma in på läkarutbildningen i Sverige, varken via högskoleprovet eller betygen. Ekots granskning visar att flera sedan har anmälts av sina arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg. De beskrivs som en fara för patienterna. Det kan handla om stora kompetensluckor, att inte kunna värdera röntgen och labbsvar. En arbetsgivare skriver i anmälan: ”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök.” En annan arbetsgivare beskriver att läkaren fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter. Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska. Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna vi tittat på har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat. Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre – av 2,0. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige. Reportrar: Alexander Gagliano, Kina Pohjanen och Carl Friborg Producent: Gunilla Kyhlén Ljudmix: Ludvig Jansson Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

23 min
23 MARS

Fallet Mohamed

14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Granskningen är nu nominerad till grävpriset Årets guldspade. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En orolig mamma ringer polisen för att få hjälp att leta efter sin 14-årige son Mohamed. Polisen bedömer att pojken inte är i fara och vidtar inga åtgärder. Samtidigt hålls Mohamed fången och torteras av Foxtrotmän. Några dagar senare hittas han knivhuggen till döds. P4 Jönköping har avslöjat hur polisen gång på gång avfärdar familjens oro. Istället för att förhöra mamman med tolk raljerar de i interna telefonsamtal. Reportrarna hittade även fler detaljer om hur polisen bemötte Mohameds familj. När det gäller polisens beslut att inte leta efter Mohamed sa den ansvarige på polisens regionledningscentral att polisen inte alltid letar efter ungdomar som försvunnit, många håller sig borta frivilligt och dyker upp inom några dygn. Idag agerar polisen på ett helt annat sätt när ungdomar försvinner från just HVB-hem, men sommaren 2023 fanns det inga rutiner kring just det.  Flera chefer inom polisen har tagit avstånd från polisernas språkbruk. Efter granskningen har Diskrimineringsombudsmannen, DO, gått igenom fallet, stämt polisen och kräver myndigheten på skadestånd.Granskningen var nominerad till Stora Journalistpriset i höstas och är nu nominerad till Föreningen Grävande Journalisters grävpris Årets guldspade och Kaliber sänder nu en specialversion av granskningen. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet. Reportrar: Peter Levinson och Markus Engberg, P4 Jönköping Producent: Annika H Eriksson Tekniker: Robert Egnelius Slutmix: Mattias Miselli

30 min
16 MARS

Bodelningar ska gå snabbare – Mona: ”Det hade hjälpt mig jättemycket”

UPPFÖLJNING: Om hur snabbare bodelningar ska underlätta för alla dem som utsätts för ekonomiskt våld vid skilsmässa. Mona väntade nästan tre år innan allt blev klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är år 2025, Mona kommer in i rättssalen. Hon är nervös, men hon har bestämt sig för att inte gråta den här gången. Nu ska det avgöras. Bodelningen som snart har tagit tre år. De har gått via bodelningsförrättare, hennes ex-man har fått uppskov ett antal gånger med att lämna in uppgifter och när bodelningen väl blev klar begärde han att den skulle tas upp i domstol. – Man ska väl inte bli bitter. Men någonstans kan jag ändå känna så här att vårt rättsväsende har ju också tillåtit honom att hålla på. Som det är idag kan det ta flera år innan en bodelning är avslutad. Den kan utnyttjas för att behålla kontrollen över en partner – en form av ekonomiskt våld. Det har varit känt i flera år, men nu har det kommit en utredning som föreslår en mängd förslag för att korta tiderna och för att man inte ska kunna utnyttja bodelningen. – Vi hoppas att den här tidsgränsen ändå kommer funka och att bodelningsförrättare faktiskt gör det de ska och när det tar mer än nio månader så finns det goda skäl för det, säger utredaren, justitierådet i Högsta domstolen Margareta Brattström. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Tekniker: Mattias Miselli

30 min
9 MARS

Löftena om skolan och lärarnas verklighet: ”Det har gått käpprätt utför”

Det strösslas med vallöften om satsningar på skola och förskola samtidigt blir kraven på kommunerna allt högre. Hur går löftena ihop med vardagen i skolorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolan har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren och varit ett hett debattämne i alla tider. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L): ”Vi sätter skolan först. Jag förväntar mig att varje kommun i vårt land gör liknande.” Sveriges kommuner brottas ofta med en verklighet, där det är ont om pengar och de tvingas prioritera. När allt färre barn föds läggs till exempel förskolor och skolor ner.    Samtidigt blir kraven allt högre. Kommuner ska satsa på minskade barngrupper, fler utbildade lärare och stärkt elevhälsa.   – Vi försöker freda skolan genom krisen, vi försöker övervintra de här svåra åren, säger Victoria Tryggvadottir Rolka (S) skolkommunalråd i Göteborg. Kaliber har följt två lärare och en förskollärare som alla jobbat länge. De brinner för sitt jobb och för barnen, men de är också bekymrade. – Skolan har blivit en plats... nästan en förvaringsplats. Jag hävdar bestämt i alla fall att så var det inte förr. Man brydde sig, säger läraren Åke Strand som trots sina 75 år fortfarande jobbar. Lyssna på Kaliber om löften och verkligheten i skolan. Reporter: Alice Lundberg Producent: Annika H Eriksson Slutmix: Melekeh Meyer

30 min
9 FEB.

Farligt pulver – Matilda slog droger ur tangentbordet

Matilda får huvudvärk och näsblod. Droger som yr i luften och ger allergiska reaktioner, andningssvårigheter och trötthet. Hon och flera arbetskamrater larmar om arbetsmiljön på ett av labben vid Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Men det var ganska vanligt ändå att man fick liksom alltså vända på tangentbordet och slå ut droger ur det. Det kunde vara lite cannabis, hasch, lite tablettrester och lite pulver och sådana saker, berättar Matilda. Vittnesmålen handlar om en rädsla över att något allvarligt ska hända då okända pulver inte alltid hanteras i dragskåp utan öppet på arbetsbänkar. Labbet som nu pekas ut är materialhanteringslabbet där substanserna vägs och provtas. Matilda beskriver vad som hände när hon arbetade med ett pulvermaterial utan dragskåp. – Alltså jag var jätteseg och jättedissig. På vägen hem från jobbet fick hon näsblod. – Så jag var tvungen att försöka hitta och stanna bilen någonstans bara för att det forsade så mycket näsblod. Ett 30-tal tillbud och olycksfall med substanser inblandade har inträffat på sektionen sen 2022, med bland annat misstänkt fentanylpulver och tårgas. Det visar anmälningar i polisens interna system. Till exempel har personal har fått symtom som att det sticker i halsen, allergiska reaktioner och huvudvärk. Maria Lindstam, chef för Kemisektionen på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, delar inte alls bilden av en osäker arbetsmiljö. Hon menar att enda momentet när okända pulver hanteras öppet på arbetsbänkar är när de anställda behöver öppna påsen för att ta ett prov på den misstänkta drogen. – Den ringa mängden med varsam hantering utgör ingen större risk. Det är inget riskabelt moment. Kaliber pratar med flera experter: läkare, kemister och forskare. De har kunskap om just farliga substanser. Alla säger samma sak: okända pulver arbetar man med i dragskåp. Christian Ekberg på Chalmers är professor i kemi. – Det är oerhört förvånande, för det är inte Hederlige Harrys labbverksamhet på en bakgård någonstans, utan det här är ett stort ackrediterat välfungerande laboratorium. Reporter: Magdalena Brander Producent: Annika H Eriksson Ljudmix: Melekeh Meyer

31 min
2025-12-18

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Lucas förlorar oskulden och döms senare för oaktsam våldtäkt. - Det fanns signaler som jag missade, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan lagen om samtycke började gälla 2018, har antalet fällande domar för våldtäkt ökat kraftigt. Ökningen gäller, enligt BRÅ, framför allt våldtäkter, där våld eller hot inte förekommer alls och där bevisningen i ännu större utsträckning enbart är muntlig. Många som döms är i tonåren, de är sexuellt oerfarna och vissa dejtar någon för första gången via en dejtingapp. LucasDet är söndag. Lucas, som vi kalla honom, är glad. Han går i högstadiet, och igår förlorade han oskulden med en tjejkompis han strulat lite med innan. Det är i alla fall vad han tror, då. - Vi hade träffats ett par gånger tidigare och aldrig gått så långt som vi gjorde den här kvällen. Tillbaka i skolan märker lärarna att tjejen är ledsen. Hon berättar att Lucas legat med henne, trots att hon sa nej. En polisutredning drar igång och Lucas får byta klass. Det som hänt är att Lucas och tjejkompisen setts hemma hos henne, utan föräldrar. De lägger sig på hennes säng. Hon säger att hon inte vill ha sex men Lucas lyssnar inte. Han börjar ta på henne och kyssa henne. Han tjatar om att de ska ha sex och försöker få henne att ändra sig. - Det fanns signaler som jag missade, säger Lucas. Hon säger åt honom att använda kondom, men hon gör det på ett sätt som ska få honom att förstå att hon egentligen inte vill, tycker hon. Han har sex med henne, mot hennes vilja. Efteråt följer hon honom till ytterdörren och säger hejdå. När han går bryter hon ihop. Det känns som att någon dött. - Jag har alltid sett det här som i grund och botten ett missförstånd mellan mig och den här tjejen. Ett missförstånd som fick allvarliga konsekvenser för hennes psykiska mående. Vilket jag har full förståelse för. Lucas döms för oaktsam våldtäkt, ett brott som kom i samband med att samtyckeslagen infördes. För att dömas för oaktsam våldtäkt krävs det inte längre uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet. Förenklat: Personen har inte velat våldta men borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att han gjorde det. Inte sällan är de som döms unga och oerfarna. Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar. Reportrar: Ola Sandstig och Frida Grönholm Slutmix: Göran Wiland Producent: Malin Marcko

30 min
2025-12-10

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna. I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver. I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom. Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten. Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson Producent: Gunilla Kyhlén Ljudmix: David Rune

22 min
2025-12-10

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer. Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy. Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom. Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson Producent: Gunilla Kyhlén Ljudmix: Ludvig Jansson

23 min

Visa alla (501)

4,1

av 5

159 betyg

IVf alternativ

2022-02-26

lwk1974

Adoption - det finaste, som att bli generaldirektör i FN
Bortom rimligt tvivel 2/3

21 jan.

Leijonamren

Nima säger själv i sitt SMS att han inte minns så bra. Det talar ju ytterligare för att Majas berättelse stämmer. Nimas berättelse är inte trovärdig då han var full och inte minns. Det är sorgligt att ni tar förövarnas parti.
Hedersproblematiken

2023-03-06

skulptören

Otroligt att ni inte med ett ord nämner hedersvåldet mot barn i senaste reportaget om barn som dödas. Är det minerad mark eller är ni oinformerade?
29 nov

2022-12-09

Giniz1

Underbar grillning av intervjuaren!

P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl