Kaliber

Sveriges Radio

4,1 (161)
SAMHÄLLE OCH KULTUR
VARJE VECKA

P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−2 D

De försvunna

En lagändring har gjort att upp till hundra personer per år felaktigt tas bort ur folkbokföringen. Vi träffar Lena som är en av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en vårdag i maj som Lena besöker socialtjänsten för att börja ordna upp sitt liv efter en lång tid med svårigheter. Då får hon en chock: – Jag trodde det hade blivit något fel i systemet. Det verkar som att Lena inte finns längre. Hon är försvunnen i folkbokföringen. – Jag kan knappt gå till doktorn. För det blir en massa problem i deras register och datorn och sådär. Jag kommer inte åt mitt bankkonto, Jag får inte ha bank -id. Det ska visa sig att det är fler som har hamnat i samma situation. Lagen som ändradesGenom åren som hemlös har Lena alltid varit registrerad i folkbokföringen på ett eller annat sätt. – Jag trodde jag var skriven på kommunen. Att vara skriven på kommunen innebär att man fortfarande är registrerad i folkbokföringen även om man saknar en fast bostadsadress. Då får man stå skriven hos den kommun där man spenderar mest del av sin tid. Så var det för Lena fram till det där besöket på socialkontoret i maj förra året då hon får veta att det inte stämmer längre. Det står att hon är försvunnen. Det var 2022 som folkbokföringslagen ändrades i syfta att bland annat komma åt välfärdsbrottslighet. Sedan dess har Skatteverket blivit hårdare i sina bedömningar. Tidigare kunde hemlösa, på liknande sätt som Lena tidigare var skriven på kommunen, stå kvar i folkbokföringen som ”utan känd hemvist” i två år även om Skatteverket inte fick kontakt. Vilket innebar att man var registrerad i Sverige, men utan adress och utan att det var känt vilken kommun man vistades i. Men efter lagändringen avregistreras hemlösa i stället som försvunna direkt om Skatteverket inte får kontakt under en utredning. Det förs ingen statistik över hur många som drabbats, men Skatteverket uppskattar att det rör sig om upp till hundra socioekonomiskt utsatta eller hemlösa per år sedan lagändringen. Tobias Wijk är utvecklingsstrateg på Skatteverket.– Med utökad kontroll och lite ökade krav på den medverkan som krävs från enskilda så är vår bedömning att det är fler från den här målgruppen som har blivit avregistrerade som försvunna. För att inte bli avregistrerad krävs det, som minst, att man har någon form av kontakt med Skatteverket eller andra myndigheter. Å oavsett om man är hemlös eller inte har varje enskild person själv ansvar för att uppdatera sina uppgifter till Skatteverket eller medverka när de gör en kontroll eller utredning. Men många hemlösa som diakonen Em Jakobsson på Stadsmissionen i Göteborg möter lever ett liv långt ifrån den verkligheten och myndighetskontakt. – Jag möter också ibland attityden att då är det ju självvalt. Du har valt att leva utanför samhället och då får man skylla sig själv. Men i min värld är det aldrig riktigt så enkelt. Ofta, enligt min erfarenhet, så har det hänt någonting eller kanske flera saker. Man kanske har blivit kränkt eller illa behandlad av myndigheten och då tänker jag att då kan man inte stå med gott samvete och säga: ja, då får man skylla sig själv. Det tycker jag är både okristligt och ett rätt otäckt sätt att se på människor, säger Em Jakobsson. Reporter: Emilie Lindholm Producent: Malin Marcko Slutmix: Max Persson

30 min
27 APR.

Bortförda barn – Farid jobbar 12 timmar om dagen

Ritaj övertalades att åka med på en semesterresa. Farid togs till sina föräldrars hemland. Båda hölls kvar mot sin vilja. Om hur reseförbud kan stoppa hedersresorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har en dålig känsla. Jag försöker vara hoppfull och tänker att min familj inte kommer att göra något. De är inte så hemska. Ritaj, som vi kallar henne, blev övertalad att följa med på en semester med familjen. Men resan tar en oväntad vändning och slutar i ett varmt hus i Syrien. Där blir hon ifråntagen först mobilen sen passet. – Jag förlorade allt hopp. ”Farid” blev också han lurad med en semesterresa. Först på plats i föräldrarnas hemland i Mellanöstern förstår han att meningen är att han inte ska tillbaka till Sverige. – Jag tänkte att mitt liv är förstört, att min pappa kommer att slå mig eller göra något dåligt mot mig, för här kan han göra vad han vill. Varje år förs barn och ungdomar mot deras vilja bort från Sverige. Men sedan 1 juni 2024 finns utökade möjligheter för sociala myndigheter att förebygga bortförandena. Då utvidgades lagen om utreseförbud för barn från att gälla bortgifte och könsstympning till att också omfatta risken för att ett barn fara illa - psykiskt eller fysiskt - av ett bortförande. Lagen om utreseförbud utvidgadesMen den lagen skulle kunna användas oftare. Det menare Hanna Linell, som forskar om bland annat hedersförtryck och bortförande vid Stockholms universitet. – Vi ser att det är stora kommunala skillnader i hur man utnyttjar den här nya lagstiftningen. Så troligtvis har vi inte nått så många barn som skulle kunna nås av den här förebyggande åtgärden. Det menar också Sara Mohammad ordförande i Gapf som bland annat jobbar med stöd till bortförda barn och ungdomar, flertalet av dem har inte haft utreseförbud trots att det situation varit känd av myndigheterna. – Absoluta majoriteten har varit kända för sociala myndigheter, för skolan och i vissa fall för polisen - och man har inte skyddat barnet och förebyggt att det blir bortfört, säger hon. För Ritaj förändrades livet i grunden efter den påhittade semesterresan. Det gjorde det också för Farid: – Mina vänner de går i gymnasiet nu. Det är inte länge tills de är klara med skolan och har ett jobb. Och körkort. Jag har ingenting, säger Farid. Lyssna på De bortförda barnen i appen - om barnen som utsätts för hedersförtryck och förs bort av sina föräldrar och som ofta själva får ta ansvar både för sin säkerhet och resan hem - och varför lagen som kan stoppa det inte används mer. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Slutmix: Mellekeh Meyer

30 min
15 APR.

Nätläkarna: ”100 patienter på en dag” | Del 2/2

Kry inför ett nytt bonussystem. Det kallas Pay Per Meeting och gynnar snabba läkare. Snart känner läkare att de måste jaga sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2022 och investerare har börjat ställa nya krav på Kry och andra techbolag. De behöver gå mot lönsamhet mycket snabbare. Och nätläkare kan öka sin lönsamhet genom att ha kortare patientbesök, fler patienter i timmen, eftersom de får betalt i styckpris genom utomlänsersättningen. Kry inför ett bonussystem som kallas Pay Per Meeting, och som gynnar snabba läkare. Dessutom rangordnas läkarna i grupper efter hur snabba de är. Kry har också kontrollmekanismer, exempelvis att läkarna ska få godkända journalgranskningar. Nu förändras vården som Kry Digital ger, vittnar flera läkare i granskningen. Det går allt snabbare. Men hur snabbt kan en läkare jobba? Kan en digital läkare ta 100 patienter på en dag? – Jag tycker att det är bedrövligt, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann när hon får ta del av Ekots granskning. Krys vd, Kalle Conneryd Lundgren: – Vi premierar inte snabbhet på bekostnad av kvalitet. Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar. Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén Producent: Lisa Helgesson Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

32 min
15 APR.

Nätläkarna: Krys nya plan | Del 1/2

Med visionen att avlasta sjukvården når Kry miljardvärderingar. Men plötsligt kommer krav på vinst och snart kallas läkare till ett möte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten om digitala vårdgivare har rasat i över tio år. När digitala vårdgivare som Kry, Doktor.se och Min Doktor började ta betalt styckvis för digital vård, genom utomlänsersättningen, menade vissa att det skulle avlasta sjukvården. Andra menade att nätläkarna ledde till en överkonsumtion av vårdens resurser, och att de sysslade med ”onödig” vård. Kry blir snabbt en dominerande aktör. Nätläkarbolaget utvecklar ny teknik, använder AI-verktyg och har, enligt läkare i granskningen, det smidigaste journalsystemet. Dessutom finns Kry tillgängligt som en app direkt i patientens telefon. Men efter några år fattar Kry ett antal beslut som, enligt vittnesmål i granskningen, kommer att påverka vården de ger. Beslut som varit okända utanför Kry – tills nu. Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar. Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén Producent: Lisa Helgesson Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

21 min
13 APR.

Hotet från ovan – drönare bland kriminella och terrorister

I Europa växer ett nytt hot fram. Europol och EU kommissionen larmar om vad som kan hända när drönare hamnar i fel händer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att utvecklingen av drönare, som vapen, gått snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drönare i händerna på kriminella och terrorister är i dag ett hot mot civilsamhället, det skriver både Europol och EU kommissionen i rapporter om hotet från drönare. De vill nu se högre beredskap i medlemsländerna. ”Anders” jobbar som skyddsvakt och menar att han idag inte kan agera om en drönare närmar sig det skyddsobjekt han ska bevaka. – Vi pratar om drönare som ett jätteproblem, men vi står handfallna. Säger skyddsvakten Anders som egentligen heter något annat. Kalibers granskning visar att terrorister planerat att använda, eller har använt drönare för att utföra dåd i väst. I Belgien avblåstes ett terrorattentat i oktober - där drönare försedd med en bomb skulle användas mot premiärministern. Får inte ha störsändareFör att stoppa en drönare som utgör ett hot kan man antingen störa ut den med störsändare- eller skjuta ner den. Men störsändare får skyddsvakter enligt lag inte ha och Anders menar att det är nästintill omöjligt att skjuta ner en drönare som flyger in över ett skyddsobjekt: - Det enda vi kan göra är i princip att höra att den kommer. Den mänskliga kapaciteten är alldeles för begränsad för att träffa ett sådant mål. Det är ju mest att man rapporterar och håller tummarna att det inte är skarpt läge. Tobias Stenström, chef för drönarskydd i polisregion Väst, har följt utvecklingen nära: – Jag har ju själv varit i delar i Europa där det är ett jätteproblem. Där man flyger stora drönare med narkotika, med vapen och smugglar naturligtvis. Och där de dessutom släpper saker på fängelser. Misstänkt smugglingKalibers granskning visar att även kriminalvården i Sverige misstänker att smugglingsförsök med drönare skett vid svenska fängelser. - Vad är nästa steg då? Det är där någonstans som jag ser en fara. Det är en ganska konkret fara, menar Tobias Stenström. Han säger att polisen har antidrönarförmåga, där man kan störa ut drönare, men att den, som en insatsstyrka, inte finns överallt. Samtidigt menar han också att det är svårt att hantera drönare i urbana miljöer. – Du skjuter inte ner någonting. Och det kommer alltid vara svårt att göra i en framför allt urban miljö, säger Stenström. Åsa Evrensel, samordnare för polisens nationella drönarskydd, säger att arbetet med skyddet pågår men vill inte gå in på detaljer: – Vi har en förmåga och vi arbetar för att öka den förmågan Reporter: Elsa HenriksdotterSlutmix: Oskar LindholmProducent: Malin Marcko

30 min
25 MARS

Genvägen till läkarleg

Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare. De skulle inte ha haft en chans att komma in på läkarutbildningen i Sverige, varken via högskoleprovet eller betygen. Ekots granskning visar att flera sedan har anmälts av sina arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg. De beskrivs som en fara för patienterna. Det kan handla om stora kompetensluckor, att inte kunna värdera röntgen och labbsvar. En arbetsgivare skriver i anmälan: ”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök.” En annan arbetsgivare beskriver att läkaren fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter. Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska. Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna vi tittat på har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat. Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre – av 2,0. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige. Reportrar: Alexander Gagliano, Kina Pohjanen och Carl Friborg Producent: Gunilla Kyhlén Ljudmix: Ludvig Jansson Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

23 min
23 MARS

Fallet Mohamed

14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en ljum julikväll och i en lägenhet i Enskede sitter en 14-årig pojke på parkettgolvet. Händerna är bakbundna och munnen tejpad. Samtidigt ringer en 12-årig flicka till polisen. Flickan översätter från somaliska åt sin oroliga mamma, som vill ha polisens hjälp att leta efter sin försvunne son. Polisen tror inte att pojken är i fara och avslutar ärendet. Några timmar senare körs pojken ut i skogen och knivhuggs till döds. Mamman och lillasystern ringer flera gånger till polisen, utan att bli tagna på allvar. Istället för att förhöra mamman med tolk, raljerar polisen i interna telefonsamtal om att ringa mamman på sin ”bästa somaliska”. Till slut lyckas familjen på egen hand spåra en tonåring som har information om vad som hänt pojken. Men inte ens då agerar polisen. Varför letade inte polisen efter 14-årige Mohamed? I ett granskade reportage går P4 Jönköpings reportrar till botten med vad som egentligen hände den där veckan i juli 2023 när Mohameds familj vädjade om polisens hjälp. Kalibers specialversion av granskningen skildrar samtalen mellan polisen och Mohameds 12-åriga lillasyster, och hennes desperata försök att få polisen att ta hennes familj på allvar. Efter P4 Jönköpings granskning inledde Justitieombudsmannen en granskning för att ta reda på om polisen brutit mot grundlagen. Både justitieministern och rikspolischefen kallades till Justitieutskottet för att svara på hur de ser till att något liknande aldrig händer igen. Diskrimineringsombudsmannen, som vill att myndigheter slutar använda barn som tolkar, har för första gången någonsin stämt polisen för diskriminering. Flera chefer inom polisen har tagit avstånd från polisens bemötande av Mohameds familj, men Polismyndigheten anser sig inte ha diskriminerat familjen. När det gäller polisens beslut att inte leta efter Mohamed har den ansvarige på polisens regionledningscentral sagt att polisen inte alltid letar efter ungdomar som försvunnit, eftersom många håller sig borta frivilligt och dyker upp inom några dygn. Idag agerar polisen på ett helt annat sätt när ungdomar försvinner från HVB-hem. P4 Jönköpings granskning har nominerats till Stora Journalistpriset och vunnit Föreningen Grävande Journalisters pris Guldspaden. Reportrar: Petra Levinson och Markus Engberg, P4 Jönköping Producent: Annika H Eriksson Tekniker: Robert Egnelius Slutmix: Mattias Miselli

30 min
16 MARS

Bodelningar ska gå snabbare – Mona: ”Det hade hjälpt mig jättemycket”

UPPFÖLJNING. Om hur snabbare bodelningar ska underlätta för alla dem som utsätts för ekonomiskt våld vid skilsmässa. Mona väntade nästan tre år innan allt blev klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är år 2025, Mona kommer in i rättssalen. Hon är nervös, men hon har bestämt sig för att inte gråta den här gången. Nu ska det avgöras. Bodelningen som snart har tagit tre år. De har gått via bodelningsförrättare, hennes ex-man har fått uppskov ett antal gånger med att lämna in uppgifter och när bodelningen väl blev klar begärde han att den skulle tas upp i domstol. – Man ska väl inte bli bitter. Men någonstans kan jag ändå känna så här att vårt rättsväsende har ju också tillåtit honom att hålla på. Som det är idag kan det ta flera år innan en bodelning är avslutad. Den kan utnyttjas för att behålla kontrollen över en partner – en form av ekonomiskt våld. Det har varit känt i flera år, men nu har det kommit en utredning som föreslår en mängd förslag för att korta tiderna och för att man inte ska kunna utnyttja bodelningen. – Vi hoppas att den här tidsgränsen ändå kommer funka och att bodelningsförrättare faktiskt gör det de ska och när det tar mer än nio månader så finns det goda skäl för det, säger utredaren, justitierådet i Högsta domstolen Margareta Brattström. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Tekniker: Mattias Miselli

30 min

Visa alla (501)

4,1

av 5

161 betyg

IVf alternativ

2022-02-26

lwk1974

Adoption - det finaste, som att bli generaldirektör i FN
Bortom rimligt tvivel 2/3

21 jan.

Leijonamren

Nima säger själv i sitt SMS att han inte minns så bra. Det talar ju ytterligare för att Majas berättelse stämmer. Nimas berättelse är inte trovärdig då han var full och inte minns. Det är sorgligt att ni tar förövarnas parti.
Hedersproblematiken

2023-03-06

skulptören

Otroligt att ni inte med ett ord nämner hedersvåldet mot barn i senaste reportaget om barn som dödas. Är det minerad mark eller är ni oinformerade?
29 nov

2022-12-09

Giniz1

Underbar grillning av intervjuaren!

P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl