Vetenskapsradion

Sveriges Radio
  • 4,1 (367)
  • Vetenskap
  • Varje dag

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

  1. Prisad fotograf och oro för faktaresistens på konferens om naturvård

    −2 d

    Prisad fotograf och oro för faktaresistens på konferens om naturvård

    Varför går det så trögt att återställa den biologiska mångfalden i Sverige, trots att det finns ett stort engagemang kring artbevarande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den uppdaterade versionen av den nationella rödlistan över hotade arter visar att det fortfarande går dåligt för många arter i Sverige. Flera forskare och experter upplever samtidigt en viss faktaresistens kring fakta om naturen. Det är något av det som diskuterades under årets Flora och Faunavårds-konferens i Uppsala. En konferens som handlar om biologisk mångfald och naturvård. Vetenskapsradion var där. Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindvall@sr.se Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  2. Paraffininjektioner istället för botox på 1920-talet

    −3 d

    Paraffininjektioner istället för botox på 1920-talet

    Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer. Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  3. Så kartläggs isen på Antarktis med 20 meter långa iskärnor och syreisotoper

    −4 d

    Så kartläggs isen på Antarktis med 20 meter långa iskärnor och syreisotoper

    Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen. Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält. Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet. – Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

    20 min
  4. Snittblommorna är på väg tillbaka till Sverige

    −5 d

    Snittblommorna är på väg tillbaka till Sverige

    Sverige behöver kanske inte importera så många snittblommor somidag. Vi skulle kunna odla mer här hemma istället och minska transportutsläppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  5. Svenskt civilförsvar lär av Ukraina om drönare

    −6 d

    Svenskt civilförsvar lär av Ukraina om drönare

    Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  6. Därför är årets utbrott med ebolasjukdom i Kongo-Kinshasa ovanligt

    22 maj

    Därför är årets utbrott med ebolasjukdom i Kongo-Kinshasa ovanligt

    Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  7. Vetenskapsradion inspirerade till cellokonsert om humlor

    21 maj

    Vetenskapsradion inspirerade till cellokonsert om humlor

    Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

    20 min
  8. Professorn som vill berätta om svenska ”Jurassic Park”

    20 maj

    Professorn som vill berätta om svenska ”Jurassic Park”

    Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar. Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum. Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park". Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
Visa alla (497)

Värdar och gäster

4,1
av 5
367 betyg

Om

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    497
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Vetenskapsradion

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar