Vetenskapsradion

Sveriges Radio

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

  1. −3 d

    Paraffininjektioner istället för botox på 1920-talet

    Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i maj 2026. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer. Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Paraffininjektioner istället för botox på 1920-talet

  2. −4 d

    Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner

    Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i september 2025. Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram? En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann. Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

    Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner

  3. 7 aug.

    Nya hivsprutor väcker hopp men biståndskrisen hotar framstegen

    Nya hiv-sprutor kan förebygga smitta med två doser per år. Men samtidigt hotar minskat bistånd framstegen mot aids. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare. Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst. I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll? Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst. Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent Sara SällströmSara.Sallstrom@sverigesradio.se

    Nya hivsprutor väcker hopp men biståndskrisen hotar framstegen

  4. 6 aug.

    Digitala detektiver gör handskrivna arkivskatter läsbara

    Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna. Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler. – Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen. Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Thelma Åbergthelma.aberg@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

    Digitala detektiver gör handskrivna arkivskatter läsbara

  5. 5 aug.

    Görans gamla skalbaggar lär oss om evolution, sex och längre liv i realtid

    På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen och också vad som ligger bakom ett längre liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 16 april 2026. I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad. Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare. Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti. Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Görans gamla skalbaggar lär oss om evolution, sex och längre liv i realtid

  6. 4 aug.

    Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt

    Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11 februari 2026. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt

  7. 3 aug.

    Möt forskarna som vill återskapa musik inspelad med världens äldsta inspelningsutrustning – fonografen

    För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 april 2026. Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910. Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    Möt forskarna som vill återskapa musik inspelad med världens äldsta inspelningsutrustning – fonografen

  8. 31 juli

    Smarta läkemedel - med etiska problem

    Läkemedel som i framtiden kan signalera om dess användning - praktiskt för glömska men leder till ökad övervakning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år har det som kallas smarta piller med en antenn producerats. De kan signalera när de nått fram till magsäcken och ge information om att läkemedlet nåt sitt slutmål. Än så länge har det bara testats i grisar. Av flera så kan det uppfattas som ett sätt att säkra att läkemedel verkligen har inmundigats. Medan andra undrar om det inte finns enklare sätt att få patienter att vilja ta de läkemedel som förskrivs. Å frågan är vad som händer för patienter som redan är rädda för läkemedel. Medverkar gör Peter Hovstadius, medicinsk chef för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket, Max Herulf, avdeldningschef på E-hälsomyndigheten, Tobias Bäckström, medicinsk chef i Norden för Novartis samt Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunig i Statens medicinetiska råd, SMER. Alla hade tidigare deltagit i ett seminarium av SMER under Almedalsveckan i Visby. Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesraido.se Producent Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

    Smarta läkemedel - med etiska problem
Visa alla (497)

Värdar och gäster

4,1
av 5
369 betyg

Om

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    497
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Vetenskapsradion

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar