Fråga forskaren

Sveriges HR Förening

Vi lever och navigerar oss fram i en värld där människor, organisationer och samhälle behöver ställa om och utvecklas i en allt snabbare takt. Som HR och ledare ska vi agera fort, men inte huvudlöst. Vi tror på att koppla ihop forskning och praktik för att skapa evidensbaserad utveckling. Därför har Sveriges HR förenings skapat podden ’Fråga forskaren – en podd om ledarskap och organisationsutveckling med forskning i fokus.

  1. Jun 25

    116. Mår vi bättre av fler hälsoappar på jobbet?

    Hur påverkar digitala verktyg egentligen vårt välmående på jobbet? Kan pulsmätningar, hälsoappar och andra digitala initiativ stärka arbetsmiljön – eller riskerar de att flytta ansvaret för hälsa från organisationen till individen? I detta avsnitt av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica av Nazneen Rony, forskare inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i sin forskning om digitala arbetsplatsinitiativ och välmående berättar hon om den så kallade ”well-being-paradoxen” – att fler digitala verktyg inte automatiskt leder till bättre välmående. Samtalet kretsar kring pulsmätningar, hälsoappar, medarbetarengagemang och hur organisationer kan använda data på ett meningsfullt sätt. Vad krävs för att digitala initiativ ska skapa verkligt värde? Vilken roll spelar chefer och HR? Och varför är mänskliga relationer, dialog och tillit fortfarande avgörande i en allt mer digital arbetsvardag? Ett tankeväckande avsnitt om balansen mellan teknik och människa, om riskerna med att mäta fel saker – och om varför feedback, kommunikation och social interaktion fortfarande är några av arbetslivets viktigaste friskfaktorer. Biografi Dr. Nazneen Rony är forskare inom Human Resource Management vid Centrum för Global HRM på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på digitalisering, arbetsmiljö och välbefinnande i digitala och hybrida arbetsplatser. I sin doktorsavhandling Digital Workplace Well-being Initiatives: Exploring Intentions and Experiences undersöker hon hur digitala välmåendesatsningar utformas, implementeras och upplevs av medarbetare. Hennes forskning bidrar med kunskap om hur organisationer kan skapa hållbara arbetsmiljöer genom att bättre förstå samspelet mellan ledningens intentioner, HR-arbete och medarbetares erfarenheter.   Länkar Avhandling: https://gupea.ub.gu.se/items/2b66ee43-e712-4579-8c28-ded04c76276e Info GU: https://www.gu.se/en/news/why-digital-well-being-initiatives-often-miss-the-mark-new-research-explains-why

    116. Mår vi bättre av fler hälsoappar på jobbet?
  2. May 28

    115. Reskilling, AI och framtidens arbetsliv

    I det här avsnittet av Fråga forskaren möter vi Elina Gobena, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH och forskare vid Ratio, för ett fördjupande samtal om reskilling, omskolning och framtidens kompetensförsörjning. I en tid där AI, digitalisering och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt blir frågan om hur människor och organisationer kan ställa om allt mer central. Vad är egentligen skillnaden mellan reskilling och upskilling? Hur kan företag arbeta mer strategiskt och långsiktigt med kompetensomställning istället för att enbart rekrytera ny kompetens? Och vad krävs för att människor ska våga byta spår mitt i karriären? Med utgångspunkt i forskning och konkreta exempel från svensk industri berättar Elina om hur organisationer har byggt strukturerade omskolningsprogram där medarbetare gått från helt andra roller till nya IT- och teknikjobb. Samtalet handlar också om vikten av motivation, lärandekultur, tydligt stöd från organisationen och varför omskolning sällan är en “quick fix” utan kräver både tålamod och mod. Programledarna Johan Segergren och Zorica Bodiroza reflekterar tillsammans med Elina kring arbetsgivares ansvar, individens egen drivkraft och samhällets roll i den stora omställning som pågår. Dessutom diskuteras vilka kompetenser och förmågor som blir allra viktigast framåt – där nyfikenhet, flexibilitet och förmågan att kritiskt bedöma information i en AI-driven värld lyfts fram som avgörande. Ett inspirerande och tankeväckande avsnitt för dig som arbetar med HR, ledarskap, lärande och utveckling – eller för dig som vill förstå hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut. Länkar: Kort på svenska: Gobena, E. (2025). Reskilling på svenska: Om förmågan att omskola snabbt. Stockholm. Ratio. https://ratio.se/publikationer/reskilling-pa-svenska-om-formagan-att-omskola-snabbt   Avhandling: Gobena, E.. (2024). Wheel of transformation: an exploration of reskilling in organisations and beyond, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1972309/FULLTEXT01.pdf   Artiklar ur avhandlingen Gobena, E., Kaulio, M., Wiggberg, M., (2025) Reskilling Capability: An Exploration of Skills Renewal in the Swedish Automotive Industry. R&D Management, 1-12. https://doi.org/10.1111/radm.70025   Gobena, E. (2024) Unboxing reskilling narratives: analysing practice, agency and signifier in social media. New Technology, Work and Employment, 39, 335–361. https://doi.org/10.1111/ntwe.12299   Wiggberg M., Gobena E., Kaulio, M., et al. (2022) Effective reskilling of foreign-born people at universities-The Software Development Academy, IEEE Access, vol. 10, pp. 24556-24565, 2022, https://doi.org/10.1109/ACCESS.2022.3152194

    115. Reskilling, AI och framtidens arbetsliv

About

Vi lever och navigerar oss fram i en värld där människor, organisationer och samhälle behöver ställa om och utvecklas i en allt snabbare takt. Som HR och ledare ska vi agera fort, men inte huvudlöst. Vi tror på att koppla ihop forskning och praktik för att skapa evidensbaserad utveckling. Därför har Sveriges HR förenings skapat podden ’Fråga forskaren – en podd om ledarskap och organisationsutveckling med forskning i fokus.

You Might Also Like