Cellal Ko Ngalu

Wuurugol e dow cellal e jam e aafiya, ko faale neɗɗo kala. Nokku  to o woni fuu e nder dunuyaaru. Rama JALLO, jaɓɓoto e nder kaa taskaram, hertiyankooɓe cellal ngam yewtidude e maɓɓe alhaali ñawndiigu. Nawnuɓe e nawnuɓe selli e gollooɓe e fannu cellal, fuu aran ɗoo seeditoo e nder ndii njuɓɓudi. Faandaare: Ko anndingol jamaa suudu baaba holno faddortee walla rentortee ngam ɓe waawa wooraade e danndude ko’e maɓɓe. Ko hollitugol e faamingol ɓe hakkeeji maɓɓe e noone no ɓe ñawndorta. Taskaram kaa no keɗee e goorol (en direct) altineere kala e njamdi 8 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU). Himo waawaa keɗiteede e taalaataare kala e njamndi 17 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU). Hiɗon waawi  tawtoreede e jeewte amen ka tonngoode WhatsApp: 00 221 76 644 12 72 Hiɗon waawi kadi  jokkaade hello RFI FULFULDE ka Facebook e ka Twitter. Foofo mon, bismilla mon e tooli mon e keewal.

  1. 22/12/2025

    [Taskaram pillitaaɗo] - Jokken yewtude toɓɓere men ko faati e ñawu kanseer: holko woni tiiɗormaai ɗi wonnduɓe e nguu ñawu kawrata?

    En njokkat haalde hannde kadin e alhaali ñawu kanseer e nder Afrik. Caggal nde neɗɗo tinni omo wonndi e ñawu kanseer, hare tiɗnde no fadii mo, wonannde heɓde safaare. E bannge gooto ko keɓgol cafaaje, gila e ko wi’ete ko simiyoterapi, rajoterapi, opereeji e safareeji goɗɗi keewɗi… heewɓe keɓaani waɗde ɗum sabu ŋakkeende kaalis. E bannge goɗɗo, ko alhaali ŋakkere ɗo safraa e kuutoorɗe, sabu no heewi hannde cuuɗi cafrirɗe nder Afrik, ɗi ngala kuutorɗe bawɗe safrude ñawu kanseer, walla so tawi woodi jogiiɗi ni tawat ko ina woɗɗani won e rafaaɓe ñawu ngu. E nder ɗee caɗeele, holko haani waɗeede ngam ñawɓe kanseer mbaawa safreede no haanirta nih? Holko haana waɗeede ngam kala gonnduɗo e ñawu nguu no waawa heɓde cafaaje maggu? Heɗiiɓe, ko ndee yeewtere ngaduɗen altine hannde ndee, 24 lewru 2ɓuru, bismila mon! En njaɓiima kadi, Dr Ahmadu Dem hono yontere faltiinde nih. Mi salminiim Dr, Ko adi fof Dr, keɗoɗen ɗo sukka beninaajo, bi’eteeɗo Abasse Bande, janngoowo jannde cellal to Niger. Mo artan en e holko woni kanseer. Keɗoɗen mbo… Jaaraama Abass, yo Allah ɓeydu ganndal. E anndinde ko heɗiyanke no feewi, Cellal ko ngallu… 1. Dr Dem, hol caafaaji gonɗi hannde e nder Afrik ngam safrude ñabuuli kanseer ɓurɗi heewde ɗii walla teskeede? E siftinde, en kaaliina wonnde, ina jeya e majji kanseer rennga (col de l’uterus), kanseer heeñere, kanseer enndu, kanseer prostate, ekn.    2. Hol caɗeele teeŋtuɗe ɗee wonnduɓe e kanseer keɓata?   3. Dr, wonannde ɓee wonɓe e nder gure lobiniiɗe walla goɗitiiɗe cuuɗi cafrirɗi maawɗi tawteeɗi e ko ɓuri heewde e nder gure teeru, jooni ɓen, ala ko ɓe potii waɗneede? Sabu dr, wona ko weeɓi sahaaji imaade gure maɓɓe faade gure goɗe, gila e caɗeele jippunde maɓɓe ekn?   4. Mbele hannde simiyoterapi e rajoterapi ina weɓaani kala gonnduɗo e kanseer? Hol ko waɗi?   5. Mbele ina woodi eɓɓooji walla peeje ngam wallitde keɓal safaara kanseer e nder Afrik?    6. Holko foti wonnde darnde ardiiɓe leyɗe ɗe e pelle winndereyankooje ko faati e toppitagol rafaaɓe ñawu kanseer ? Jaaraama Dr Lamarana DIALLO

    10 min

About

Wuurugol e dow cellal e jam e aafiya, ko faale neɗɗo kala. Nokku  to o woni fuu e nder dunuyaaru. Rama JALLO, jaɓɓoto e nder kaa taskaram, hertiyankooɓe cellal ngam yewtidude e maɓɓe alhaali ñawndiigu. Nawnuɓe e nawnuɓe selli e gollooɓe e fannu cellal, fuu aran ɗoo seeditoo e nder ndii njuɓɓudi. Faandaare: Ko anndingol jamaa suudu baaba holno faddortee walla rentortee ngam ɓe waawa wooraade e danndude ko’e maɓɓe. Ko hollitugol e faamingol ɓe hakkeeji maɓɓe e noone no ɓe ñawndorta. Taskaram kaa no keɗee e goorol (en direct) altineere kala e njamdi 8 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU). Himo waawaa keɗiteede e taalaataare kala e njamndi 17 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU). Hiɗon waawi  tawtoreede e jeewte amen ka tonngoode WhatsApp: 00 221 76 644 12 72 Hiɗon waawi kadi  jokkaade hello RFI FULFULDE ka Facebook e ka Twitter. Foofo mon, bismilla mon e tooli mon e keewal.

More From RFI Fulfulde