Naturmorgon

Sveriges Radio
  • 5,0 (2)
  • WISSENSCHAFT
  • ZWEIWÖCHENTLICH

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

  1. Glaciärfynd i Jokkmokk – och vinterbadande strömstare

    VOR 6 TAGEN

    Glaciärfynd i Jokkmokk – och vinterbadande strömstare

    Från Jokkmokks marknad berättar vi om renhorn och pilspetsar som arkeologerna hittar när glaciärerna smälter. Och i Tyresö spanar vi på strömstare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, samtidigt som den anrika vintermarknaden pågår. Vår fältreporter Alexander Linder träffar arkeologen Anna Rimpi som berättar om fynd som tinar fram när snölegor och glaciärer nu minskar i storlek. Det kan vara pilskaft, renhorn och renspillning som legat frusna som i ett arkiv i tusentals år. Anna Rimpi är extra intresserad av fångstgropar, alltså gropar som använts för att fånga vildren och älg, och berättar om hur man gör för att få reda på hur gammal en sådan är. Och konservatorn Göran Sjöberg tar oss med till museets naturhistoriska samlingar som till största delen består av fåglar, däggdjur, svampar och lavar. Nu på vintern är bästa tiden att få se den pigga strömstaren ta sig ett dopp i forsar och andra rinnande vattendrag. Karin Gyllenklev följer med fågelskådaren Ulf Johansson ut för att se den dyka efter nattsländelarver i Tyresö. Allmän jakt på björktrast, och skyddsjakt på talgoxe om den orsakar olägenhet för människors eller tamdjurs hälsa. Det föreslår Naturvårdsverket i sin översyn av jakttider. Björktrasten har minskat på senare år och vi frågar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, hur det här hänger ihop. Boel Engkvist hörde ett högt läte utanför fönstret en tidig morgon utanför Falun. Vad var det som lät, och varför? Smårovdjursexperten Tim Hofmeester svarar. I veckans kråkvinkel passerar Lisa Henkow en skylt där det står Orrakullens industriområde. Och tankarna börjar direkt vandra bort från industrin, till lyrfjädrar och orrspel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

    1 Std. 35 Min.
  2. Fatimas bästa naturfototips – och vad gör en svampkonsulent?

    31. JAN.

    Fatimas bästa naturfototips – och vad gör en svampkonsulent?

    Utanför Graninge möter vi Fatima Boukarchid som fotograferar gamla skogar innan de försvinner. Och Hannah Kanestig berättar varför hon nyss blivit svampkonsulent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en snöig gammal barrskog utanför Graninge i Ångermanland finns vår fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med naturfotografen Fatima Boukarchid. Fatima är uppvuxen i Graninge och återvänder till sin barndoms skogar för att bland annat fota fåglar och däggdjur. Men många skogar har försvunnit och med sin kamera vill Fatima dokumentera de kvarvarande. Vi får också lära oss tips och tricks om hur man tar fina naturbilder på vintern. Och bland broskingar och skinnsvampar i en skånsk svampskog möter vi Hannah Kanestig som nyligen blivit färdig svampkonsulent. Som sådan kan hon hålla i svampkurser, utställningar och vara en allmän folkbildare. Förra helgen räknades det fåglar för fullt runt om Sverige, från köksfönster och vid fågelbord. Vi ringer upp Niklas Aronsson från Birdlife Sverige för att höra hur årets topplista ser ut och vad som var årets stora överraskning. På kort tid har fyra stycken havssköldpaddor upptäckts vid svenska västkusten. Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättar om arten Caretta caretta, vad den gör här och ifall vi kan förvänta oss fler besök framöver. Skogsbad har blivit ett begrepp. Men kan tanken på att skogen inte mår bra kan göra oss mer stressade i stället för mindre? Det funderar Elliot Lundegård över i veckans kråkvnkel. Programledare är Karin Gyllenklev.

    1 Std. 34 Min.
  3. Naturpanelen om hur djur påverkas av krig och om fjärilars ryckiga flykt

    24. JAN.

    Naturpanelen om hur djur påverkas av krig och om fjärilars ryckiga flykt

    Naturexperterna Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Sofie Olofsson svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan en grangren växa ut från en tall? Varför har en del bladlöss en märklig lucka på ryggen? Vilka myggor är pigga så här i januari? Varför flyger fjärilar så ryckigt? Och hur påverkas fåglar och andra djur av krig? Det är några av de frågor vi fått in till Naturmorgon den senaste tiden och som våra experter i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270. Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Programledare är Mats Ottosson.

    1 Std. 34 Min.
  4. Korallernas liv – och Niklas fågelår på cykel

    17. JAN.

    Korallernas liv – och Niklas fågelår på cykel

    Om korallernas samarbeten med alger inne i sina celler och hur de bygger upp livsmiljöer för andra arter. Och om att kryssa så många fåglar det går från en cykel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt. Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och f**k höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna. Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell. På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien. Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar. I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

    1 Std. 35 Min.
  5. En pärluggla i natten – och järnålderns djur

    10. JAN.

    En pärluggla i natten – och järnålderns djur

    På ön Stora Fjäderägg möter vi en pärluggla på nära håll. En fågel som minskat kraftigt på senare år. Och så om vårt förhållande till björn, vildsvin, hund och häst för några tusen år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status. Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan. Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg. Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor. Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel. Programledare är Mats Ottosson.

    1 Std. 34 Min.
  6. Skuleskogen i vinterskrud och finska flygekorrar

    3. JAN.

    Skuleskogen i vinterskrud och finska flygekorrar

    Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken. Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips. Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han. Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis. I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen. Programledare Joacim Lindwall.

    1 Std. 35 Min.
  7. Höjdpunkter från Naturmorgonåret 2025

    27.12.2025

    Höjdpunkter från Naturmorgonåret 2025

    En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som f**k svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ. Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling. Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar. Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025. Programledare är Karin Gyllenklev.

    1 Std. 35 Min.
  8. Närkontakt med lemurer på Madagaskar

    20.12.2025

    Närkontakt med lemurer på Madagaskar

    De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer. I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns. En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna. Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

    1 Std. 34 Min.
Alle anzeigen (1.000)

Bewertungen und Rezensionen

5
von 5
2 Bewertungen

Info

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Informationen

  • Erstellt von
    Sveriges Radio
  • Jahre aktiv
    2009 - 2026
  • Folgen
    1000
  • Bewertung
    Anstößig
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Sendungswebsite
    Naturmorgon

Mehr von Sveriges Radio

Das gefällt dir vielleicht auch