Vetenskapsradion

Sveriges Radio

3,5 (2)
WISSENSCHAFT
TÄGLICH

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

VOR 15 STD.

Därför blev Tjernobyl historiens värsta kärnkraftsolycka – och så blev följderna

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan. I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren? I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår. Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här. Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten. Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Medverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

20 Min.
VOR 1 TAG

GPS-störningarna i Östersjön – här är Sjöfartsverkets motdrag

Sedan ett knappt år tillbaka har störningar av GPS-signalerna försvårat navigationen i Östersjön. Nu utvecklas flera alternativa system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna. Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas: "Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på." Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

19 Min.
VOR 2 TAGEN

Så påverkas vi av de invasiva arterna – mer än bara biologisk mångfald på spel

Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260113. De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där. Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor. Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om. Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Min.
VOR 3 TAGEN

Svenska skisserna som kunde blivit världens första flygplan – 200 år före sin tid

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna. Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker. Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Min.
VOR 4 TAGEN

Sökandet efter arktiska varningssignaler

Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa. Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oceanografi KTH, Maria Nilsson/professor folkhälsovetenskap Umeå universitet Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Min.
6. MÄRZ

Styrhytten som skakar och gungar – här är sjöräddarnas nya simulator

Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den. Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå. Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson. Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

20 Min.
5. MÄRZ

När cyberattacker slår ut vård och internet blir arkiven avgörande för vår beredskap

Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten. Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörernas data inför möjliga kriser. Vi hör också om Riksarkivets samarbete med och stöd till arkivmyndigheter i Ukraina, och om ett litet dokument hos arkivet som upplevs som symboliskt viktigt för Ukrainas självständighet. Medverkande: Karin Åström Iko, riksarkivarie t o m februari 2026. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Min.
4. MÄRZ

Bland inspektörer och fiskeföreningar – så såg skärgårdsfisket ut förr

Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Min.

Alle anzeigen (769)

3,5

von 5

2 Bewertungen

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje