Vetenskap

Dumma Människor

1

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
P3 Dystopia

2

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Vetenskapsradion

3

Vetenskapsradion

Sveriges Radio
Bildningspodden

4

Bildningspodden

Anekdot
Språket

5

Språket

Sveriges Radio
The Rest Is Science

6

The Rest Is Science

Goalhanger
Utblick

7

Utblick

Utrikespolitiska institutet

−1 D

1

FREDAGSFRÅGAN: Mina dagdrömmar om folk jag dejtar har blivit ett problem, vad ska jag göra?

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−1 d

•

15 min
−3 D

2

310. Problematisk passion

"Följ din passion" är en uppmaning som dyker upp i alla möjliga sammanhang. Men är det alltid så himla bra egentligen? I veckans avsnitt listar vi alla problem som kan dyka upp när man ger allt för det man brinner för. Klipp: 12:48 Billy Elliot 28:58 Star Wars 33:35 Carry On Screaming! Redigering: Peter Malmqvist. Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−3 d

•

46 min
−4 D

3

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkfel som finns överalltDe språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla. – Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om mediespråkKan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel? Kan man säga egna istället för egen eller eget? Heter det vuxit eller växt? Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit? Läs mer om språkreglerLäs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna. Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

−4 d

•

30 min
29 APR.

4

Den stora stagnationen

Håller samhällets utveckling på att stanna av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är marinerade i idén om att utvecklingen rusar framåt – att ny teknik och samhällsförändringar går snabbare än någonsin. Men det finns en växande skara forskare och experter som varnar för att den där bilden inte alls stämmer. Istället är vi på väg in i den stora stagnationen. Vad finns det som talar för att samhället faktiskt håller på att stagnera, och vilka konsekvenser skulle det i så fall få? Programledare och producent: Erik Petersson och Wendela Antepohl Medverkande:Karim Jebari - filosof och forskare på Institutet för framtidsstudier. Carl Benedikt Frey - ekonomisk historiker och biträdande professor på institutionen för AI och arbete på universitetet i Oxford. Russell Funk - professor på Carlson school of management på universitet i Minnesota. Ove Granstrand - professor emeritus i på Chalmers – han har forskat på innovation i många år. Diana Ürge-Vorsatz - professor i miljövetenskap på centraleuropeiska universitetet i Wien samt vice ordförande i FN:s klimatpanel IPCC. Böcker:How progress ends (Carl Benedikt Frey 2025) Where Is My Flying Car? (J. Storrs Hall, 2021) Abundance (Ezra Klein och Derek Thompson 2025) Människans skymning (Karim Jebari) The Great Stagnation, How America Ate All the Low-Hanging Fruit of Modern History, Got Sick, and Will (Eventually) Feel Better (Tyler Cowen 2011) Klipp i urval:Panel från World economic forum: How Can We Fix Our Productivity Crisis? Debatt på Oxford Martin School: Innovation or Stagnation? Den nya ekonomin: Varför kan Sverige inte bygga något? New York Times: Peter Thiel and the antichrist Claude's cycles Andra källor i urval:Papers and patents are becoming less disruptive over time Innovation leaders in 2025 Are ideas getting harder to find? The machine breakers - Eric Hobsbawm Want to avert the apocalypse? Take lessons from Costa Rica 8 Google Employees Invented Modern AI. Here’s the Inside Story The critical role of persistent disruption in advancing science Quality of scientific papers questioned as academics ‘overwhelmed’ by the millions published Why There Is So Much B******t in Science Why Wall Street is booming while Main Street is stagnating The Wealth of Stagnation: Falling Growth, Rising Valuations Post-growth: the science of wellbeing within planetary boundaries Prepare developed democracies for long-run economic slowdowns Doughnut of social and planetary boundaries monitors a world out of balance The disruption index suffers from citation inflation and is confounded by shifts in scholarly citation practice Labour productivity growth in the euro area and the United States: short and long-term developments Musik:Carbon Based Life Forms - Abiogenesis Marcus Bàgalà - Duco in Mara’s Room Paul Leonard-Morgan - Anderson’s Theme Kid Loco - Theme from the Graffiti Artist Kyle Dixon, Michael Stein - Eleven Blue Dot Sessions - Thread of Clouds Blue Dot Sessions - Lobo Lobo Paul Leonard-Morgan - Running to the Loop Marcus Bàgalà - Wires: Windchimes Justin Hurwitz - Quarantine Molchat Doma - Судно (Борис Рыжий) Alphaville - Big in Japan Paul Leonard-Morgan - A Touch of Insanity Hans Zimmer - Afraid of Time Ben Salisbury, Geoff Barrow - Dream Reality Marcus Bàgalà - Frets: Problem, After Problem Jeff Beal - I Think I Smell Gas Cliff Martinez - Rubber Head Cliff Martinez - There’s Nothing In There Cliff Martinez - Never Read Him Blue Dot Sessions - Lemon and Melon Cliff Martinez - Don’t Blow It Gustavo Santaolalla - Forgotten Memories Cliff Martinez - Save Some For Us Cliff Martinez - I’m Sick Cliff Martinez - I Don’t Do Fraud Martin D Fowler - 1 Ships VII Cliff Martinez - The Birds Are Doing That Martin D Fowler - 1 Ships III Helios - Even Today Fleetwood Mac - The Chain

29 apr.

•

1 tim 11 min
−1 D

5

Därför har japanska snabbtåg inga dödsolyckor som den i Spanien - trots jordbävningar och flest körda timmar

Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026. Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen? Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg. Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Reporter och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

−1 d

•

20 min
−22 H

6

Riktlinjer saknas och skolor gör olika när AI flyttar in i klassrummet

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna. Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna. Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande. Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:"Dagens skolelever är en försöksgeneration." Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig." Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande." Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−22 h

•

20 min
−21 H

7

När geopolitiken tar ton: så politiseras Eurovision

Eurovision - musiktävlingen som startade som ett fredsprojekt - har allt mer blivit en fråga om världspolitik. I år stormar det extra då flera länder valt att bojkotta tävlingen på grund av Israels medverkan. Bidrar Eurovision till motsättningar snarare än samhörighet i ett redan polariserat Europa? Och finns det någon framtid kvar för tävlingen i en allt osäkrare omvärld? Medverkande: Oskar Anesten, kulturjournalist, SVT. Jack Shepherd, universitetslektor på Mittuniversitet. Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−21 h

•

32 min
−2 D

8

Svenska skisserna som kunde blivit världens första flygplan – 200 år före sin tid

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna. Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker. Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−2 d

•

20 min
−2 D

9

Politiskt spinn och driv när klimatet görs till valfråga

Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala. Och mänskliga. Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt? Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.Programledare & producent: Peter Normark

−2 d

•

45 min
8 MAJ

10

FREDAGSFRÅGAN: Jag mår dåligt av personlig utveckling, vad ska jag göra?

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 maj

•

24 min

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Utbildning

Utbildning

Varannan vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

25 mars
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Historia

Historia

Varje vecka

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka

Kemi

Kemi

2025-09-27
Kemi

Kemi

Serie
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varannan månad
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje månad
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

2025-07-12
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje dag
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka

Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka

Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje dag
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varannan vecka
Matematik

Matematik

Varannan månad
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

2025-07-15

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

−3 d
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

31 mars
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka

Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

28 apr.
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varje vecka

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

19 jan.
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

2023-12-08
Fysik

Fysik

Varje vecka

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

−2 d
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje dag
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad