Vetenskap

P3 Dystopia

1

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Språket

2

Språket

Sveriges Radio
Dumma Människor

3

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
Vetenskapligt Talat

4

Vetenskapligt Talat

Podplay
I hjärnan på Louise Epstein

5

I hjärnan på Louise Epstein

Sveriges Radio
Naturpodden – Natursidan

6

Naturpodden – Natursidan

Emil V Nilsson
Vetenskapsradion

7

Vetenskapsradion

Sveriges Radio

−23 H

1

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan? – Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Så ska engelska ord i svenskan uttalasEngelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska. Språkfrågor om engelska i svenskanHur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem? Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll? Varför säger vi stalka på svenska? Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan? Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan? Mer om engelska i svenskanLyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary. Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

−23 h

•

30 min
−1 D

2

Separation: Må lite bättre när allt gungar

Närmare hälften av alla äktenskap slutar med skilsmässa. Hur genomlever man bäst förlusterna som separationen för med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nytt år har börjat. Januari är en vanlig månad om att ansöka om skilsmässa. Kanske har helgledigheten gett krisande par tid att inse problemen i förhållandet. Eller så känns det bara nedslående att fortsätta på samma sätt under ett år till. Separationer är svåra att sig igenom. Men det finns förhållningssätt och knep som kan hjälpa en att må bättre under processen. Programledare: Louise EpsteinGäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författareProducent: Tommie Jönsson

−1 d

•

25 min
2025-12-26

3

Genetiska vapen – med DNA som maktmedel

Vad händer om vår arvsmassa används för att skada oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genteknikerna har utvecklats enormt de senaste decennierna, och inneburit stora vinster för sjukvården. Men med forskningens framsteg kommer också nya risker. Experter har varnat för allt från skräddarsydda biologiska vapen till DNA-baserade underrättelsemetoder och supersoldater. Hur bra är vi egentligen på att skydda vår genetiska information, och hur rädda bör vi vara om den? Programledare och producent: Wendela Antepohl & Anna Lillkung

2025-12-26

•

1 tim 13 min
−4 D

4

FREDAGSFRÅGAN: Hur ska jag orka vara en empatisk medmänniska om jag tar på mig andras problem?

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−4 d

•

14 min
−23 H

5

Naturens omstridda apotek – Intensivt jobb i labben för att hitta substanser via medicinmäns kunskaper | Del 3/4

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251028. Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över. Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk. Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor. Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner. På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård. Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−23 h

•

20 min
−4 D

6

Fresh start-effekten

Välkomna till 2026! Så kallade temporala riktmärken, som början på ett nytt år, kan vara riktigt motiverande för att få saker att hända i livet. Allt om saken i det här avsnittet som är en repris från 2020. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−4 d

•

31 min
−2 D

7

Skuleskogen i vinterskrud och finska flygekorrar

Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken. Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips. Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han. Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis. I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen. Programledare Joacim Lindwall.

−2 d

•

1 tim 35 min
−2 D

8

Flod av dinosaurieupptäckter – ny teknik förändrar bilden av urtidsdjuren och deras värld (R)

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittet sändes första gången 2/11 2025. Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann. Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan. Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig. Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

−2 d

•

27 min
−6 D

9

291. Nytt år, nytt liv

Nytt år kan väcka prestationsångest och stress. Hur ska föregående år sammanfattas, vad är ett bra nyårslöfte, hur ska jag bäst gå in i det nya året? Dumma människor finns här för dig med ett avsnitt fullspäckat av utmärkta sätt att göra personligt bokslut på, riviga råd och både rara och radikala riktlinjer som tryggt leder dig in i det nya året. Klipp: 09:26 Christmas in July (1944) 15:07 Shaolin vs. Lama (1983) 23:01 Shrek 27:15 Toy Story 3 Redigering: Peter Malmqvist Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−6 d

•

35 min
2025-12-29

10

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den. – Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Skibidi, hjärnöta och six sevenÄven trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär: – Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost. Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga. – Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig. Många engelska lån på nyordslistanFlera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”. – Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist. Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

2025-12-29

•

30 min

Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varannan vecka
Mental hälsa

Mental hälsa

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Natur

Natur

Serie

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka

Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

2025-09-27
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje månad
Kemi

Kemi

Serien uppdateras varje vecka
Kemi

Kemi

Varannan vecka

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Fullständig
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje månad
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

2025-01-28
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka

Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varannan vecka
Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varannan vecka
Life Science

Life Science

Varje dag

Matematik

Matematik

−3 h
Matematik

Matematik

2024-11-25
Matematik

Matematik

2025-07-15
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

2021-12-13
Matematik

Matematik

2022-01-15

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

2025-12-22
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje månad
Naturvetenskap

Naturvetenskap

−6 d

Natur

Natur

2025-12-09
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Serie
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

2025-12-11
Natur

Natur

Varje vecka

Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje månad
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

2025-11-19
Fysik

Fysik

Varannan vecka

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

2025-12-22
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varannan vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varannan vecka