• Sök
  • Hem
  • Nytt
  • Topplistor

De bästa poddarna inom Historia

Alla kategorier
Verkliga brott
Humor
Samhälle och kultur
Nyheter
Hälsa och motion
Sport
Näringsliv
Utbildning
Konst
Vetenskap
Historia
Religion och spiritualitet
Barn och familj
Musik
TV och film
Teknologi
Fritid
Skönlitteratur
Stat och kommun

Populäraste programmen: Historia

  • Historiepodden
    Historiepodden

    1

    Historiepodden

    Acast

  • P3 Historia
    P3 Historia

    2

    P3 Historia

    Sveriges Radio

  • Historia.nu med Urban Lindstedt
    Historia.nu med Urban Lindstedt

    3

    Historia.nu med Urban Lindstedt

    Historiska Media | Acast

  • Harrisons dramatiska historia
    Harrisons dramatiska historia

    4

    Harrisons dramatiska historia

    Historiska Media | Acast

  • The Rest Is History
    The Rest Is History

    5

    The Rest Is History

    Goalhanger

  • Explicit, Krigshistoriepodden
    Krigshistoriepodden

    6

    Krigshistoriepodden

    Krigshistoriepodden

  • Vetenskapsradion Historia
    Vetenskapsradion Historia

    7

    Vetenskapsradion Historia

    Sveriges Radio

Avsnitt som trendar: Historia

  • 625. Syrror! Historien om den svenska sjuksköterskan

    −15 h

    625. Syrror! Historien om den svenska sjuksköterskan

    Utan syrror stannar Sverige. Ändå vet de flesta av oss inte mycket mer om sjuksköterskans historia än att det fanns en dam med en lampa på Krim. I Sverige byggdes ett av våra största kvinnoyrken på idén att det inte alls var ett yrke, utan ett kall – sköterskan skulle vara ogift, gudfruktigt och gratis. ”Sjuksköterskor borde tjena gratis”, skrev Alfred Nobel 1896. Vi följer vägen från fattighjon som jobbade för kaffe och en sup, via fröken Rappe i Uppsala och drottningens systrar på Sophiahemmet. Tids nog blev det även lönekamp och strejker även för sjuksköterskorna. Läslista: Emanuelsson Blanck, Agneta, ’Sjuksköterskeyrkets omformering under 1900-talets första hälft’ (s. 244–264).Heyman, Sara, Den motvilliga feministen. En biografi om riksdagskvinnan och sjuksköterskan Bertha Wellin (Stockholm: Verbal, 2021).Holmdahl, Barbro, Sjuksköterskans historia. Från sjukvakterska till omvårdnadsdoktor (Stockholm: Liber Utbildning, 1994).Nyberg, Gudrun, Systrar. De första utbildade sjuksköterskorna i Sverige (Stockholm: Carlsson, 2022).Sandberg, Thorsten, ’Drottningens skola för sjuksköterskor: Sophiahemmet’, Populär Historia 10/2009.Willman, Ania och Andersson, Åsa, Sjuksköterska – ett jobb för livet, 2 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2021). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hur fövandlades Brasilien till Portugal?

    −12 h

    Hur fövandlades Brasilien till Portugal?

    Vad hände när den portugiska kungafamiljen flydde till Brasilien under Napoleonkrigen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

  • Birger jarls blodiga revolution uppifrån

    −3 d

    Birger jarls blodiga revolution uppifrån

    På 1000- och 1100-talen var det blivande svenska riket föga mer än en – i bästa fall – svag och bräcklig konfederation under kungar som ständigt riskerade livet i kamp mot maktrivaler. Det var regel snarare än undantag att mer än en person sökte utöva kungamakt samtidigt. Härskarnas inflytande över de enskilda bygderna var så litet att flertalet monarker har lämnat få, om några, spår i våra historiska källor. Allt detta förändrades i mitten av 1200-talet, när Birger jarl och hans söner inom loppet av några decennier genomförde en blodig revolution uppifrån och omformade de autonoma bygderikena till kungariket Sverige. Hur var detta överhuvudtaget möjligt? Hur gick det till? Vilka bidrog till framgången? Det finns saker och företeelser som vi tar för givna och som vi accepterar som snudd på självklara element i tillvaron. Hit hör Sverige – vårt land, vårt rike, vår stat. Det är självklart att vi är svenskar och lever i Sverige. Eller? Nej, det är inte självklart. Under järnåldern och vikingatiden utgjordes dagens Sverige av ett flertal bygderiken och överhöghetsvälden som saknade institutionella band mellan härskare och undersåtar, och som inte hade några gemensamma traditioner eller politiska institutioner som länkade landskapen till varandra. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det svenska kungarikets tillblivelse och utveckling, med Birger jarl som centralgestalt. Bild: Birger Jarl i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och en gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhörde Birger jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet. Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ur arkiven: SS och den vilda jakten på Germania

    −4 d

    Ur arkiven: SS och den vilda jakten på Germania

    Det blir nazistiska arkeologer och äventyrare på jakt efter den antika författaren Tacitus verk om germanerna. Dramatik och intriger på högsta nivå. Avsnitt 329 från 2020. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 16. Svartskägg - Tidernas mest fruktade pirat

    −1 d

    16. Svartskägg - Tidernas mest fruktade pirat

    I början av 1700-talet är Karibien fullt av handelsfartyg. Som i sin tur är fulla av dyrbarheter. Och kaptenerna på dessa skepp ser sig över axeln. För här härjar en pirat, med pistoler över bröstet och vars ansikte ser ut att brinna. Svartskägg. Många känner att denna havets bandit måste stoppas. Och en brittisk löjtnant är beredd att riskera allt för att lyckas. Medverkar i avsnittet: Rolf Wrangnert, kriminalhistoriker. Programledare - Mitcho BatalovManus och research - Johan AhléniusRedaktör - Alex HaegerKlippning och ljuddesign - David “Dawwa” PerssonExekutiv producent - Victoria Rinkous

  • Statskollaps i Lilla istidens spår

    −4 d

    Statskollaps i Lilla istidens spår

    Under den lilla istiden (1570-1710) hade det norra halvklotet sin kallaste period på 12 000 år. Under de kallaste åren växte glaciärer ner i alpdalar, Themsen frös och svenska arméer gick över Bälten på isen. Även häxprocesser kom i svältens spår i Sverige. Samtidigt drabbade flera svältkatastrofer, krig, uppror och statskollapser världen. Mingdynastins fall i Kina och hungersnöden i Finland är två exempel på detta. Missväxt och matbrist gjorde redan utsatta samhällen svagare, från Kina till Europa. Vissa samhällen som det japanska klarade köldkrisen bättre genom fred, skattesystem, teknologi och fattighjälp. I det här avsnittet av podden Historia Nu pratar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi vid Stockholms universitet, om kulmen av den lilla istiden och den globala krisen på 1600-talet. Han är aktuell med en omarbetad ny upplaga av Klimatet och människan under 12 000 år. Inlandsisar låg inte över norra Europa under den lilla istiden. Begreppet betyder en lång tid med upprepade kalla perioder, oftast från slutet av medeltiden till 1800-talet. Åren 1570 till 1710 var extra svåra. Klimatrekonstruktioner visar att det skiljde sig mycket mellan olika områden. Små förändringar i medeltemperaturen ger ändå stora effekter, särskilt nära polerna. Flera saker bidrog till nedkylningen. Stora vulkanutbrott släppte ut svaveldioxid högt upp i atmosfären. Där bildades små sulfatpartiklar som reflekterade solljus, så att mindre solenergi nådde jordytan. Upprepade utbrott kunde göra flera somrar kalla. Förändringar i hav och havsis kunde också göra att kylan stannade kvar längre. Solen hade också betydelse. Under Maunder-minimum, ungefär 1645 till 1715, var solaktiviteten ovanligt låg. Den lilla istiden började dock långt tidigare, och solens förändringar kan inte förklara allt som hände. Vindar och havsströmmar påverkade också hur värme och nederbörd fördelades. Därför kunde klimatet bli kallare på en plats och ge annorlunda regn eller torka på en annan. Den lilla istiden förde med sig svårigheter och gjorde att människor ändrade sin livsstil. Hur många som dog vid missväxt berodde på hur väl samhället hanterade krisen. I Sverige var jordbruket utsatt, särskilt nära de norra odlingsgränserna. Våren började sent och höstfrosten kunde komma tidigt. Det gjorde växtsäsongen kort. Det kalla klimatet var bara en av utmaningarna. Under tidigmodern tid ser man att mängden markfukt på sommaren hänger ihop med hur stora spannmålsskördarna blev. Torka kunde alltså också göra att skördarna slog fel under den lilla istiden. Om en skörd misslyckades och även nästa blev dålig blev det extra allvarligt. I Finland blev nöden en katastrof för befolkningen. På vissa håll dog upp till en tredjedel av invånarna av svält och sjukdomar. Folk lämnade landsbygden och försökte hitta mat i städerna. Under vintern 1696 till 1697 kom så många till Helsingfors att några behövande fick sova ute. Dålig skörd, fattigdom och sjukdom förvärrade situationen. Transporterna var helt avgörande. Avstånd och dåliga vägar gjorde en lokal missväxt mycket allvarligare. Handel som fungerade och hjälp som gick att få ökade chansen att klara sig. Kylan kunde också påverka hur krig utkämpades. Vintern 1658 använde Karl X Gustav isen på de danska sunden och ledde sin armé till Själland. Marschen över Bält tvingade Danmark att sluta fred i Roskilde. Stöd Historia Nu och lyssna på avsnitten utan reklam med Historia Nu Premium. Bild: Jägare går genom ett snötäckt landskap. Samtidigt åker folk skridskor på isen på frusna dammar. Jägarna i snön från 1565 visar vinterliv under den lilla istiden. Målad av Pieter Bruegel den äldre. Kunsthistorisches Museum, Wien. Public domain via Wikimedia Commons. Musik: Emotions Of Strings Choir av Valentina Gribanova, Storyblocks Label. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Skotten i Sarajevo – Första världskrigets tändande gnista

    5 nov.

    Skotten i Sarajevo – Första världskrigets tändande gnista

    Berättelsen om hur en ung man och två avlossade kulor kom att föra Europa och världen mot den stora katastrofen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är: Elina Perdahl – programledare och manus Mårten Andersson – producent och manus Zardasht Rad – scenuppläsare Viktor Bergdahl – ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Andreas Marklund, författare till boken Skotten i Sarajevo – Upptakten till första världskriget. Vill du veta mer om skotten i Sarajevo? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Skotten i Sarajevo – Upptakten till första världskriget av Andreas Marklund 1914 – Vägen till första världskriget av Peter Olausson Första världskriget av Marco Smedberg The sleepwalkers : how Europe went to war in 1914 av Christopher Clark Podden har uppdaterats med rätt uttal på vissa ställen.

  • Kyrkobygget som förändrade världen

    −5 d

    Kyrkobygget som förändrade världen

    För 400 år sedan invigdes Peterskyrkan i Rom. Vi berättar historien om mastodontprojektet som förändrade den kristna världen i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det tog drygt hundra år, det kostade astronomiska summor och kom att skapa en splittring i den kristna kyrkan som präglar oss än idag. Bygget av Peterskyrkan i Rom var ett prestigeprojekt där bland andra Michelangelo och Rafael var inblandade arkitekter och det invigdes med pompa och ståt i november 1626. Konsthistorikern Anna Bortolozzi berättar om bygget och hur det påverkade en hel värld. Dessutom gräver vi i den äldre Peterskyrkans historia, för redan år 326 stod den första Peterskyrkan på plats i Rom. Ruinerna av det kristna Romarrikets centralplats finns kvar under dagens påvekyrka och arkeologen Olof Brandt berättar om platsens 2000-åriga historia. Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

  • GIIA-avsnitt 153. Joakim Ekströms avsnitt – Slaget vid Ydre 1543

    −1 d

    GIIA-avsnitt 153. Joakim Ekströms avsnitt – Slaget vid Ydre 1543

    I vårt mest källknappa avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Joakim Ekströms begäran – igenom slaget vid Ydre 1543. Lokalhistoria, here we go. Per är den som greppar högaffeln den här gången och beskriver slaget – Dackefejdens sista – och inte minst hur otroligt lite information som finns om bataljen samt de fantastiska källor som finns att utgå ifrån. Mattis roll är den här gången att redovisa geografikunskaper hämtade från Emil i Lönneberga. Stort tack till Joakim! Det här är hans personliga expressavsnitt. Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 51. Spartacus - Gladiatorn som utmanade en supermakt

    −6 d

    51. Spartacus - Gladiatorn som utmanade en supermakt

    Spartacus vet att han har en romersk armé någonstans bakom sig. Men inte bara det. Spejare berättar att en annan, lika stor armé, vaktar vägen framför honom. Romarna tänker omringa honom. Här gäller det att tänka snabbt. Annars kan hans uppror huggas ner, och allt vara förgäves. Medverkande:Berättarröst: Ola RingdahlProgramledare: Blenda Setterwall KlingertManus och research: Carl HaegerProducent: Jonas LindskovRedaktör: Alex HaegerExekutiv producent: Victoria RinkousGäst: Allan Klynne Källor Klynne, Allan. Spartacus och slavkriget som skakade Rom. Kapitel 4–7 och 10–12. Livius.org. “Plutarch on Spartacus.”https://www.livius.org/sources/content/plutarch/plutarchs-crassus/plutarch-on-spartacus/ Royal Armouries. “Spartacus: The Gladiator Who Defied an Empire.”https://royalarmouries.org/objects-and-stories/stories/spartacus-the-gladiator-who-defied-an-empire Encyclopaedia Britannica. “Spartacus.”https://www.britannica.com/biography/Spartacus-Roman-gladiator EBSCO Research Starters. “Spartacus.”https://www.ebsco.com/research-starters/biography/spartacus/ BBC History. “Spartacus.”https://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/spartacus.shtml World History Encyclopedia. “Spartacus.”https://www.worldhistory.org/spartacus/

  • English (UK)
Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Brunei Darussalam
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)

Copyright © 2026 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

  • Villkor för internettjänst
  • Webbspelare för Apple Podcasts och integritet
  • Cookie-varning
  • Support
  • Feedback

Logga in för att spela explicita avsnitt.

Apple Podcasts

Följ programmet

Logga in eller registrera dig för att följa program, spara avsnitt och få de senaste uppdateringarna.

Bädda in avsnitt

Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

  • Algeria
  • Angola
  • Armenia
  • Azerbaijan
  • Bahrain
  • Benin
  • Botswana
  • Burkina Faso
  • Cameroun
  • Cape Verde
  • Chad
  • Côte d’Ivoire
  • Congo, The Democratic Republic Of The
  • Egypt
  • Eswatini
  • Gabon
  • Gambia
  • Ghana
  • Guinea-Bissau
  • India
  • Iraq
  • Israel
  • Jordan
  • Kenya
  • Kuwait
  • Lebanon
  • Liberia
  • Libya
  • Madagascar
  • Malawi
  • Mali
  • Mauritania
  • Mauritius
  • Morocco
  • Mozambique
  • Namibia
  • Niger (English)
  • Nigeria
  • Oman
  • Qatar
  • Congo, Republic of
  • Rwanda
  • São Tomé and Príncipe
  • Saudi Arabia
  • Senegal
  • Seychelles
  • Sierra Leone
  • South Africa
  • Sri Lanka
  • Tajikistan
  • Tanzania, United Republic Of
  • Tunisia
  • Turkmenistan
  • United Arab Emirates
  • Uganda
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe

Stillahavsområdet

  • Afghanistan
  • Australia
  • Bhutan
  • Brunei Darussalam
  • Cambodia
  • 中国大陆
  • Fiji
  • 香港
  • Indonesia (English)
  • 日本
  • Kazakhstan
  • 대한민국
  • Kyrgyzstan
  • Lao People's Democratic Republic
  • 澳門
  • Malaysia (English)
  • Maldives
  • Micronesia, Federated States of
  • Mongolia
  • Myanmar
  • Nauru
  • Nepal
  • New Zealand
  • Pakistan
  • Palau
  • Papua New Guinea
  • Philippines
  • Singapore
  • Solomon Islands
  • 台灣
  • Thailand
  • Tonga
  • Turkmenistan
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vietnam

Europa

  • Albania
  • Armenia
  • Österreich
  • Belarus
  • Belgium
  • Bosnia and Herzegovina
  • Bulgaria
  • Croatia
  • Cyprus
  • Czechia
  • Denmark
  • Estonia
  • Finland
  • France (Français)
  • Georgia
  • Deutschland
  • Greece
  • Hungary
  • Iceland
  • Ireland
  • Italia
  • Kosovo
  • Latvia
  • Lithuania
  • Luxembourg (English)
  • Malta
  • Moldova, Republic Of
  • Montenegro
  • Nederland
  • North Macedonia
  • Norway
  • Poland
  • Portugal (Português)
  • Romania
  • Россия
  • Serbia
  • Slovakia
  • Slovenia
  • España
  • Sverige
  • Schweiz
  • Türkiye (English)
  • Ukraine
  • United Kingdom

Latinamerika och Karibien

  • Anguilla
  • Antigua and Barbuda
  • Argentina (Español)
  • Bahamas
  • Barbados
  • Belize
  • Bermuda
  • Bolivia (Español)
  • Brasil
  • Virgin Islands, British
  • Cayman Islands
  • Chile (Español)
  • Colombia (Español)
  • Costa Rica (Español)
  • Dominica
  • República Dominicana
  • Ecuador (Español)
  • El Salvador (Español)
  • Grenada
  • Guatemala (Español)
  • Guyana
  • Honduras (Español)
  • Jamaica
  • México
  • Montserrat
  • Nicaragua (Español)
  • Panamá
  • Paraguay (Español)
  • Perú
  • St. Kitts and Nevis
  • Saint Lucia
  • St. Vincent and The Grenadines
  • Suriname
  • Trinidad and Tobago
  • Turks and Caicos
  • Uruguay (English)
  • Venezuela (Español)

USA och Kanada

  • Canada (English)
  • Canada (Français)
  • United States
  • Estados Unidos (Español México)
  • الولايات المتحدة
  • США
  • 美国 (简体中文)
  • États-Unis (Français France)
  • 미국
  • Estados Unidos (Português Brasil)
  • Hoa Kỳ
  • 美國 (繁體中文台灣)