Språket

Sveriges Radio

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

  1. −5 d

    Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

    Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Be – ibland ganska meningslöstMen vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord. – En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman. Be – kan förändra hela ordet – Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman. Språkfrågor om ”be”Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”? Är beskonad ett ord? Vad betyder ”bedravar”? Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”? Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk? Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”? Mer om prefixet be-Läs om be- i SAOB. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

    Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

  2. 24 aug.

    Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

    Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren. Nya ord från sociala medierAtt unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen. – Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om ungas språkVarför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare? Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge? Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt? Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord? Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”? Mer om ungas språkArtikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

    Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

  3. 17 aug.

    Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

    Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk. – Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien. – Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson. Rättelse: I avsnittet säger vi fel om ordet lovgirig. Rätt uttal för lovgirig hör du här. Och definitionen av lovgirig enligt Svensk ordbok (SO) är: ”som tenderar att lova” om båt. Och definitionen av lova är enligt SO: styra (segelbåt eller segelfartyg) upp mot vinden. En rättelse hör du i det kommande avsnittet, som du kan lyssna på här. Språkfrågor om homonymiHur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop? Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig? Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra? Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål. Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband? Mer om homonymiLäs i SAOB om olika ”mål”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

    Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

  4. 10 aug.

    Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

    När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen. – Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder. Gäster:Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik.My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

  5. 3 aug.

    Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

    Alliansen, blågula laget och rödgrön röra spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre. – Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.– Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon. Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på AftonbladetAnna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitetProgramledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

  6. 27 juli

    Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

    Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet. – Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio. Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något. – De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges RadioGunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

  7. 20 juli

    Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

    Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTokspråk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03. Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-PostenAnna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck.

    Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

  8. 13 juli

    Därför kidnappar politiker ord

    Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet. – Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT. Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det. – Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk. Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson. Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språkProgramledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Därför kidnappar politiker ord
Visa alla (500)

Värdar och gäster

4,6
av 5
530 betyg

Om

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    500
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Språket

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar