Språket

Sveriges Radio

4,5 (532)
Vetenskap
Varje vecka

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−2 d

Åländskan – den självständiga dialekten

Mellan Sverige och Finland står åländskan, som formats av sjöfart, migration och språkliga kontakter. Resultatet: En dialekt med stark identitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenska är det officiellt språket på Åland, men åländskan är ändå full av ord som kan vara svåra att förstå för någon som pratar sverigesvenska. – De vet inte vad stöpsel är i Sverige, säger Ida Toivonen, professor i lingvistik och ålänning. Influenserna i åländska kommer från olika språk som finlandssvenskan, ryska, norska och engelska och har gett dialekten ord som durak, jåla, stöpsel, trunk och gensare.– Ålänningar är ett resande folk och hela Åland är från början uppbyggt på sjöfart, så det har varit mycket kontakt med andra länder, säger Eva Sundberg, dialektforskare och ålänning. Språkfrågor om åländskaVarför heter potatis päron på åländska, och vad heter då frukten päron? Finns det amerikanska influenser i åländskan, och hur märks det i språket? Vad betyder de åländska orden butka, ämbar, trunk, ”iss inga jåla” och stöpsel? Varifrån kommer ortnamn som Karrböle, Pettböle, Rågetsböle, Toböle och Bamböle? Kan uttrycket ”Ska du bli sjuk?” bero på åländsk dialekt snarare än att talaren menar att någon vill bli sjuk? Har åländskan större chans att bevaras än dialekter som gotländska och bornholmska? Mer om åländskaLäs: Upptäck åländska ord och uttryck från Åland living. Läs kapitel om åländska språkljud: Åländska lateraler av Eva Sundberg och Ida Toivonen, (från 2017). Språkvetare: Henrik Rosenqvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Eva Sundberg, dialektforskare med åländska som specialitet. Ida Toivonen, professor i lingvistik vid Carleton University i Ottawa. Programledare: Emmy Rasper.
2 nov.

Gå på knäna och vara under isen – så pratar vi om sjukdomar

Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När jag var liten sa min mamma att jag var ”ämlig” när jag var lite hängig, berättar Emmy Rasper, programledare. – Hemma hos oss säger vi att barnen är lite ynkliga. De är inte riktigt sjuka men man ser att det är på väg att bryta ut, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Uppåt är bra och neråt är dåligtAtt vara skruttig, under isen eller nere för räkning är några andra exempel på hur vi beskriver sjukdomstillstånd. Och här finns det ett slags riktningsmetaforik: den som är längre ner har det jobbigare än den som är högre upp. Men varför finns det så många uttryck om att vara sjuk? – Vi har alltid varit sjuka, och vi tycker om att variera oss i hur vi uttrycker oss, förklarar Susanna Karlsson. Språkfrågor och förkylning och sjukdomarVad betyder ”däran” i uttrycket ”illa däran”? Finns det fler omskrivningar för att vara sjuk? Var kommer ordet ”lomhörd” ifrån? Vad betyder uttrycket att ”känna sig ram i halsen”? Varför säger man ”jag har feber” istället för ”jag har en feber”? Varifrån kommer ordet feber? Har det gamla ordet ”flunsa” någonting med vår förkortning för influensa att göra? När uppstod ordet ”tjejbaciller”? Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.
26 okt.

Därför stavar vi inte som det låter

Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra. Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former. – Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om stavningArgumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen? Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort? Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas? Är det okej att skriva dej, mej och sej? Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas? Varför stavas j-ljud på olika sätt? Läs mer om stavningshistoriaLäs "Slaget om svenskans stavning" i Språktidningen (2026) Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (1801) Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (1886) Läs Om svensk rättstafning Lyssna på hur ord uttalas här. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Producent Erika Hedman.
19 okt.

I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår

”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Betyder ”håll till godo” att det finns mycket eller lite av något?En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam. – ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson. Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”. Språkfrågor om ogenomskinliga uttryckVad betyder uttrycket ”håll till godo”? Vad betyder ”vara i faggorna”? Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det? Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”? Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån? Läs mer om ogenomskinliga uttryckSlå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
12 okt.

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt. – En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet. Viktigast att förstå begreppenYlva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet. – Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon. Språkfrågor om grammatikVad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats? Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt? Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen? Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det? Mer om grammatikLäs Svenska Akademiens grammatik (SAG). Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998). Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001). Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017). Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005). Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
5 okt.

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. ”Också inte” istället för ”inte heller”En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort?– ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om nutida uttryckVad betyder egentligen ordet narrativ? Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”? Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”? Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam? Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte? Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan? Mer om nutida uttryck och samtida grammatikLäs Svenska akademiens grammatik (SAG). Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918). Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
28 sep.

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor. I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk. – I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker. Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman. – Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist. Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.” – Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist. – Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman. Mer om språk i litteraturkritikenLäs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?. Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld.Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”.Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning.Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket.Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel? Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.
21 sep.

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring. – Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om restmorfemÄr ”ursäkta” ett restmorfem? Vad betyder ”körs” i ”körsbär”? Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”? Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån? Vad betyder ”berått”? Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”? Mer om restmorfemLäs Ord av Gunlög Josefsson (2005) Slå i Söderwalls medeltidsordbok Slå i SAOB Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Visa alla (977)

Emmy Rasper

Värd
Jens Möller

Värd
Ida Toivonen

Gäst
Eva Sundberg

Gäst
Susanna Karlsson

Gäst
Henrik Rosenkvist

Gäst
Ylva Byrman

Gäst
Mikaela Blomqvist

Gäst
Alexandra Carlsson Tenitskaja

Gäst
Anna-Malin Karlsson

Gäst

4,5

av 5

532 betyg

Emmy & Jens kompletterar varandra perfekt!

2025-02-13

Uppsalabon

Såå bra! Tack!
Oj vad dumt han lät

2024-12-02

PalleKula1234

Migranten som frågar ”förstår du?” hela tiden. Konstigt att dom inte får jobb när dom pratar sådär
Välkommen tillbaka Emmy⭐️⭐️

2023-02-02

Rosellii

Så skönt att höra Emmys röst igen. Hon gör hela programmet. Bäst!
Från 5 till 0 stjärnor

2023-01-09

Hh4456221

Uselt. Uppfostring och dagis. För tio år sedan var detta ett av europeisk radios främsta program. Nu är det en ung vuxen som skall skriva oss på näsan och förklara oss det uppenbara. Ett språkets robinson. Sämst! SR har havererat!