Health for wealth

Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  1. 404: Magnus Bornäs - Ta hand om ditt arbetskapital

    6d ago

    404: Magnus Bornäs - Ta hand om ditt arbetskapital

    Ta hand om ditt arbetskapital – så jobbar vi smartare, tillsammans Det råder inte brist på tips om personlig effektivitet men ändå upplever många att de aldrig riktigt hinner med det som faktiskt är viktigt. Chefer sitter i möten hela dagarna och jobbar ikapp på kvällarna. I det här avsnittet möter jag min Oxy Groupkollega Magnus Bornäs, som kallar sig arbetssättsdesigner – och som sedan 2008 hjälpt organisationer att designa medvetna sätt att jobba. Sätt som gör att människor både mår bättre och presterar bättre. Hans utgångspunkt är enkel men viktig: de flesta organisationer har ett arbetssätt, men det är sällan medvetet designat. Vad är egentligen ett arbetskapital? Magnus introducerar begreppet som de samlade resurser en person har som är värda något på arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om formell kompetens utan om förmågor som smarthet, social förmåga, kreativitet och energi – det som gör att man kan bidra på riktigt. De fyra centrala förmågorna han lyfter är produktivitet, kreativitet, adaptivitet och motivation med energi som grund. Det sista är ofta det som brister. Det är inte ointresse eller bristande vilja som hindrar oss. Det är att vi helt enkelt är för trötta för att få ut det vi faktiskt är kapabla till. Det räcker inte att jobba på individnivå Magnus är tydlig med att personlig effektivitet är en nödvändig grund – men långt ifrån tillräcklig. Vi jobbar inte i isolation. Vi samarbetar. Och i de samarbetena kan antingen något magiskt hända – eller så sänker vi varandra utan att ens märka det. Han beskriver hur dåliga arbetssätt ofta drabbar oss kollektivt: möten som drar över, dålig förberedelse, ständiga avbrott, för många kanaler och verktyg som ingen riktigt äger. Ingen menar illa. Men effekten är att vi stör varandras fokus, skapar frustration och tappar det som faktiskt kunde ha blivit bra. Det han kallar samarbetseffektivitet handlar om att respektera varandras fokus – att komma överens om när vi är tillgängliga och när vi inte är det, att samla frågor istället för att avbryta, att bygga en naturlig rytm tillsammans. Det mänskliga i att hitta tillbaka Magnus berättar om en chef som – efter att ha jobbat med sin teamstruktur i Teams – slutade gå hem med 80-100 olästa mejl varje kväll. Som kunde gå ut med hunden långsamt, utan att dra den i spänt koppel. Det är kärnan i det Magnus vill förmedla: det handlar inte om att bli mer maskinlik och effektiv. Det handlar om att bli mer mänsklig. Att få tillbaka tillgång till sin kreativitet, sin nyfikenhet, sin förmåga att tänka ett färdigt. Det är där arbetskapitalet faktiskt växer. Och det kräver att vi – individer, ledare och organisationer – är villiga att designa hur vi jobbar med samma omsorg som vi lägger på vad vi ska jobba med. Reflektionsfrågor för dig som individ Vilka av dina förmågor – kreativitet, analytisk förmåga, social intelligens – får du faktiskt använda under en vanlig arbetsdag? Vad hindrar dig från att använda dem mer? Hur mycket av din tid går åt till att reagera och svara, kontra att faktiskt tänka och bidra med det du är bäst på? Vad skulle behöva förändras för att balansen ska bli rimligare? Finns det ett konkret beteende – en vana, en tillgänglighet, ett sätt att kommunicera – som du vet kostar mer än det ger, både dig och dina kollegor? Reflektionsfrågor för er som team eller organisation Har ni ett medvetet designat arbetssätt – eller har det mest "blivit" med tiden? Vad skulle ni vinna på att faktiskt sätta ord på hur ni vill jobba tillsammans? Vem äger egentligen frågan om hur ni jobbar i era digitala verktyg? Är det IT, HR, ledningen – eller faller det mellan stolarna? Vad signalerar era ledare med sitt eget beteende om vad som är okej? Håller man sig till gemensamma spelregler, eller lever man som man lär bara ibland? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    48 min
  2. 403: GD AV Lars Lööw- OSA är mer aktuellt än någonsin

    May 28

    403: GD AV Lars Lööw- OSA är mer aktuellt än någonsin

    OSA är en ledningsfråga. "Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?" Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken. Det låter enkelt men det sker för sällan. I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga. Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar om Ökningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå. Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre. Kunskapen finns. Men når den rätt nivå? OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag. Ändå ser vi att det inte nått hela vägen. Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad. Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger oss Det är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp. Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå. Reflektionsfrågor för dig som individ Vet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade? Reflektionsfrågor för er som team eller organisation På vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    51 min
  3. 402: Johanna Dahlgren - Gränssättning är omtänksamt

    May 14

    402: Johanna Dahlgren - Gränssättning är omtänksamt

    Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvar Ordet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem. Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar? I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt. Systemet lär sig av det vi gör En av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker. Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är. När allting är prioriterat finns inga prioriteringar En av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar. Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tysta Istället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi? Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer. Skillnaden mellan risk och obehag En av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt. Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas. Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensam En av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna. Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig: Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras? Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig? Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare? Reflektionsfrågor för dig som individ Finns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker? Reflektionsfrågor för er som team eller organisation Hur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    53 min
  4. 401: Maria Björkling- Från grönt strössel till långsiktighet

    May 7

    401: Maria Björkling- Från grönt strössel till långsiktighet

    När det långsiktiga tänket gör skillnad "Vi kan inte vaccinera oss mot ohälsa med en enstaka insats. Det handlar om beteenden – och beteenden förändras i vardagen, inte på en workshop." Det är lätt att göra hälsa till ett projekt. En hälsovecka i januari, en fruktskål som byts ut mot kakorna och sedan... livet tar över. Men hos fastighetsbolaget Arwidsro i Stockholm har man valt en annan väg med hjälp av vår samarbetspartner Twitch Health. En väg som börjar i hållbarhetstänket och mynnar ut i något oväntat: en arbetskultur där hälsan inte är ett sidospår utan en grundförutsättning för att orka göra bra saker. I det här avsnittet möter vi Maria Björkling, affärsutvecklare och hållbarhetsansvarig på Arwidsro och Marcus Lager från Twitch Health. Tillsammans berättar de om vad det faktiskt innebär att jobba långsiktigt med hälsa – och varför det sällan handlar om stora, dyra satsningar. Från planet till person Maria kom till hälsofrågorna från ett annat håll än de flesta. Hennes ingång var hållbarhetsarbete – den breda, systemiska frågan om hur vi tar hand om planeten och de resurser vi har. Därifrån var steget till individhälsan kortare än man kanske tror. "Det finns väldigt liten gräns mellan hållbarhet och hälsa", säger hon. "Om man ska kunna bedriva hållbarhetsarbete som verkligen blir något – inte bara grönt strössel på ytan – så krävs förändringsarbete. Och förändringsarbete kräver att människor mår bra och har energi." Hos Arwidsro, ett privatägt fastighetsbolag med drygt 25 medarbetare, har man länge haft korta beslutsvägar och höga ambitioner. Det har gjort det möjligt att faktiskt göra saker, snarare än att lägga energi på att ta fram hälsostrategier och processkartor som ändå aldrig riktigt landar. Hälsoundersökningen som samtalsverktyg En hälsoundersökning kan vara ett sätt att samla data och sedan lägga rapporten i en skrivbordslåda. Marcus är tydlig med vad som krävs för att en hälsoundersökning ska ge effekt: man måste vilja göra något med resultatet. Annars är pengarna bortkastade. Ledarskapet som förebild – på riktigt Ledarskapets roll i hälsoarbete beskriver Maria som att föregå med gott exempel i en mänsklig bemärkelse: att våga sätta hälsamål i medarbetarsamtalet, och att respektera att de kan se väldigt olika ut. Sluta snusa, sova bättre, engagera sig ideellt. "Om du som chef ställer frågan med omtanke och skapar ett rum där det finns tillit – då kan det inte gå fel", säger Marcus. Vad har hälsoarbetet gett? Engagemang. Lojalitet. Stolthet. Maria beskriver det som att medarbetare som känner att arbetsgivaren genuint bryr sig – och underlättar en hälsosam vardag – också tenderar att stanna kvar och tala väl om sin arbetsplats. Men det handlar också om något större: att jobba för en organisation som vill mer, som försöker bidra, ger energi och mening. I tider när hopplöshet och utmattning diskuteras allt mer i arbetslivet är det inte en liten sak. Reflektionsfrågor för dig som individ När det är som mest intensivt på jobbet – vad gör du för att fylla på energin snarare än att tömma den? Och om du inte gör något: vad skulle ett litet steg kunna vara?Finns det något du egentligen vet ger dig energi – sömn, rörelse, tid med rätt människor – men som du regelbundet skjuter framåt? Vad berättar det om dina faktiska prioriteringar?Hur ser din personliga "hälsostrategi" ut just nu – är den reaktiv (du tar hand om dig när du mår dåligt) eller proaktiv (du bygger motståndskraft inför det som kommer)? Reflektionsfrågor för er som team eller organisation Vad signalerar er vardagsmiljö om vad som är viktigt? Vad finns framme, vad uppmuntras, och vad tas för givet – och vad säger det om er kultur kring hälsa?Hur används era hälsoinsatser idag – är de engångsföreteelser eller en del av ett löpande samtal? Vad skulle behöva förändras för att det ska bli mer av det senare?Var går gränsen mellan att stötta medarbetares hälsa och att göra det till ett prestationsområde? Hur skapar ni ett rum där hälsa kan lyftas med omtanke och respekt för olikheter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    48 min
  5. 400: Livepodd- Ett medmänskligt arbetsliv i tider av förändring

    Apr 23

    400: Livepodd- Ett medmänskligt arbetsliv i tider av förändring

    Hur navigerar vi som människor, medarbetare och ledare i tider av förändring, turbulens och AI? I vårt jubileumsavsnitt, inspelat under vårt 10-årsfirande på World Trade Center i Stockholm blev det inga raka svar. Men öppna och kloka och fina reflektioner av våra gäster Alice Holmgren, grundare och VD på Alice Labs, Johan Ivari, lärare i ledarskap och ledning på Försvarshögskolan och Marika Ronty, psykolog, psykoterapeut och författare. Samtalet rörde sig kring behovet hos ledare att kunna mötas som människor i tider av ständig förändring där Marika också pratade till vikten av att känna sig sig själv först, för att kunna leda både sig själv och andra. Hur skapar vi förutsättningar för närvaro, på riktigt? Alice bjöd på reflektionen att i tider av snabba och intensiva svar från AI behöver vi mer mellanrum, mer tystnad. Mer paus. Och förstå att det mänskliga bara blir allt viktigare. Johan bjöd på hoppingivande tankar om hur våra värderingar finns kvar som ledstjärna och mening framåt till och med när det svåraste händer. Det här var ett samtal som inte låter sig sammanfattas i en käck artikel men jag vill gärna skicka med frågor att reflektera över: Hur känner jag mig själv? Hur fortsätter jag lära känna mig själv och förstå mina känslor och reaktioner?Vad gör AI med mig? Hur hjälper det mig skapa mer tid till att vara människa? Hur månar jag om mina pauser från digitala intryck?Vad är något som känns så meningsfullt så jag vill fortsätta sträva mot det även i svåra tider? Tack till Alice, Johan och Marika för ert bjussiga samtal. Tack till Aiat för din proffsiga hjälp med ljud och produktion, tack till Boel som kom in och gästpoddade med mig igen. Tack till er som kom, till alla som lyssnat, gästat, engagerat sig och fortsätter verka för ett meningsfullt och hållbart liv och arbetsliv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    1 hr
  6. 399: Livepodd del 1 - 10 års poddande om hälsa i arbetslivet

    Apr 16

    399: Livepodd del 1 - 10 års poddande om hälsa i arbetslivet

    Över 2 miljoner lyssningar. Strax 400 avsnitt. Och ett enda syfte: att bidra till ett arbetsliv där vi både gör bra och mår bra. Det började med en tanke För tio år sedan startade Health for Wealth med en enkel men viktig övertygelse – att hälsa och prestation på jobbet inte är varandras motsatser. Att vi kan skapa arbetsliv där vi både presterar och mår bra. Och att det kräver samtal. Riktiga, relevanta och ibland lite obekväma samtal. Det är precis vad podden har bjudit på sedan dess. Vad har vi pratat om? Ämnena som återkommer, avsnitt efter avsnitt, är desamma som fortfarande är högst relevanta i arbetslivet idag: Ledarskap och organisation Stress och återhämtning Hälsa och beteende Tid och balans Arbetsmiljö och kultur Förändring och innovation Välmående och reflektion Det är inga trendämnen. Det är grundfrågor. Och de blir om något mer angelägna för varje år som går. Vilka har vi pratat med? 85 procent av avsnitten har haft gäster – forskare, konsulter, psykologer, HR-chefer, terapeuter och ledare. Människor som inte bara har teorier utan erfarenheter. Som har levt det de pratar om. Expertmixen har varit medveten: forskare och författare som ger oss det vetenskapliga underlaget, konsulter och VD:ar som visar hur det ser ut i praktiken, psykologer och terapeuter som påminner oss om det mänskliga i alltihop. Vilka lyssnar? Du. Och ungefär två miljoner lyssningar till sedan 2016. Health for Wealth rankas ofta bland topp 20 i kategorin Hälsa & Fitness på Apple Podcasts i Sverige – med en styrka som få andra poddar har: djupet i arbetslivsperspektivet. Medan andra poddар når bredare publik är det här en podd som stannar kvar i det som faktiskt händer på jobbet. Ledarskap, stress, kultur, relation och prestation i en och samma kontext. Tack Det här jubileet firas inte ensam. Det firas med dig som lyssnat, tipsat vidare, föreslagit gäster, varit gäst, engagerat dig i samtalen och gjort podden till något mer än ljud i ett par hörlurar. Och ett varmt tack till Aiat Almansour på Hi-Hat Sound – utan dig inga ljud i några öron överhuvudtaget. I nästa avsnitt – nummer 400 – kommer du få höra det riktiga jubileumssamtalet från livekvällen. Häng med. Reflektionsfrågor – för dig Vad i ditt arbetsliv har förändrats de senaste tio åren när det gäller hälsa och ledarskap? Vad vill du att vi ska prata mer om de kommande tio åren?  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    15 min
  7. 398: Anko van der Werff - Health and leadership

    Apr 9

    398: Anko van der Werff - Health and leadership

    Health, leadership and the infinite game with the CEO of SAS What does it actually take to prioritize your health when you're running an airline through turbulence, restructuring and global uncertainty? Anko van der Werff, CEO of SAS, shares what keeps him grounded — and why health is never just about the gym. The email that started it all A few years ago, Marcus Lager at Twitch Health received an email from Anko van der Werff. Not asking for a wellness program. Not requesting a company initiative. Just a man with a bad back from tennis, looking for help. But what followed became something much bigger than fixing a back injury. No time? Wrong question Running an airline means your calendar is never fully your own. Trips where time zones flip your sleep, back-to-back nights where meetings end at midnight and you're up again at six. And yet Anko trains. His solution isn't a perfect routine. It's principles. Leading through the storm When covid hit, Anko was mid-flight — literally and figuratively. Nobody knew how bad it would get. He gave his team a mantra to hold on to: exercise, sleep, love your family. Four anchors in an uncertain sea. – I've become very resilient over the years. When Trump invades Iran or fuel prices spike, that's not something I can control. And still — here we are, dealing with the impact. So I've learned not to make it personal. His ability to switch off- what research calls psychological detachment — is crucial. Being able to truly switch off when he needs to sleep, even during the most difficult periods — is something he names as a genuine leadership skill. Not absence of care. Presence of boundaries. Curiosity as a leadership tool One thing stands out across Anko's story: genuine curiosity about people. He talks to pilots in the cockpit. He asks the people around the table how they're really doing. He chats to taxi drivers about what's happening in their city. Teamwork — and keeping score Anko is clear that no aircraft takes off without dozens of different people touching it first. The striker who scores doesn't score without the midfielder, the defender, the goalkeeper. He has worked to bring that understanding into SAS — every role matters, no group is more important than another. And he believes in keeping score. Not to create pressure, but to give direction. – How can you play a game without knowing the score? You need to know where you're going. Reflection questions — for you What are the one, two or three things in your life that make everything else worth doing — and are you staying fit enough to keep doing them? When you navigate through uncertainty, what are your anchors? What do you come back to? How well do you actually switch off — and what does it cost you when you don't? Discussion questions — for the group How does your organisation's culture support leaders in genuinely taking care of themselves — not just in words, but in structure? Where does psychological detachment show up as a skill in your team — and do you talk about it? What would it mean to approach health at work the way Anko approaches sport: not as a nice-to-have, but as an investment in performance? Who on your team is the equivalent of the taxi driver — the person who actually knows what's going on — and when did you last ask them? Thank you Twitch Health and Marcus Lager for collaborating for a sustainable worklife. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    47 min
  8. 397: Petra Malm - Mod, sårbarhet och styrka

    Apr 2

    397: Petra Malm - Mod, sårbarhet och styrka

    Hitta din personliga motståndskraft! Petra Malm – f.d. operatör i Försvarsmaktens hemligaste förband och aktuell med boken Stark – delar sina mest konkreta verktyg för en vardag som håller. Luckor i kroppen Petra beskriver sårbarhet som något nödvändigt – inte svagt. Utan förmågan att se sina egna svagheter, det hon kallar "luckor i kroppen", kan man inte heller fylla dem. Och det krävs mod att öppna den dörren. – Om du inte är sårbar vet du inte vad dina svagheter är. Och svagheter är inte något dåligt – det är luckor som du mår bra av att fylla igen. I sin första bok utvecklar Petra detta djupare. Det klassiska fällan är att kompensera med kontroll och prestation utåt, medan något inom en pyser. Petra kallar det en pyspunka – svårt att sätta fingret på, men något som märks. Man hittar syndabockar. Man skrattar mindre. Något stämmer inte. Stanna upp – med dig själv Petra reflekterar över hur sällan vi faktiskt är med oss själva. Petra utmanar: hur ofta tar du upp telefonen utan att egentligen veta varför? Den tiden – skrollandet, serien, scrollandet igen – kan läggas på något annat. – Kalla det medarbetarsamtal med dig själv. Avsätt tid i kalendern: vart är jag just nu, vart vill jag, är veckorna som jag vill att de ska vara? Det behöver inte kallas mindfulness eller meditation. Det handlar om att vara med sig själv tillräckligt länge för att faktiskt märka hur man mår. Warrior mindset i vardagen I sin nya bok Stark skriver Petra om warrior mindset – och understryker att det inte handlar om att alltid vara på topp. Det handlar om att veta vad som finns inom dig, och kunna plocka fram det när dagen kräver det. – Motivationen är en färskvara. Du behöver jobba med den varje dag. Och det gör du bara om du är uppkopplad mot dig själv. Precis som man går till jobbet utan att alltid vara motiverad – lagar mat, hämtar barn – kan man röra på kroppen utan att motivationen är fulladdad. Men det kräver att man vet varför. Petras råd: sätt dig med frågan ordentligt. Vill du kunna leka med barnbarnen? Springa länge? Vara mentalt skarp på jobbet? Den målbilden är det du plockar fram när det tar emot. Grunden som håller Kost, sömn, rörelse och reflektion. Petra är tydlig: de fyra hänger ihop, och om ett ben saknas märks det i resten. Sömnen är hennes prio ett – alltid. Men hon påminner om att sömnen är ett resultat av dagen, inte något man bara bestämmer sig för. – Starta dagen som du vill ha den. Inte genom att genast ta upp telefonen, utan genom att skapa det du behöver. Fem minuter räcker. Och när stressen sitter i kroppen: hitta pulsen på handleden, slut ögonen, visualisera hur hjärtat pumpar. Enkel, konkret, platsobunden. Ju oftare du gör det, desto lättare är det att nå den platsen när du verkligen behöver den – på väg in på ett möte, på väg hem till familjen. Reflektionsfrågor – för dig Vad ger dig energi just nu – och vad tar energi? När märker du att du är en pyspunka hos dig själv? Hur startar du din dag – och är det ett aktivt val? Om inte- vad skulle vara en bra start för dig? Diskussionsfrågor – för arbetsgruppen Hur skapar vi på vår arbetsplats utrymme för att faktiskt vara med sig själv – inte bara prestera? Vad signalerar vår kultur kring återhämtning, sömn och rörelse? Vad skulle det innebära för oss att jobba lika seriöst med den inre grunden som med prestationen? Vad är vår kollektiva "pyspunka" – och vågar vi prata om den? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    46 min

Trailers

About

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

You Might Also Like