Vetenskap

Dumma Människor

1

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
Geopodden

2

Geopodden

Geopodden
P3 Dystopia

3

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Vetenskapsradion

4

Vetenskapsradion

Sveriges Radio
Naturmorgon

5

Naturmorgon

Sveriges Radio
Språket

6

Språket

Sveriges Radio
Bildningspodden

7

Bildningspodden

Anekdot

−2 D

1

FREDAGSFRÅGAN: Jag stör mig på massa människor, är jag högkänslig eller är det något annat?

Vi har en känsla av att kanske någon kommer reta sig på oss idag, men vi får väl se. Ha en fin helg och skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−2 d

•

20 min
−1 D

2

Därför skapar specialdesignade kaffeburken köphysteri

Rörstrandmönstret Mon Amie från 50-talet möter Zoégas jubileumskaffe. Kombinationen av trend och nostalgi gör burken svår att motstå för många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakten på den Mon Amie-mönstrade kaffeburken går att förstå som ett skolboksexempel på hur konsumtionsbeteenden triggas, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Hon pekar på en checklista av mekanismer där en konstgjord brist står i centrum. Begränsad upplaga, tillsammans med att erbjudandet bara dyker upp i vissa butiker och vid olika tillfällen, gör att möjligheten att köpa begränsas. I en vardag präglad av utbudsöverflöd skapar det något som får vissa att resa långt, köa tidigt och agera mer impulsivt än vanligt. Sociala medier förstärker effekten när tips, bilder och berättelser om “fyndet” sprids och fler känner sig manade att haka på. Där växer också Fomo, Fear of Missing Out, rädslan att hamna utanför när alla andra verkar ha förstått grejen. Ossiansson beskriver dessutom jakten som en upplevelse i sig, delad med andra. Designen spelar roll: trygghet, tradition och nostalgi kopplade till 50-talets mönster kan ge högt symbolvärde när något välkänt kombineras med en ny produkt. Professor emeritus Rikard Wahlund lyfter samtidigt riskerna. Försök att medvetet manipulera kan slå tillbaka om kunder känner sig styrda, och om exklusiviteten späds ut kan de som redan fått burken reagera negativt. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−1 d

•

20 min
−4 D

3

301. Dålig på att ta kritik

Vissa människor har särskilt svårt för att ta emot kritik och blir snabbt defensiva – ibland enligt principen anfall är bästa försvar. Men att vara på det sättet ställer till det på många olika sätt. Vilka problembeteenden ska man se upp med? Allt om saken i veckans avsnitt. Klipp: 12:47 Scrubs - My Blind Date [S01E12] 20:49 Mupparna 31:05 Good Morning Vietnam Redigering: Peter Malmqvist. Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−4 d

•

42 min
−1 D

4

Sveriges alla hackspettsarter!

Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning! Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma. Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten. Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på. Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt? Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006. Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett. Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

−1 d

•

1 tim 35 min
27 FEB.

5

Superrika

Allt mer rikedom koncentreras till ett fåtal personer. Vad betyder det för resten av oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under stora delar av 1900-talet minskade de ekonomiska klyftorna i västvärlden. Men någon gång på 1980-talet vände utvecklingen. Sedan dess har allt större rikedomar samlats hos en liten elit. Hur hamnade vi här igen? Vilka är de mytomspunna superrika – och vad händer med demokrati, välfärd och planeten när makt och pengar koncentreras till toppen? Programledare och producent: Wendela Antepohl och Anna Lillkung

27 feb.

•

1 tim 20 min
−2 D

6

Därför blev Tjernobyl historiens värsta kärnkraftsolycka – och så blev följderna

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan. I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren? I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår. Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här. Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten. Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Medverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

−2 d

•

20 min
−2 D

7

Return of the Flesh-Eaters

If a species is horrible enough, do we have the right to kill it forever? Seventy years ago, a nightmare parasite feasted on the live flesh of warm-blooded creatures in North America: the screwworm. That is, until a young scientist named Edward F. Knipling discovered a crucial screwworm weakness and hatched a sweeping project to wipe them out. Knipling’s seemingly zany plan to spray screwworms out of planes all over the continent— with US taxpayer money— succeeded, becoming one of humanity’s biggest environmental interventions ever. Today, screwworms have been gone so long that none of us in North America even remember them. But now, they’re coming back. And they’re forcing us to ask: in an era of climate change and rapid mass extinction— should we kill off a species on purpose? Special thanks to James P. Collins, Max Scott, Amy Murillo, Daniel Griffin, Phil Kaufman, Katie Barnhill, Arthur Caplan, Ron Sandler, Yasha Rohwer, Aaron Keefe, Gwendolyn Bogard, Maria Sabate, Meredith Asbury, and Joanne Padrón CarneyEPISODE CREDITS: Reported by - Sarah Qari with help from - Latif Nasser Produced by - Sarah Qari Sound design contributed by - Sarah Qari Fact-checking by - Emily Krieger EPISODE CITATIONS: **The latest information on screwworm outbreaks and precautions: screwworm.gov Videos: Oral history interviews of Edward F. Knipling: here (https://zpr.io/njhMedFN5jsZ) and here (https://zpr.io/VQReQbfznCrq) Podcasts: Here’s a Spotify playlist (https://zpr.io/PNMEM274G7vh) of all of our Golden Goose-inspired episodes! Sam Kean’s podcast The Disappearing Spoon – his episode about screwworms is called The Screwiest and Perhaps Most Original Idea of the 20th Century (https://zpr.io/UYf6dR2yG3eN) Our episode on CRISPR & gene drives (https://zpr.io/UYf6dR2yG3eN) New to Radiolab? Check out our Radiolab Starter Kit (https://zpr.io/QpPnrHAZVQLR) playlist of all-time favorite episodes! Articles: Sarah Zhang’s latest piece in The Atlantic: American Milk Has Changed (https://zpr.io/xebbdq2MWV4L) Her most recent piece on screwworms: The ‘Man-Eater’ Screwworm Is Coming (https://zpr.io/ECmjCs7ScbS4) Her initial reporting on screwworms: America’s Never-Ending Battle Against Flesh-Eating Worms (https://zpr.io/PNMEM274G7vh) Gregory Kaebnick’s paper (https://zpr.io/yqNC3q5FbCcq) about screwworm eradication in Science Archival materials: The USDA’s Screwworm Eradication Records (https://zpr.io/dY7zuVdGYKjf) contain lots of cool images and letters Signup for our newsletter!! It includes short essays, recommendations, and details about other ways to interact with the show. Sign up (https://radiolab.org/newsletter)! Radiolab is supported by listeners like you. Support Radiolab by becoming a member of The Lab (https://members.radiolab.org/) today. Follow our show on Instagram, Twitter and Facebook @radiolab, and share your thoughts with us by emailing radiolab@wnyc.org. Leadership support for Radiolab’s science programming is provided by the Simons Foundation and the John Templeton Foundation. Foundational support for Radiolab was provided by the Alfred P. Sloan Foundation.

−2 d

•

42 min
−6 D

8

Bli bättre på att rimma med rapparen Erik Lundin

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer. Erik Lundin om rimteknikGäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text. För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik. – Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han. Rimmar ”blomma” och ”trumma”?En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra. – Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Det finns ännu fler dialektala rim att utforska. Lyssnarfrågor om rimRimmar ”låda sprit” med ”låta fint”? Rimmar ”blomma” och ”trumma”? Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska? Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”? Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige? Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”? Mer om rimTitta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”. Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet. Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst” Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

−6 d

•

30 min
−1 D

9

The Skeptics Guide #1079 - Mar 14 2026

Back to Basics: Fundamental Attribution Error; News Items: Improved Photosynthesis, Birth of a Magnetar, US Bioweapons Research, False Health Information from Chatbots; Your Questions and E-mails: Consistency; Name That Logical Fallacy; Science or Fiction

−1 d

•
−6 D

10

Så landar du drömjobbet

Hur ska man tänka och göra för att navigera genom krav i jobbannonser och nervösa test och anställningsintervjuer? Och hur förändras förutsättningarna i AI-åldern? Allt om saken i detta avsnitt, som är ett samarbete med Skellefteå kommun. Klipp: 12:57 Step Brothers 24:47 Remember the Titans 32:44 30 Rock - Nothing Left to Lose [S06E16] 35:45 Bee Movie 43:18 The Pursuit Of Happiness- Job interview 53:48 Nightcrawler Redigering: Peter Malmqvist. Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−6 d

•

1 tim 3 min

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje vecka
Mental hälsa

Mental hälsa

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

−6 d
Hobbies

Hobbies

−6 d
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

3 feb.
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka

Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varannan månad
Kemi

Kemi

Två gånger per månad
Kemi

Kemi

Varannan vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Serie

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Två gånger per vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Två gånger per månad
Geovetenskap

Geovetenskap

Två gånger per månad
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Serien uppdateras varje vecka

Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje månad
Life Science

Life Science

Varannan vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje månad

Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

2025-07-15
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

28 jan.
Matematik

Matematik

2022-01-15
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje månad

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Två gånger per vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Två gånger per månad
Naturvetenskap

Naturvetenskap

2025-12-22

Natur

Natur

Varje vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

2025-12-16
Natur

Natur

13 feb.

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje månad
Fysik

Fysik

Varannan månad

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varannan vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varannan vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

7 mars
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varannan vecka