Vetenskap

P3 Dystopia

1

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Dumma Människor

2

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
Vetenskapligt Talat

3

Vetenskapligt Talat

Podplay
Idéer som förändrar världen

4

Idéer som förändrar världen

Nobel Prize Museum
Språket

5

Språket

Sveriges Radio
Geopodden

6

Geopodden

Geopodden
Bildningspodden

7

Bildningspodden

Anekdot

−2 D

1

På flykt från klimatet

Klimatförändringarna kan tvinga miljontals människor bort från sina hem. Men vart ska de ta vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig och förföljelse är inte längre de enda hoten som driver folk på flykt. Torka, extrem hetta, stigande havsnivåer och missväxt kan snart vara bland de främsta skälen till att människor tvingas överge sina hemvister. Men klimatflyktingarnas rättigheter är oklara. De omfattas inte av Flyktingkonventionen, och gränsdragningarna är svåra eftersom det ofta finns flera orsaker till att man måste söka skydd. Juridiska svårigheter hindrar dock inte det faktum att hundratals miljoner snart kan befinna sig på flykt undan klimatet – och att vi kommer behöva samsas om en betydligt mindre del av jordens yta än idag. Programledare och producent: Anna Lillkung och Wendela Antepohl

−2 d

•

1 tim 13 min
−2 D

2

293. Medberoende

Att älska någon i nöd och lust, vad innebär det egentligen? Och vad händer när den du älskar skadar sig själv? Ska man stå kvar, och när går det för långt? I veckans (långa) avsnitt dyker vi ner i det väldigt efterfrågade ämnet medberoende. Klipp: 07:22 Community (2009) 19:48 Mel Robbins 32:28 Pure Genius - Lift Me Up 49:14 TV4 Nyhetsmorgon - Madeleine Swartz 57:35 Elizabeth Gilbert Redigering: Peter Malmqvist. Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−2 d

•

1 tim 8 min
−2 D

3

Galaxernas hemligheter – med Susanne Aalto

Galaxer är universums största strukturer och de har ett rikt inre liv, med vindar, jetstrålar, gasmoln, komplexa molekyler, strålning, planeter, svarta hål, mörk materia – och förstås stjärnor som föds, lyser och dör. Tillsammans med astronomen Susanne Aalto utforskar vi galaxernas hemligheter, och lär oss hur man upptäcker det som inte går att se. Foto: Anna-Lena Lundqvist . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−2 d

•

48 min
−4 D

4

Vi har inte alltid satt punkt

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. – Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare. Två punkter – en egensinnig variant av tre punkter?Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter. Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk. Språkfrågor om skiljeteckenLyssnaren Sven vill veta mer om punktens historia Vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Hur lång är en punkt? Hur används skiljetecken i andra språk? Mer om skiljeteckenLäs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013) Lyssna på OBS: Radioessän om skiljetecken Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

−4 d

•

30 min
−1 D

5

John rev sina kraftverk – ser hur livet i vattnet återvänder

Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån. Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget. Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna. Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−1 d

•

20 min
2025-12-26

6

Genetiska vapen – med DNA som maktmedel

Vad händer om vår arvsmassa används för att skada oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genteknikerna har utvecklats enormt de senaste decennierna, och inneburit stora vinster för sjukvården. Men med forskningens framsteg kommer också nya risker. Experter har varnat för allt från skräddarsydda biologiska vapen till DNA-baserade underrättelsemetoder och supersoldater. Hur bra är vi egentligen på att skydda vår genetiska information, och hur rädda bör vi vara om den? Programledare och producent: Wendela Antepohl & Anna Lillkung

2025-12-26

•

1 tim 13 min
−2 D

7

Klimatet motiverar studenter i framtidens svenska kärnkraft

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251125. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar. På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten. För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix. Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−2 d

•

19 min
−2 D

8

Så återuppväcker de Stångåns vattenvärld

För att få liv i Stångån gick fiskeintresserade och kraftverksägare samman. Nu är bara två dammar kvar, sen flödar vattnet fritt för vandrande fisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och det är inte bara vandrande laxfisk som gynnas. Får man tillbaka hotade arter som flodpärlmussla, flodkräfta och flodnejonöga, så kommer också andra arter att trivas bättre. Stångån vid Sundsvall är cirka tre mil lång och har sitt utlopp i älven Ljungan, en älv som i sin tur rinner ut i havet. Ån är väldigt människopåverkad, men här har Sundsvalls kommun och Sportfiskarna nu tagit ett helhetsgrepp för att återuppliva vattenvärlden. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Andreas Karlberg, Sportfiskarna, John Forsell, kraftverksägare, Jens Löfgren, biolog vid Sundsvalls kommun, Karin Olsson, projektledare för naturrestaureringsprojektet Improve Aquatic Life, marinekologen Sofia Wikström från Stockholms universitet, kustfiskarna Anders och Dennis Bergman, Erik Årnfelt, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med den svenska nationella restaureringsplanen för vattenmiljöer.Programledare: Joacim LindwallProducent: Peter Normark

−2 d

•

45 min
−6 D

9

En pärluggla i natten – och järnålderns djur

På ön Stora Fjäderägg möter vi en pärluggla på nära håll. En fågel som minskat kraftigt på senare år. Och så om vårt förhållande till björn, vildsvin, hund och häst för några tusen år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status. Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan. Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg. Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor. Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel. Programledare är Mats Ottosson.

−6 d

•

1 tim 34 min
8 JAN.

10

FREDAGSFRÅGAN: Jag har toxiskt positiva familjemedlemmar, vad ska jag göra?

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 jan.

•

17 min

Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varannan vecka
Mental hälsa

Mental hälsa

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag

Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Två gånger per månad
Kemi

Kemi

Serie
Kemi

Kemi

2025-09-27
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Serien uppdateras varje vecka

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

2025-09-03
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varannan vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Fullständig
Geovetenskap

Geovetenskap

2021-01-26

Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varannan vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varannan vecka
Life Science

Life Science

Varannan vecka

Matematik

Matematik

Två gånger per vecka
Matematik

Matematik

2025-07-15
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

2024-11-25
Matematik

Matematik

2021-12-13
Matematik

Matematik

Varje dag

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

2025-12-22
Naturvetenskap

Naturvetenskap

−23 h
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje månad

Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

2025-12-09
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Två gånger per månad
Natur

Natur

2025-12-11
Natur

Natur

Varje vecka

Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje månad
Fysik

Fysik

Varje månad
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varannan vecka

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

7 jan.
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka