Vetenskap

Dumma Människor

1

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
P3 Dystopia

2

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Språket

3

Språket

Sveriges Radio
Vetenskapsradion

4

Vetenskapsradion

Sveriges Radio
Bildningspodden

5

Bildningspodden

Anekdot
The Rest Is Science

6

The Rest Is Science

Goalhanger
Idéer som förändrar världen

7

Idéer som förändrar världen

Nobel Prize Museum

29 APR.

1

Den stora stagnationen

Håller samhällets utveckling på att stanna av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är marinerade i idén om att utvecklingen rusar framåt – att ny teknik och samhällsförändringar går snabbare än någonsin. Men det finns en växande skara forskare och experter som varnar för att den där bilden inte alls stämmer. Istället är vi på väg in i den stora stagnationen. Vad finns det som talar för att samhället faktiskt håller på att stagnera, och vilka konsekvenser skulle det i så fall få? Programledare och producent: Erik Petersson och Wendela Antepohl Medverkande:Karim Jebari - filosof och forskare på Institutet för framtidsstudier. Carl Benedikt Frey - ekonomisk historiker och biträdande professor på institutionen för AI och arbete på universitetet i Oxford. Russell Funk - professor på Carlson school of management på universitet i Minnesota. Ove Granstrand - professor emeritus i på Chalmers – han har forskat på innovation i många år. Diana Ürge-Vorsatz - professor i miljövetenskap på centraleuropeiska universitetet i Wien samt vice ordförande i FN:s klimatpanel IPCC. Böcker:How progress ends (Carl Benedikt Frey 2025) Where Is My Flying Car? (J. Storrs Hall, 2021) Abundance (Ezra Klein och Derek Thompson 2025) Människans skymning (Karim Jebari) The Great Stagnation, How America Ate All the Low-Hanging Fruit of Modern History, Got Sick, and Will (Eventually) Feel Better (Tyler Cowen 2011) Klipp i urval:Panel från World economic forum: How Can We Fix Our Productivity Crisis? Debatt på Oxford Martin School: Innovation or Stagnation? Den nya ekonomin: Varför kan Sverige inte bygga något? New York Times: Peter Thiel and the antichrist Claude's cycles Andra källor i urval:Papers and patents are becoming less disruptive over time Innovation leaders in 2025 Are ideas getting harder to find? The machine breakers - Eric Hobsbawm Want to avert the apocalypse? Take lessons from Costa Rica 8 Google Employees Invented Modern AI. Here’s the Inside Story The critical role of persistent disruption in advancing science Quality of scientific papers questioned as academics ‘overwhelmed’ by the millions published Why There Is So Much B******t in Science Why Wall Street is booming while Main Street is stagnating The Wealth of Stagnation: Falling Growth, Rising Valuations Post-growth: the science of wellbeing within planetary boundaries Prepare developed democracies for long-run economic slowdowns Doughnut of social and planetary boundaries monitors a world out of balance The disruption index suffers from citation inflation and is confounded by shifts in scholarly citation practice Labour productivity growth in the euro area and the United States: short and long-term developments Musik:Carbon Based Life Forms - Abiogenesis Marcus Bàgalà - Duco in Mara’s Room Paul Leonard-Morgan - Anderson’s Theme Kid Loco - Theme from the Graffiti Artist Kyle Dixon, Michael Stein - Eleven Blue Dot Sessions - Thread of Clouds Blue Dot Sessions - Lobo Lobo Paul Leonard-Morgan - Running to the Loop Marcus Bàgalà - Wires: Windchimes Justin Hurwitz - Quarantine Molchat Doma - Судно (Борис Рыжий) Alphaville - Big in Japan Paul Leonard-Morgan - A Touch of Insanity Hans Zimmer - Afraid of Time Ben Salisbury, Geoff Barrow - Dream Reality Marcus Bàgalà - Frets: Problem, After Problem Jeff Beal - I Think I Smell Gas Cliff Martinez - Rubber Head Cliff Martinez - There’s Nothing In There Cliff Martinez - Never Read Him Blue Dot Sessions - Lemon and Melon Cliff Martinez - Don’t Blow It Gustavo Santaolalla - Forgotten Memories Cliff Martinez - Save Some For Us Cliff Martinez - I’m Sick Cliff Martinez - I Don’t Do Fraud Martin D Fowler - 1 Ships VII Cliff Martinez - The Birds Are Doing That Martin D Fowler - 1 Ships III Helios - Even Today Fleetwood Mac - The Chain

29 apr.

•

1 tim 11 min
−2 D

2

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. – Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson. ”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska. – Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant. Språkfrågor om småländskaLyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”. Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan? Vad betyder ordet ”onati”? ”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans? Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får? På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag? Läs mer om småländskaLäs boken Småländska: orden och grammatiken (2021) Lär dig mer om småländska ortnamn (1992) Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken. Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF. Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

−2 d

•

30 min
−12 H

3

309. Snåljåpar och pengadyrkare (money scripts)

Vilken är din "personlighet" när det handlar om pengar? Kanske hamnar du i en (eller flera) av de fyra kategorier som presenteras i veckans avsnitt. Typiskt sett får vi med oss en uppsättning regler från vår uppfostran för hur vi ser på och hanterar pengar. Dessa "pengascript" kan ställa till det för oss – första steget på vägen mot en lösning är att få syn på dem. Klipp: 08:50 Jerry Maguire 17:45 Dr. Brad Klontz 26:09 The Quiet Man 30:40 The Wolf of Wall Street Redigering: Peter Malmqvist. Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−12 h

•

43 min
−5 D

4

FREDAGSFRÅGAN: Varför likear ingen min bikinibild?

Vän av podden Bianca Meyer står för veckans fredagsfråga. Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−5 d

•

16 min
−1 D

5

Född flera månader för tidigt – så kan man må i vuxen ålder

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27. I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register. Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet. Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−1 d

•

20 min
−5 D

6

#211 Jürgen Habermas

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker. Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänkande. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsteknik och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info på anekdot.se

−5 d

•

46 min
−13 H

7

Allt är ett spel – med Erik Mohlin

Spelteori handlar om hur vi fattar beslut – i allt från vardagliga val till globala konflikter. Men hur väl fungerar den egentligen? Går det att räkna ut vad som är rätt att göra? Och vad händer när spelet är riggat så att alla förlorar? Spelteoretikern Erik Mohlin förklarar hur matematiken kan hjälpa oss förstå varför jämvikt uppstår – inom ekonomi, politik och till och med evolution. Om samarbeten som faller isär, varför ingen vill städa om inte alla gör det och vad som egentligen krävs för att ett system ska fungera. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−13 h

•

49 min
−4 D

8

Strömming i skärgården, bottentrålning och fågelsångsuppladdning

Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin. Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow. Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven. I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför. I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor. Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

−4 d

•

1 tim 35 min
−2 D

9

Labbet som kan bli allt från oväder till förskolehall

Krislabbet vid Mitthögskolan i Östersund är ett rum som kan göras om till allt från ovädersstad till förskola. Här studeras hur vi reagerar i kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När blivande förskollärare övar i krislabbet kan det iscensättas som en förskola, där man hör en hotfull förälder. Studenterna lever sig in i situationen, ställer sig på färgade mattor enligt hur trygga de känner sig och diskuterar sina reaktioner. Det är ett av många scenarier som ges liv med ljud, bild och vid behov vibrationer. Här finns också teknik för att släppa ut doft i rummet, för att ytterligare förstärka känslan, men den är inte igång just nu. Vi hör sociologen Minna Lundgren som gjort studier i labbet och Kari Pihl som är verksamhetsansvarig. Tekniskt ansvarige Per Hemmingsson kommer från spelvärlden och har en egen tanke om hur labbets förmågor skulle kunna utvecklas vidare. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

−2 d

•

20 min
−8 H

10

Craig Venter - den moderna genetikens gigant

Molekylärbiologen Craig Venter var en inflytelserik men kontroversiell forskare. Venter gick bort i 29/4 2026 i sviterna av en cancerbehandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången våren 2014. Den amerikanske molekylärbiologen och entreprenören Craig Venter blev världskänd när han i slutet av 1990-talet hävdade att hans företag skulle bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassans DNA-sekvens. Han ville hinna före det stora internationella och offentligt finansierade HUGO-projektet, som tvingades lägga in en högre växel. Det resulterade i att man tillsammans med Venter publicerade den kompletta DNA-sekvensen år 2000. Tio år senare deklarerade Craig Venter att hans forskare hade skapat konstgjort liv, det första i världen. Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. De arbetar med projekt som genförändrade bakterier som kan producera plast, kartläggningar av genom och framställning av vaccin. Här arbetar man även med försök att ta fram konstgjort liv och biologisk teleportering. Det senare handlar om att läsa av den genetiska informationen hos ett ämne eller organism på en plats, skicka iväg informationen till någon helt annan plats, via internet eller radiovågor, och sedan bygga organismen där, från grunden. I april 2014 var Craig Venter på ett av sina sällsynta besök i Sverige. Reportern Michael Borgert träffade honom i ett hotell i centrala Stockholm. Reporter: Michael Borgert Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−8 h

•

20 min

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Näringsliv

Näringsliv

−1 d
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

27 apr.
Samhälle och kultur

Samhälle och kultur

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka
Astronomi

Astronomi

Varje vecka

Kemi

Kemi

2025-09-27
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Serie
Kemi

Kemi

Varannan månad
Kemi

Kemi

Varannan månad

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

29 apr.
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje månad
Geovetenskap

Geovetenskap

2025-04-19
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka

Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje månad
Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje månad

Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varannan vecka
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varannan månad
Matematik

Matematik

2021-12-13
Matematik

Matematik

2025-07-15

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

−1 d
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Två gånger per månad
Naturvetenskap

Naturvetenskap

16 apr.

Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

28 apr.
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varje vecka
Natur

Natur

Varje vecka

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje månad
Fysik

Fysik

19 jan.
Fysik

Fysik

15 feb.
Fysik

Fysik

17 mars

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

28 apr.
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje dag