Vetenskap

Dumma Människor

1

Dumma Människor

Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
P3 Dystopia

2

P3 Dystopia

Sveriges Radio
Språket

3

Språket

Sveriges Radio
Vetenskapsradion

4

Vetenskapsradion

Sveriges Radio
Idéer som förändrar världen

5

Idéer som förändrar världen

Nobel Prize Museum
Bildningspodden

6

Bildningspodden

Anekdot
The Rest Is Science

7

The Rest Is Science

Goalhanger

−1 d

1

313. Mikrosvek

Är ett roligt dm till en gammal kärlek ett övertramp i det lilla? Mikrosvek eller mikrootrohet – är det verkligen något att bry sig om eller mest ett tecken på moralpanik? I veckans avsnitt dissikerar vi ännu ett modebegrepp, och hittar problem och lösningar. Klipp: 08:56 Tamron Hall Show 16:31 Viva La Dirt League - Work Wife 30:45 The Washington Post 35:59 Mike Pence - Yahoo News Redigering: Peter Malmqvist Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−1 d

•

42 min
27 maj

2

Kvantdatorn och krypteringens död

Kan framtidens dator hota hela vår digitala säkerhet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvantdatorn har länge beskrivits som nästa stora teknologiska revolution – en maskin som kan lösa problem som dagens datorer aldrig klarar av. Den skulle kunna förändra allt från medicin och materialforskning till artificiell intelligens. Men samma teknik kan också hota den kryptering som skyddar våra bankärenden, lösenord, chattar, journaler och myndighetssystem. Vad finns det som talar för att kvantdatorn faktiskt kan bli ett hot mot vår digitala säkerhet, och hinner samhället ställa om innan det är för sent? Programledare och producent: Jennifer Sjöblom och Wendela Antepohl KällförteckningMedverkande Göran Johansson - professor i tillämpad kvantfysik vid Chalmers, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap Julia Ravanis - författare och doktor i teknikhistoria Måns Jonasson - internetexpert på Internetstiftelsen Michael Popoff - senior forskare i bland annan kvantsäkerhet på RISE Edward Parker - fysiker på RAND corporation Andra vi har pratat med Pontus Johnson - professor i cybersäkerhet på KTH Experter och presstjänsten hos Polismyndigheten, SÄPO, E-hälsomyndigheten, Försvarsmakten och FOI Böcker Quantum B******t - Chris Ferrie Kvantdatorer - Mikael Johansson Universum i din hand - Christophe Galfard Klipp i urval Den nya ekonomin. Kvantdatorer: det oförklarliga, förklarat. Idéer som förändrar världen: Kvantfysik i praktiken – med Göran Johansson Vetenskapsradion: så funkar kvantdatorn A-kursen i kvantfysik med Julia Ravanis Radiolab: Quantum birds Sveriges Radio: Internets mardröm Sveriges Radio: Kvantfysiken 100 år. The joy of why: What is the true promise of quantum computing? CBS News: Google’s quantum computer makes breakthrough Bloomberg Television: Can Quantum Computing Power the AI Boom? Oppenheimer CNET: This crypto threat is closer than expected Källor i urval Chalmers University of Technology: Kvantdatorn: Möjlighet och risker New York Times: Google’s Quantum Computer Makes a Big Technical Leap New York Times: Turning Award Goes to Inventors of Quantum Cryptography The Conversation: Five ways quantum technology could shape everyday life The Conversation: New entanglement breakthrough links cores of atoms, brings quantum computers closer Tech monitor: Are harvest now, decrypt later cyberattacks actually happening? Nature: Untangling the challenges of quantum computing PC för alla: Så kommer kvantdatorer revolutionera världen RISE: Kvantteknologi - revolution eller evolution? APS: June/July 1925: Werner Heisenberg pioneers quantum mechanics Forbes: Harvest now, read now: The immediate overlooked risk beneath the PQC discussion CISA: Post-Quantum Considerations for Operational Technology FOI: Militärteknik 2050 Quantum: How to factor 2048 bit RSA integers in 8 hours using 20 million noisy qubits Nature: ‘It’s a real shock’: quantum-computing breakthroughs pose imminent risks to cybersecurity SvD: Varningen: “Q-Day” rycker närmare DI: Kvantdatorer pekas ut som säkerhetshot: ”Bråttom” DI: Statligt institut varnar för ”existentiellt hot” The New Scientist: Quantum experiment settles a century-old row between Einstein and Bohr Wired: The Quantum Apocalypse Is Coming. Be Very Afraid

27 maj

•

1 tim 4 min
−3 d

3

Så undviker du att låta otrevlig

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon. Danska – otrevligt och barskt?Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel. – Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om otrevligt språkÄr det danska språket lite otrevligt? Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga? Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”? Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat? Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”? Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv? Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

−3 d

•

30 min
−1 d

4

Hjärnceller och gener – med Sten Linnarsson

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor, på bara några veckor, i embryon. Professor Sten Linnarsson har tillsammans med en internationell forskargrupp kartlagt hjärnans tidiga genetiska utveckling – och här om hur hjärnan bildas, hur man forskar om det och vad vi kan använda kunskapen till. Foto: Ulf Sirborn . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−1 d

•

52 min
−1 d

5

Här är roboten som kan bli din matlagningscoach

Kan robotar med AI bli till nytta för äldre och funktionshindrade? Det ska ett nytt projekt på KTH i Stockholm undersöka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach. Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

−1 d

•

20 min
−6 d

6

FREDAGSFRÅGAN: Varför ska jag känna tacksamhet för 20 år med mitt ex när det var rätt mediokert?

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

−6 d

•

17 min
−2 d

7

Fårullens framtid kan finnas i en fåtölj

Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−2 d

•

20 min
−1 d

8

Svenska bruksorter kan bli energislukande AI-kluster

AI-bolagen hungrar efter datorkraft. Sverige tycks vara det ideala landet för deras datacenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns fossilfri el och ett svalare klimat, eftertraktat för el-slukande servrar som behöver kylas ner. Nu omvandlas svenska bruksorter till AI-kluster. Och ansökningarna att bygga datacenter läggs på hög. Samtidigt växer ett motstånd mot AI-datacentren, inte minst på grund av en oro för anläggningarnas resursanvändning och påverkan på miljö och klimat. I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Frida Berry Eklund, medgrundare Klimatkollen.Programledare och producent: Peter Normark

−1 d

•

35 min
−5 d

9

Västerbottens vidsträckta myrar – Sara Lidmans landskap

Vithattsmyrarnas varierade myrlandskap hyser stora naturvärden. Det är också det landskap som beskrivits i författarens Sara Lidmans böcker. Programmet sänds från Missenträsk i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Allt levde, också det som såg stilla ut”. Det skrev författaren Sara Lidman om myrlandskapet och skogarna i sin hembygd, i Västerbotten. Hon har också i många böcker beskrivit människors kamp mot de jämmerliga sumpmarkerna. Vi sänder hela programmet från Vithattsmyrarna och Missenträsk, med fokus på myrlandskapet och dess invånare. Vi hoppas få se den sällsynta orkidén norna, höra storspov och enkelbeckasin spela, bekanta oss med de många myrtyperna i Vithattsmyrarnas naturreservat och ta reda på vad en siläng är i Rörträsk. Dessutom gör vi ett nedslag i fågeltornet i Glommersträsk där det räknas fåglar i 24 timmar i sträck.. I programmet medverkar Roger Marklund från föreningen Pite Lappmarks flora, Tomas Stafjoord, biolog vid Länsstyrelsen i Västerbotten, Yvonne Stenberg, Missenträskbo och Sara Lidman-guide, Anders Stenberg, Missenträskbo, Stefan Holmberg, fågelskådare, Marika Lundgren, fågelskådare, Lotta Zackrisson, fågelskådare, och Leif Björk, fjärilsinventerare. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reportrar Joacim Lindwall och Helena Söderlundh. Veckans naturfråga: Den vi söker är inget odjur fast det låter så på namnet.Den frodas i andras skugga och kan klättra 20 meter upp. De perforerade glansiga bladen gör den populär hos oss i mindre format. Mindre känt är att den kan få kottlika frukter som smakar både ananas och banan. Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter aurorafjäril. De tre som vann var: Gun Liljengren, Vallda, Mats Havskogen, Malmö och Eva Festin, Orrviken. Grattis alla tre!

−5 d

•

1 tim 35 min
−3 d

10

CERN stänger partikelacceleratorn LHC i fyra år för uppgradering och tio gånger fler kollisioner

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag. I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012. Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer. Reporter: Elsa Östlundvet@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

−3 d

•

20 min

Utbildning

Utbildning

Varannan vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Historia

Historia

Varje vecka
Samhälle och kultur

Samhälle och kultur

−2 d
Platser och resor

Platser och resor

27 maj
Vetenskap

Vetenskap

Varje vecka
Vetenskap

Vetenskap

25 maj

Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Varannan vecka
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varje dag
Astronomi

Astronomi

Varje vecka
Astronomi

Astronomi

Varje månad
Astronomi

Astronomi

Två gånger per vecka

Kemi

Kemi

Varannan månad
Kemi

Kemi

2025-09-27
Kemi

Kemi

Serie
Kemi

Kemi

Varje vecka
Kemi

Kemi

Två gånger per månad
Kemi

Kemi

−6 d
Kemi

Kemi

Varje vecka

Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Serien uppdateras varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varannan vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varannan vecka
Geovetenskap

Geovetenskap

Varje vecka

Life Science

Life Science

Två gånger per vecka
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje månad
Life Science

Life Science

Varje dag
Life Science

Life Science

Varje vecka
Life Science

Life Science

Varje vecka

Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varannan månad
Matematik

Matematik

Varje vecka
Matematik

Matematik

Varannan vecka
Matematik

Matematik

2025-07-15
Matematik

Matematik

Varje dag

Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varannan vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

−1 h
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka
Naturvetenskap

Naturvetenskap

31 mars
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Två gånger per månad
Naturvetenskap

Naturvetenskap

Varje vecka

Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

Varje månad
Natur

Natur

26 maj
Natur

Natur

Varje vecka
Natur

Natur

Varannan vecka
Natur

Natur

Varje vecka

Fysik

Fysik

Varannan vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

19 jan.
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka
Fysik

Fysik

Varje vecka

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje dag
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Varje vecka
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

−1 d
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad
Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Två gånger per månad