Naturmorgon

Sveriges Radio

4,5 (150)
VETENSKAP
VARJE VECKA

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

−4 D

Strömming i skärgården, bottentrålning och fågelsångsuppladdning

Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin. Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow. Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven. I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför. I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor. Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

1 tim 35 min
25 APR.

Vårblommor i Dalby Söderskog – och Stora Saltsjön som torkar ut

Vi tittar på vårblommor med gruppen Ung botanik i Skåne, besöker en spektakulär sjö i Utah i USA och hör om purpurbräckan slagit ut i Abisko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just när bokarna slår ut i ljusgrönt och mattor av vitsippor och gulsippor brer ut sig under trädkronorna besöker vi Sveriges minsta nationalpark - Dalby Söderskog strax utanför Lund. Här har morgonens fältreporter Helena Söderlundh stämt träff med Staffan Nilsson, Estelle Denamur och Jöran Klink som ansvarar för gruppen Ung botanik. Den hör till Lunds botaniska förening och riktar sig inte minst till studenter. Två av dem är Julia Sellgren Kempe och Mårten Pihlström som också är med under morgonen i Dalby. Behövs det en särskild grupp som riktar sig till yngre, och vad skiljer en utflykt med dem från en "vanlig" med botaniska föreningen? Vi ser fram emot en morgon med sippor, gullpudra, hålnunneört och vätteros, och säkert en och annan mossa. Och så blir det en tur till Utah i USA. Här finns Stora Saltsjön (Great Salt Lake), en sjö som påminner om Döda havet med sin höga salthalt men inte är lika känd. Reporter Thomas Öberg och biologen och filmaren Bo Landin besöker en spektakulär sjö där vattnet håller på att försvinna. Årets lyckligaste dag. Så beskriver Björn Strömberg känslan när sädesärlan dyker upp i mitten av april. Efter några dagar kommer partnern. Men är det hon eller han som kommer först? Är det samma individ som kommer varje år? Och hur hittar de just till Björns hus utanför Vimmerby? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson förklara. Vi hör dem ofta i Naturmorgon – artexperter som verkar i Linnés anda. I veckan uppmärksammade brittiska tidningen The Guardian ett svenskt fotoprojekt där just artexperter porträtterats i samma stil som Carl von Linné. Vi ringer upp Christer Björkman för att höra hur han fick idén till ”De oförtrutna”. Fältreportern botaniserar alltså bland vårblommor i sydligaste Sverige denna lördag. Men blommar det något längst i norr? Växtekologen Ellen Dorrepaal berättar hur det ser ut just nu i Abisko. Purpurbräckan brukar vara tidig! Våren är en kärlekskrank tid. Inte minst hos grodor och paddor som klamrar sig fast vid varandra. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt paddorna som sjunger i hennes kvarter. Programledare är Mats Ottosson. Veckans naturfråga: Vi söker ett växtsläkte som karaktäriseras av två hanorgan, men som benämns med ett kvinnonamn.Många arter är intensivt blå, som den välkända med dryck-prefixet.En blekare blå är en prisad läkeväxt - ja, i alla fall var den det en gång i tiden. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter svärmors kudde. Vinnarna var Lena Lundorff, Sydkoster, Per-Arne Carlsson, Linköping och Carina Persson, Ängelholm. Grattis alla tre!

1 tim 34 min
18 APR.

Ostronrev i Bohuslän och en grodgård i Skåne

Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron. Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn. Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag. Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret! För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta. I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Arten vi söker bör ingen sätta sig påinte i något växthus och heller inte i Mexiko. Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent, som mer liknar än boll än en plymå.Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga. Grattis alla tre!

1 tim 35 min
11 APR.

Strandängarnas vadarfåglar – och Chiles speciella flora

Hoten är många mot vadarfåglarna på Hallands strandängar där morgonens fältreporter finns. Vi följer också med på en botanisk resa till Chile. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen. Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier. Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna. Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten. Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast. Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken. Programledare är Mats Ottosson. Veckans naturfråga: Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så. Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!

1 tim 34 min
4 APR.

Vårvinterns fjällfåglar – och grågässens nya flyttvanor

Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter. Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls. Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken. Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång. Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om. I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske. Programledare är Karin Gyllenklev. Veckans naturfråga: Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

1 tim 36 min
28 MARS

Nyvakna spindlar – och uttern som kom tillbaka

Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast. I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan. En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen. Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar. I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen. Programledare är Joacim Lindwall. Veckans naturfråga: En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.Alla 6 svenska arter har gula kalkblad. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

1 tim 34 min
21 MARS

Livet i underjorden – och livet som ringmärkare

Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden. I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början. Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar. Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna. Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar. Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån. Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

1 tim 35 min
14 MARS

Sveriges alla hackspettsarter!

Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning! Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma. Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten. Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på. Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt? Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006. Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett. Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

1 tim 35 min

Visa alla (500)

4,5

av 5

150 betyg

Underbart

2023-11-04

Illustraillustra

Är inte särskilt bra på växter och djur själv, ändå ser jag så fram emot varje avsnitt och njuter av att höra allt om små skalbaggar, mossor och svampar. Avkopplande och lärorikt!
Löneavdrag är förtjänat

2025-07-15

Ett unikt namn krävs tydligen

I lyssnarnas insektsfrågor är programledaren och experten så upptagna av varandra att de helt låter bli att svara på lyssnarens uppföljande fråga, om vad benved är. Bjud inte in lyssnare i programmet när ni ignorerar dem!
Bästa programmet!

2022-02-15

mrtin1009887

Livsbejakande, lärorikt, avkopplande. Konceptet är unikt och fantastiskt, med stor variation. Skapar medvetenhet och förundran! Lyssnar alltid, och repeterar via pod många gånger. Jennys radioröst är personlig favorit. Kram på er alla för fantastisk radio!
Underbart program!

2021-04-28

Linno R

Längtar till nya avsnitt, lär mig alltid så mycket.